Sticky post:

Polismästarens ”skrämmande ögonöppnare” om våldet bland barn 0-14 år

Det kraftigt ökande våldet bland barn i åldrarna 0-14 år uppmärksammades häromdan i en artikel med polismästare Carin Götblad (Polisen.se, 11 juli 2022*):

”Alla goda krafter krävs för att vända utvecklingen. […] Antalet anmälda våldsbrott i Sverige med misstänkt gärningsperson under 15 år låg 2021 på 9367.
Mellan 2015-2019 så skedde det en ökning med 40 procent men under pandemin har den planats ut något.”

Denna typ av statistik hålls dold* i Sveriges officiella kriminalstatistik sedan hösten 2014 då vänsterregeringen tillträdde, så det är bra att den skenande våldsutvecklingen synliggörs på andra sätt.

Våldet bland barn 0-14 år har visserligen skenat ända sedan 1980-talet fram till nutid, men att Götblad begränsar sig till åren 2015-2021 är i alla fall bättre än att hålla tyst.

Götblad har även tidigare år talat om våldet bland barn, citat från 9 juli 2021, polisen.se*:

”Att antalet anmälda våldsbrott där gärningsmannen är under 15 år, och alltså inte straffmyndig, hade gått upp med 40 procent under fem år fram till 2020 blev en skrämmande ögonöppnare även för mig.

Om man som Götblad tycker att de senaste sex årens FYRTIOprocentiga våldsökning är en ”skrämmande ögonöppnare”, så blir det knappast mindre skrämmande med de senaste fyra decenniernas TVÅTUSENprocentiga ökning av misshandel mellan barn 0-14 år.

Mer från Carin Götblad, den 10 augusti 2020 (polisen.se*):

”Barnen som utsätts är mycket rädda och får ofta ta emot hot efter händelsen vilket kan leda till att varken målsägarna eller föräldrar vågar anmäla eller medverka i utredningar.

”– Vi har väldigt många barn som berättat att de farit oerhört illa i samband med våldsbrott, till exempel personrån, misshandel, olaga hot och trakasserier. Om det här skulle ske mot oss vuxna på väg till eller från arbetet skulle det vara helt oacceptabelt, så varför agerar vi inte så när det gäller unga? säger Carin Götblad.”

Götblads statistik gäller ”anmälda” våldsbrott, som polisen uppenbarligen också har utrett eftersom det uppges finnas misstänkt gärningsperson. Enligt Götblad finns det även många såna våldsbrott som inte är anmälda (ett ”stort” mörkertal), därför att varken offren eller föräldrarna vågar polisanmäla på grund av hot.

”Våldsbrott” omfattar flera olika brottstyper. Exempelvis misshandel, personrån, våldtäkt, mord/dråp, mordförsök, våld mot tjänsteman m.m. Den överlägset största våldsbrottstypen (flest antal brott) gällande barn 0-14 år är misshandel.


Om man vill vidga sitt perspektiv längre tillbaka än till år 2015, så kan Götblads uppgifter kompletteras med statistik från Brå* för åren 1995-2013. (Samt första halvåret 2014, därefter redovisar Brå inte längre statistik med gärningsperson 0-14 år).

Antalet våldsbrott med gärningspersoner 0-14 år, kan för några år i perioden 1995 till 2021 se ut ungefär så här:

År 2021: 9367 (enligt Götblad).
År 2015: 6700 (enligt Götblads procentangivelse).
År 2010: 3928 (enligt Brå).
År 1995: 1550 (enligt Brå).

För åren 1995 till 2021 är ökningen* ca 500 procent. (410 % per capita).

Denna statistik hos Brå är inte helt lätt att få fram, dels därför att den ligger i massa Excelfiler, och dels därför att våldsbrott omfattar flera brottstyper. Och det är oklart hur urvalet gjorts för Götblads statistik. Det som tagits fram ovan ur statistiken från Brå omfattar nämnda våldsbrottstyper samt några till så det är troligen hyfsade siffror för åren 1995 och 2010.

I Sverige år 2021 begicks alltså 9367 våldsbrott med gärningspersoner yngre än femton år, enligt Götblad. I genomsnitt 25 våldsbrott per dag.

Endast några enstaka av alla såna våldsbrott kommer till allmänhetens kännedom. Det nyliga mordförsöket mot en 9-årig flicka i Skellefteå, med gärningsperson 13 år*, är ett av undantagen. De flesta misshandelsbrott, mordförsök osv. med gärningsperson 0-14 år rapporteras inte i massmedia.

För att lösa ett problem måste man först vara medveten om att problemet existerar. Håller man tyst om det omfattande våldet bland barn, så tror folk att allt är bra och ingen gör nåt. Götblad tycks åtminstone försöka.



Mera:
– ”OKÄNDA mord som begicks av barn 0-14 år, i Sverige”.
– ”Våldet mellan barn 0-14 år mörkas, har ökat flera tusen procent” (gäller misshandel).
– ”Gärningspersoner 0-14 år: mord och mordförsök 1995-2013”.
– ”Lista: Barn som dödar”.




* Statistiken hålls dold:
Gärningspersoner 0-14 år: mord och mordförsök 1995-2013”.
Våldet mellan barn 0-14 år mörkas, har ökat flera tusen procent”.

* Brå: Brottsförebyggande rådet, ansvarar för Sveriges officiella kriminalstatistik, på uppdrag av regeringen.

* Mordförsöket på 9-åriga flickan i Skellefteå i juli 2022:
den 10 augusti 2022 framkom att den 13-åriga pojken (gärningspersonen) är minst femton år. Föräldrarna och pojken hade uppgett fel ålder när de kom till Sverige för några år sedan.

* Uttryck som ”0-14 år” o.dyl. används i statistiken. Det kanske bör förtydligas att merparten brott i den åldersgruppen begås av 12-14-åringar. Omkring 15 procent är yngre än tolv år. Det finns exempel på brottsmisstänkta i femårsåldern. (Dessa uppgifter gäller år 2012, källa Brå).
I Götblads material uppges yngsta gärningspersonen vara sju år.

Barn yngre än 15 år är inte straffmyndiga eller straffbara. När en sån polisutredning är klar avslutas den och ärendet övergår till sociala myndigheter, allt under stor sekretess (allra oftast får allmänheten aldrig reda på att brottet har inträffat). I sällsynta fall väcks bevistalan, för att avgöra skuldfrågan i domstol, men nåt straff utdöms inte.

* Ökningen ca 500 % åren 1995-2021 blir 410 % per capita.

* Artiklarna med Carin Götblad:
polisen.se/aktuellt/nyheter/2022/juli/alla-goda-krafter-kravs-for-att-vanda-utvecklingen/(11 juli 2022).
polisen.se/aktuellt/nyheter/2021/juli/kraftsamling-mot-kriminella-barn-och-unga/(09 juli 2021).
polisen.se/aktuellt/nyheter/2020/augusti/valdsbrott-bland-barn-har-okat/ (10 augusti 2020).

Bild överst avBob_Dmytochgeralt(montage).

Värmerekordet 1947 i Målilla var sannolikt högre än 38,0°

Det svenska värmerekordet är fortfarande 38,0°, det uppmättes år 1947 i Målilla (Småland), den 29 juni klockan 14.00. (Samt 1933 i Ultuna).
SMHI har analyserat den stationens mätutrustning/mätvärden och bedömt den temperaturuppgiften som tillförlitlig.

Dock nämner inte SMHI att för just det rekordet i Målilla 1947 finns det anledning att misstänka att 38,0° inte visar den dagens högsta temperatur. Att temperaturen under dagen kan varit ännu högre. Skälen att misstänka det är följande:

  1. Mätstationen i Målilla juni 1947 hade ingen maximitermometer*.
  2. På den tiden avlästes temperaturen högst två-tre gånger per dygn.
    I motsats till nutida avläsningar som görs VARJE MINUT, dygnet runt.
  3. Lufttemperaturen kan stiga eller sjunka uppåt flera grader på några minuter, och sedan tillbaka igen lika snabbt (pga byvindar och luftmassors rörelser), det är inte ovanligt. Exempelvis häromdan i Målilla då temperaturen på några minuter steg till 37,2° och sedan sjönk igen efter en minut (se nedan).

Dvs mätutrustningen och termometern var med stor sannolikhet tillförlitliga i Målilla 1947. Stationen hade godkänt strålningsskydd (fristående bur, ingen termometerhuv).
Men observationsrutinerna, med avläsning tre gånger per dygn, var otillräckliga för att upptäcka minut-korta ”extremtemperaturer”. På den tiden gjordes som sagt inte temperaturmätningar varje minut.
I Målilla den 29 juni 1947 gjordes avläsningar klockan 07, 13 och 19, samt en extra avläsning kl 14.

Målilla i nutid, år 2022:

För Målilla häromdan (torsdag 21 juli 2022) så visade SMHI:s webbsida följande diagram med temperaturer avlästa en gång i timman:

Klockan 15:00:00 avläste SMHI alltså 36,6° (momentanvärde). Det är den högsta tim-avlästa temperaturen den dagen.

Framåt eftermiddan när temperaturerna började sjunka meddelade SMHI att den preliminära maxtemperaturen var 36,6°.
Senare på kvällen rapporterades att den slutgiltiga maxtemperaturen var 37,2°.

Temperaturen 37,2 grader uppmättes vid en minutavläsning kl 14.09, den varade en (1) minut och därefter sjönk den igen*.

Samtliga högsta timavlästa temperaturer 21 juli 2022 samt nämnda minutavläsning:
Kl 11.00: 31,5°
Kl 12.00: 34,2°
Kl 13.00: 36,2°
Kl 14.00: 36,3°
Kl 14.09: 37,2° (minutavläsning).
Kl 15.00: 36,6°
Kl 16.00: 36,2°
Kl 17.00: 36,3°
Kl 18.00: 34,8°
Kl 19.00: 33,2°

Temperaturen steg alltså 0,9 grader från kl 14.00 till kl 14.09:

Diagram* ovan: minut-temperaturen* klockan 14.00-14.20, Målilla 21 juli 2022.
Maxvärdet var 37,15478134 som efter avrundning blir 37,2°.


Om detta istället hade varit Målilla år 1947, där avläsningen 38,0° gjordes klockan 14.00, så hade man missat temperaturhöjningen 0,9 grader nio minuter senare.
Med andra ord:
hade Målilla 1947 gjort avläsningar varje minut – som man numera gör – så kan rekordtemperaturen landat på exempelvis 38,9 grader istället för 38,0.

(Om det inte var så att avläsningen 1947 kl. 14.00 RÅKADE sammanfalla med en sådan minutkort ”extremtopp”. Men sannolikheten för det kan anses mindre än sannolikheten för att man missade en extremtopp med de enstaka avläsningar som gjordes).

Det är nåt att tänka på när man jämför nutida minutavläsningar med dåtida/gamla temperaturvärden, om den dåtida mätstationen inte var utrustad med en max-temperaturmätare och man hade helt andra mätrutiner än i nutid. Man vill ju liksom inte jämföra äpplen med päron, eller hur.



Sammanfattning, temperaturer, mätstationer m.m:

Mellan olika mätstationer kan lufttemperaturen skilja flera grader även om de ligger på mindre än tio mil från varandra (se exempel nedan), t.ex. pga hur olika luftmassor rör sig.

Vid en mätstation kan temperaturen ändras flera grader på kort tid (minuter). Och en sån tillfällig temperaturtopp kan vara så kort tid som en enda minut.
Så för att hitta ett nytt rekord är det avgörande vid vilken minut man avläser. (Om man inte avläser varje minut eller har en max-temperaturmätare).

Exempel:

Diagram* ovan:
– Överst är Delsbo (röd) och Torpshammar (blå) mätstationer. De stationerna ligger ca sju mil från varandra. Temperaturavläsning varje minut, 1 juni 2020, klockan kl 13 till kl 17 (röda strecklinjen är klockan 15).
Cirka en halvtimma före kl 15 steg Delsbo-temperaturen ca 3 grader på en kvart. Det varade bara några minuter, sedan sjönk det två grader. Efter kl 15 sjönk temperaturen kraftigt i Delsbo pga av ett värmeåskväder, men inte i Torpshammar 7 mil därifrån.

– Nederst är ett 30-minuters utsnitt av temperaturen i Torpshammar. Där varierade temperaturen omkring en grad på några minuter, vid flera tillfällen, topparna varade nån minut.


Ju fler automatstationer som SMHI har utplacerade i landet med avläsning varje minut, desto större chans att hitta värmerekord med höga enminuters-temperaturtoppar.

Karta ovan: SMHI:s automatstationer i Sverige år 2022. Det finns fler i södra än i norra delarna av landet, dvs fler och tätare placerade där värme är vanligast, närmast kontinenten där varmaste luften finns. Det kan öka chansen att hitta fler värmerekord.




* Maximitermometer: termometer som visar högsta temperaturen mellan två avläsningar.
SMHI:s väderstationer förr i tiden kunde ha tre termometrar: en stationstermometer, en maximitermometer och en minimitermometer. Stationstermometern och maximitermometern var oftast kvicksilvertermometrar (med olika konstruktion), och minimitermometern kunde vara en sprit-termometer.
I Målilla väderstation 1947 installerades inte maximitermometer förrän efter sommaren 1947.

* Målilla mätstation 1947 saknade maximitermometer:
smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/…
”Notera att stationen saknade avläsningar av maximitemperatur. Rekordvärdet noterades i stället vid en extra avläsning klockan 14.”

* Minut-temperaturen: i SMHIs automatstationer (som t.ex. i Målilla) beräknas minut-temperaturen från medelvärdet av temperatursignalen den senaste minuten. Skälet är att få den elektroniska mätningen att reagera ungefär lika snabbt på temperaturändringar som forna tiders kvicksilvertermometrar (och sprittermometrar), enligt SMHI.
Det framgår inte hur väl det överensstämmer vid snabba, korta temperaturhöjningar som bara varar nån minut.

* Uppgifter/data om minutavläsningen kl 14.09 osv, tack till ”B.A.” som tipsade och levererade.

* Diagram Delsbo/Torpshammar:
www.smhi.se/bloggar/vaderleken… (juni 2020, smhi).

Alla temperaturer i grader Celsius.

Extrem klimataktivist startade skogsbrand för att skapa klimatpanik?

I sommartider brukar det bli värmeböljor och även skogsbränder. Inte lika ofta i Sverige som i sydligare Europa, som tur är för oss. Varmt och torrt väder medför att skogsbränder kan bli mer omfattande än annars.
De flesta skogsbränder startas av människor, oavsiktlig eller avsiktligt. Några orsaker är:

  • Grillning och gräseldning, av folk som är vårdslösa, korkade eller har ”otur”.
  • Gnistor från diverse maskiner t.ex. inom skogsbruk och lantbruk, och från tågtrafik.
  • Uppsåtligt anlagda bränder, av mordbrännare (t.ex. av aktivister av olika slag, eller som hämnd för nåt), och av pyromaner (som fascineras av eld och har tvångstankar). Anm: mordbrand behöver inte innebära att gärningspersonen mördar någon.
  • Blixtnedslag, utgör bara en mindre del av alla skogsbränder (se nedan).

Cirka trettio procent av skogsbränder har OKÄND orsak. (Där kan även ingå mordbrännare och pyromaner).
För de flesta skogsbränder står blixtnedslag bara för en mindre del, med undantag för de allra största skogsbränderna där uppskattningsvis cirka trettio procent orsakas av blixtnedslag.
Av alla bränder, inte bara skogsbränder, startas ungefär 90 procent av människor, avsiktligt eller oavsiktligt. Enligt MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Naturskyddsföreningen, gällande Sverige.

Exempel på aktivister m.fl. som anlagt bränder och begått diverse brott

Marie Mason

Miljöaktivisten Marie Mason dömdes för tretton fall av mordbrand och skadegörelse. Hon dömdes till 22 års fängelse.
Hennes mordbrännarkumpan och exman Frank fick 9 års fängelse.

Klimataktivisterna Jessica Reznicek och Ruby Montoya saboterade en pipeline med hjälp av eldar och skärbrännare. Båda kvinnorna dömdes till åtta års fängelse.

Den radikala miljöaktivisten Chelsea Dawn Gerlach fick nio års fängelse för mordbrand och skadegörelse.

Några rubriker om anlagda större skogsbränder utrikes under senaste åren (dock okänt om gärningspersonerna är nån form av aktivister):
– ”Arsonist responsible for devastating wildfire given 12-year prison term”.
– ”Big Sur fire arsonist found guilty for starting 2020 wildfire”.
– ”Alleged California Arsonist Could Have Set Two Fires in Two Days”.

Värmeböljor bra tillfällen för klimataktivister och alarmister att försöka skapa klimatpanik

Extrema aktivister av olika slag drar sig inte för att begå brott för sakens skull. Exempelvis limma fast sig på trafikleder, begå diverse skadegörelse, anlägga olika typer av bränder (se ovan).

För radikala klimataktivister – som t.ex. har diagnoser eller nån form av psykiska störningar – så kan en värmebölja uppfattas som ett gyllene tillfälle att starta en skogsbrand.

  1. Skogsbrand vid pågående värmebölja skapar klimatpanik hos t.ex. klimatalarmister hos diverse nyhetsredaktioner som sprider budskapet att skogsbranden är ett tecken på snar apokalyps.
  2. Under senare år har klimataktivister talat mycket om ”house on fire”, att ”hela jorden brinner” och liknande, så manegen är krattad för klimatalarmister som nu sprider budskapet att bränder vid pågående värmeböljor är bevis på klimatkatastrof runt hörnet.
  3. Vid en värmebölja kan det vara extra lätt att starta skogsbrand. Det är superenkelt jämfört med att limma fast sig på trafikleder eller begå skadegörelse. Det behövs bara en tändsticka, cigarettfimp e.dyl.
  4. Risken att åka fast är liten, under förutsättning att aktivisten startar branden på lämplig plats där inga vittnen finns. Om det är extra långt till närmaste befolkat område så är fördelen för aktivisten dessutom att branden hinner växa sig riktigt stor innan den upptäcks, och därmed får branden större utbredning och blir mer svårsläckt. (Om inte branden upptäcks tidigt på satellitbildsövervakning).

Men det måste pågå en värmebölja om syftet är att skapa klimatpanik. Att starta en skogsbrand under en svalare period är en värdelös idé, för en klimatextremist.

Orsakas en del av alla skogsbränder…

…runtom i världen av enskilda klimatextremister, i syfte att stärka sin sak och sprida klimatpanik?
Ja, det är enkelt att starta en brand utan att bli upptäckt… om man inte heter Marie, är miljöaktivist och har en kumpan vid namn Frank.






Bild överst av Allinoch och nederst avELG21”.

Gamla ouppklarade mord och the streetlight effect

Du har säkert hört om den packade mannen som sent på natten hade tappat nåt (sina nycklar, pengar, eller nåt annat), men som bara letade under en gatlykta därför att det var lättare att leta där det var ljust.
Det är en hundra år gammal historia. Och en variant av The streetlight effect*. Nåt liknande kan förekomma med gamla ouppklarade mordfall.

Bild ovan: seriestripp troligen från tidigt 1900-tal.

I över trettio år pågick polisutredningen av mordet på Olof Palme. Närmare bestämt 34 år, innan den avslutades år 2020 med att åklagare Krister Petersson – efter att han året dessförinnan i TV hade utlovat en lösning på Palmefallet – pekade ut en avliden man som misstänkt, på mycket svaga grunder. Mannen hette Stig Engström och förekom i polisutredningen som ett aningen excentriskt vittne.

Åklagarens misstänkliggörande av Engström uppskattas av författare, filmbolag med flera som vill tjäna PENGAR på Engström.
Även en del individer som inte tjänar pengar är övertygade att mördaren finns i det digra polisutredningsmaterialet. Deras logik påminner om ”the streetlight effect” fast de letar i en gammal polisutredning istället för under en gatlykta.


På tal om filmbolag: i januari 2022 inledde åklagare Zilla Hirsch en förtalsutredning mot Netflix för deras tv-serie där Engström framställs som mördare. (Med den rolige exkomikern Robert Gustafsson bärandes en lustig fettomask, i rollen som Engström).
Ska vi gissa att utredningen läggs ner, därför att seriens eftertexter innehåller en brasklapp att det hela bara är ”en teori”.

På tal om Palmes mördare: NU kan vi avslöja att Olof Palmes verkliga mördare heter Roger Svensson. Han var en våldsbenägen tjacklangare med psykiska problem, ”men ingen pundare”, som besökte Stockholm fredag kväll den 28 februari 1986 för några leveranser.
Rogge hatade regeringens narkotikapolitik, och han hatade Olof Palmes ”arroganta attityd”. Så när Rogge på väg till bilen helt oväntat råkade få syn på Palme, beslutade han spontant att använda sin skarpladdade Ruger* som förvarades i rockfickan som ”en livförsäkring”. Direkt efter dådet reste han hem, ”med känslan av stor befrielse”.
Under de följande decennierna berättade han aldrig för nån om mordet. Förrän nu.
Denne Roger finns inte med i Palmeutredningen.
Kanske är uppgiften om langaren Rogge sann, eller så är det bara en teori, vem vet.




* Ruger, kaliber .357 Magnum, kan ha använts i Palmemordet, enligt polisen. Av den revolvertyp som mördaren bedöms ha använt så finns det flera fabrikat som är möjliga, t.ex. Smith & Wesson, Ruger, Taurus, m.fl:
polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/palmeutredningen/.

* The streetlight effect: när man bara söker där det är enklast att söka.

Fler exempel:
– ”Why Scientific Studies Are So Often Wrong: The Streetlight Effect” (Dec 10, 2010):
discovermagazine.com/the-sciences/why-scientific-studies-are-so-often-wrong-the-streetlight-effect
”The streetlight effect in climate change research on Africa” (March 2017):
sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0959378016302412

The streetlight effect:
en.wikipedia.org/wiki/Streetlight_effect
”The streetlight effect, or the drunkard’s search principle, is a type of observational bias that occurs when people only search for something where it is easiest to look.”

Bild överst (gubbe under gatlykta) avJessica(modifierad).

Vilks kraschljud, fortsättning

Komplettering till föregående inlägg där reflekterande ljudvågor från en däckexplosion angavs som en av förklaringarna till dubbelsmällen i ljudklippet från Lars Vilks dödskrasch. (Flera massmedia* har beskrivit smällarna i ljudklippet som ”mystiska skott”).

Tvivlande läsare invänder att reflektion inte kan stämma eftersom det saknas en liknande dubbelsmäll i slutet, vid kollisionsljudet.
Då behöver tvivlarna inse att ljudkällans (bilens) POSITION inte är samma i början och i slutet på ljudsekvensen. Det skiljer omkring ett par hundra meter mellan dubbelsmällen och kollisionen. Förutsättningarna för ljudet att nå mikrofonen kan vara olika.

Bild ovan: ljudklippets hela vågform, i original, med dubbelsmäll och därefter kollisionen 4,8 sekunder senare (beskrivs av en del massmedia som ”skott”).
Anm: ljudet kan avlyssnas i föregående inlägg (där ljudet är kraftigt förstärkt).

Det är 0,2 sekunder mellan smällarna i dubbelsmällen. Den andra av de två i dubbelsmällen är svagare (syns på vågformen ovan) och kan vara en studs enligt följande schematiska skiss:

Skiss ovan: överst visas principen för reflekterande ljudvågor.
Under visas X1=bilens position vid dubbelsmällen, X3=bilens position vid kollisionen (4,8 sekunder efter dubbelsmällen).

Ljudvågor från X1 når övervakningskamerans mikrofon dels direkt och dels med 0,2 sek fördröjning via studs mot ett objekt (t.ex. en byggnad).
Ljudet från X3 (kollisionen) når också mikrofonen direkt, men studsen mot objektet missar mikrofonen.

I verkligheten fanns det säkert fler objekt omkring villan och naturhinder mellan mikrofonen och bilen. Det har inte framkommit var villan med övervakningskameran är belägen.

Disclaimer:
Däckexplosion och ljudstuds i Vilksfallet är en hypotes. Inte lika spännande som hypotesen med raketgevär eller eldvapen avfyrat mot bilen, eller hur. Polisen har dock uppgett att de inte hittat några spår av såna vapenangrepp. (Fast polisen sa inte ”det är sant, jag svär!”).



Mera:
Ljudet från dödskraschen där islamisters hatobjekt Lars Vilks omkom (+ 2 poliser)”.
Skyddspersonen som dog i en polisbil (Lars Vilks)”.




* Massmedia om smällarna eller ”skotten”:
– ”Mystiska smällar sekunderna innan Vilks dödskrasch… (2022-06-27):
dagensjuridik.se/nyheter/mystiska-smallar-sekunderna-innan-vilks-dodskrasch/
”… först två smällar i tät följd. Sedan blir det tyst i fem sekunder – innan en tredje smäll hörs.
Det låter som skott.”
– ”Okända smällarna sekunder innan Lars Vilks dödskrasch” (27 jun 2022):
expressen.se/nyheter/okanda-smallarna-sekunder–innan-lars-vilks-dodskrasch/

Fler tidningar har liknande artiklar om de mystiska ”skotten”, men de artiklarna ligger bakom betalvägg.

Bild överst (silhuett) avMohamed Hassan”.

Ljudet från dödskraschen där islamisters hatobjekt Lars Vilks omkom (+ 2 poliser)

(De inledande och avslutande sekunderna är bakgrundsbrus, har inte med kraschen att göra).

Kraschljuden ovan fångades upp av en övervakningskamera i ett villaområde en bit från E4:an och kollisionsplatsen. I ljudklippet* tycks däcktjut höras även efter frontalkrocken, det är sannolikt lastbilen som fortsätter kana framåt över polisbilen.

– Jag hörde en stor smäll, tänkte det var ett långtradardäck eller nåt sånt, och sen ett stort brak. Och därefter nåt man inte vill höra: iiiiiiiiiiii och sen BOM! och sen blev det tyst.

Ovanstående beskrivning av kollisionen berättades av en John Karlsson* i media måndagen 4 oktober 2021, dagen efter dödskraschen på E4 utanför Markaryd. Han hade befunnit sig på sin gård*  en kilometer från kraschplatsen, han hade hört kraschen men inte sett den. Johns beskrivning med däcktjut (”iiiiiiii”) osv stämmer med ljudklippet ovan.

Vilseledande foto.

John sa dock inget om två (2) inledande smällar i tät följd, så som det låter i ljudklippet.
Antingen var det faktisk två smällar, som John uppfattade som 1 smäll följt av ett ”brak”.
Eller så var det 1 smäll och ljudklippet är vilseledande pga dåliga inspelningsförhållanden (långt avstånd, dålig mikrofon, ljud studsar* mot byggnader, vissa frekvenser faller bort).
Det skulle i så fall inte vara det enda vilseledande i Vilksfallet, även vissa foton från kraschplatsen är vilseledande (se tidigare inlägg om teleobjektiv och skarpa kurvan som inte är en skarp kurva).

Enligt ett vittne i bil som blev omkörd strax före kraschen så körde den tunga personskyddsbilen ”extremt fort”, uppskattningsvis ”170-180 km/h” (på en 120-motorväg). Och bilens däck lär inte varit optimala (de var ”för svaga”*), så däckexplosion är fullt möjlig.

Flygfoto ovan: X1=explosion (uppskattad position). X2=däckspåren börjar (de är ca 100 meter långa). X3=kollisionen (enligt däckspår).

Sträckan från explosion till kollision (X1 till X3) tycks vara högst cirka 220 meter, om man bl.a. utgår från vittnesuppgiften att hastigheten före explosionen var 170-180 km/h. Men om bilföraren hade en normal reaktionstid (1 sekund) så är sträckan troligen kortare än 200 meter.
Med 1 sek reaktionstid kan föraren börjat bromsa 50 meter efter explosionen (vid 180 km/h). Med 2,5 sek reaktionstid började inbromsningen först vid X2, dvs 120 meter efter smällen.

Om föraren började bromsa efter 50 meter, så kan bilens ABS-bromssystem förhindrat däckspår och däcktjut. Men vid X2 kan bilen börjat kana snett framåt och då avsatt däckspår (och däcktjut) från t.ex. främre däckparet. (Dvs vid X2 försökte föraren motverka att bilen drog åt vänster (t.ex. pga däckskada), men då tappade framdäcken väggreppet i den höga hastigheten).

4 bilder ovan. Övre paret: södergående vägbanan, däckspåren efter polisens personskyddsbil.
Undre bildparet: norrgående vägbanan, krockplatsen, däckspår efter bilen och lastbilen.

Däckspåren finns dokumenterade på diverse foton och videor från förra året. Just nu (juni 2022) kan däckspåren även ses (svagt) hos Google street view (bildinsamling november 2021, dvs månaden efter kraschen).
– Södergående, däckspåren börjar: ”goo.gl/maps/ULmuwWZJ4wZhUjPt9”.
– Norrgående, spåren slutar (kollision): ”goo.gl/maps/mSLUStYULnQ5fcuY8”.
(De kan försvinna nästa gång Google gör en ny bildinsamling).


Om stoppsträckor och bromsar:
enligt en generell standardformel så blir stoppsträckan 212 meter vid 180 km/h, 1 sek reaktionstid och torrt väglag. (Bromssträckan är då 162 meter, och reaktionssträckan 50 meter).
Det råkar vara ungefär samma längd som den uppskattade sträckan mellan explosion och kollision i Vilksfallet, mellan omkring 200 till 220 meter (se ovan).

Den skottsäkra bilen Range Rover Sentinel (årsmodell 2016), som polisen använde för att förflytta skyddspersonen Lars Vilks, väger från fabrik drygt fyra ton. Den vikten kan men måste inte innebära att bilens bromssträcka är längre än för vanliga SUV och personbilar som väger omkring 2-3 ton. Det ligger i biltillverkarens intresse att dimensionera bromsarna så att deras bilmodell inte framstår som trafikfarlig jämfört med andra bilmodeller.

I tillverkaren Land Rovers presentation av Range Rover Sentinel framgick år 2015 att den har rejäla bromsskivor: ”380mm front and 365mm rear ventilated disc brakes, both with high-density pads, ensure impressive stopping power when needed.”. Uppmätt bromssträcka 100-0 km/h e.dyl. uppges dock inte i den presentationen (inte heller vikt, acceleration, topphastighet m.m).



Mera:
Vilks kraschljud, fortsättning”.
Skyddspersonen som dog i en polisbil (Lars Vilks)”.




* Nämnda ljudklipp har i detta inlägg förstärkts mycket kraftigt (kraschljuden har s.a.s. zoomats in), och inledande/avslutande brus har dämpats.
Originalljudet spelades in på långt avstånd och troligen med en mindre bra ljudutrustning (en övervakningskamera), vissa frekvenser kan fångats upp dåligt eller fallit bort helt.
I originalklippet (som inte är förstärkt och som inte återges här) låter dubbelsmällen och kraschen mer som skott, vilket en del massmedia har skrivit om.

* Nämnda ljudklipp har skvalpat runt på webben sedan förra året (2021), det framgår bl.a. i videon ”Varför är det så tyst om Lars Vilks?” från 21 dec 2021:
youtube.com/watch?v=SXaekpx46cs”:
”Det cirkulerar en ljudfil på nätet som sägs komma från en övervakningskamera i närheten av olycksplatsen. Det spekuleras också kring att de detonationer som hörs på ljudfilen skulle komma från någon form av vapen.”
Det var alltså förra året. Numera är det bekräftat att ljudet är från den kraschen, det framgår bl.a. i följande nyliga artikel i Dagens Juridik, den 2022-06-27, ”Mystiska smällar sekunderna innan Vilks dödskrasch – lyssna på klippet”:
dagensjuridik.se/nyheter/mystiska-smallar-sekunderna-innan-vilks-dodskrasch/”.
”[…] först två smällar i tät följd. Sedan blir det tyst i fem sekunder – innan en tredje smäll hörs. Det låter som skott. […]”
(Fler tidningar har liknande artiklar om de mystiska ”skotten”).

* ”John hörde smällen från olyckan ända till sin gård”, 4 oktober 2021:
svt.se/nyheter/lokalt/smaland/vittnet-om-olyckan-en-obehaglig-upplevelse”.

* Johns gård ligger ute på slätten ca en km nordöst om kraschplatsen.
Var villan med ljudklippet är belägen har inte framkommit, det finns villaområden väst och nordväst om kraschplatsen (syns på flygfotot ovan).

* Studsande ljud: ”Vilks kraschljud, fortsättning”.

* Om däcken: ”Trafikverket: Däcken på Lars Vilks bil var för svaga”, 17 jun 2022:
expressen.se/nyheter/dacken-pa-vilks-bil-var-for-svaga-enligt-trafikverket/
”Trafikverket tyckte att belastningsindexet var fel och att bilen skulle ha kraftigare däck som tålde högre belastning”. (Det påpekades vid första besiktningen några år före kraschen).

”Åklagarmyndigheten: Förundersökning om trafikolycka utanför Markaryd nedlagd”, 2022-06-15:
https://www.aklagare.se/nyheter-press/pressmeddelanden/2022/juni/forundersokning-om-trafikolycka-utanfor-markaryd-nedlagd/”.

Extremväderrekord från 1900-talet håller fortfarande

Väderrekord från förra århundradet är fortfarande obesegrade, till klimatalarmisters stora förtret.
Några av de mest extrema extremvädren inträffade (än så länge) på 1900-talet, enligt WMO*. Exempelvis högsta temperaturen hittills* uppmättes för över hundra år sedan, år 1913. Längsta perioden av torka inträffade ännu tidigare, år 1903 och varade i över fjorton år.
Här några uppgifter för Hela världen:

  • Högsta temperatur, år: 1913 (56,7 °C. USA).
  • Lägsta temperatur, år: 1983 (-89,2 °C. Antarktis).
    .
  • Längst torka: 1903 – 1918 (172 månader. Chile).
    .
  • Största 1-minutersregn: 1956 (31,2 mm. USA).
  • Största 1-timmasregn: 1947 (305 mm. USA).
  • Största 12-tim.regn: 1966 (1,144 meter. Réunion, Indiska oceanen).
  • Största 24-tim.regn: 1966 (1,825 m. Réunion, Indiska oceanen).
  • Största 48-tim.regn: 1995 (2,493 m. Indien).
  • Största 72-tim.regn: 2007 (3,930 m. Réunion, Indiska oceanen).
  • Största 96-tim.regn: 2007 (4,936 m. Réunion, Indiska oceanen).
  • Största 1-årsregn: 1860-1861 (26,47 m. Indien).
    .
  • Starkaste vindar: 1996 (113,2 m/s. Australien).
    .
  • Tyngsta hagel: 1986 (1,02 kg. Bangladesh).
    .
  • Högst dödlighet av tropisk cyklon: 1970 (ca 300.000 personer. Bangladesh).
  • Högst dödlighet av tornado: 1989 (ca 1.300 personer. Bangladesh).

Ovanstående uppgifter kommer från WMO och sammanställningen ”World Weather & Climate Extremes Archive”*. Där finns även extremväderrekord för olika delar av jorden.
Av de ca hundra extremväderrekord som redovisas på den sidan är ca tjugo från 2000-talet, resten från 1900-talet (och några från slutet på 1800-talet).

OBS att mätperioderna för olika väderelement varierar kraftigt. T.ex. för temperatur kan finnas mätserier från början på 1900-talet, men för åska/blixtar bara en kort tid.


För temperaturer kan det vara bra att veta att även luftfuktigheten har betydelse för hur värmen upplevs av mänskliga tvåbeningar och en del andra djur. Men det nämns sällan i svensk massmedias rapporter om temperaturer runtom i världen.

Och kom ihåg att klimat är hur vädret har varit under många år (tre decennier eller mer). Ett väderrekord är inte klimat, men klimat är många års väder.

Slutligen är antalet extremväderhändelser per tidsperiod också relevant, men det tas inte upp här.




* WMO: World Meteorological Organization.

* Med ”hittills” gällande temperaturer avses sedan mätningarna startade omkring början 1900-talet.

* World Weather & Climate Extremes Archive:
wmo.asu.edu/content/world-meteorological-organization-global-weather-climate-extremes-archive”.

Bild överst (landskap) av RitaE”.

Mary spårlöst försvunnen i två år, hittades i en vägg. Och om antropometri.

De fyra husbilderna ovan är från samma område men vid olika år: 2015, 2017, 2018 och 2022.

Överst syns Mary och några av hennes katter. Hon bodde i ett villaområde, i en gul liten 1930-talsvilla som sedan nåt år tillbaka låg inklämd mellan stora nybyggda flerbostadshus. (Bild 2015 ovan, merparten av Marys hus döljs av grönskan).
Mary hade varit gift men hade inga barn, och heller inga nära släktingar kvar i livet. Det lilla gula huset hade hon köpt år 2001.

Omkring år 2012 köpte ett byggbolag upp nästan alla husen i den delen av villaområdet där Mary bodde. De planerade bygga ett femvånings lägenhetskomplex med 450 lägenheter, plus tre våningar under jord för garage, på hela det villakvarteret.

Mary och en granne vägrade sälja sina hus. Mary kampanjade mot byggplanerna, och talade inför ”the planning commission”:

”I think the character of the neighborhood will be damaged”

Men Marys protester var förgäves.
Omkring år 2013 påbörjades uppförandet av lägenhetskomplexet intill Marys och grannens hus.

Flygfoto ovan (från 2022): en del av villaområdet. X = platsen där Marys hus var beläget. De vita taken är lägenhetskomplexet som byggdes kring Marys hus åren 2013-2014.


I augusti år 2015 anmäldes Mary försvunnen, hon hade inte setts till sedan februari eller mars 2015, brevlådan var överfull och trädgården vildvuxen.
Dessutom hade Mary inte betalat de senaste tio amorteringarna till banken under 2014-2015, och i mars 2015 hade banken skickat information till Mary om rättsliga åtgärder och utmätning av huset.

När polisen undersökte Marys hus i augusti 2015 påträffades sex döda katter, som troligen svultit ihjäl, och det ansågs vara förklaringen till likstanken i huset.
Men Mary var försvunnen.

I november 2015 såldes huset på exekutiv auktion. Även inventarierna och Marys tillhörigheter såldes. En granne lyckades rädda en samling fotografier i hopp om att ge dem till Mary ifall hon skulle komma tillbaka.


Drygt ett år senare, i mars 2017, efter att den nya ägaren hade renoverat och målat huset blått (bild ovan, år 2017), så hyrdes huset ut till en man.
Några dar efter inflyttningen hittade mannen ett skelett i ett trångt utrymme mellan två väggar. Han hade gjort upptäckten uppe på vinden när han kikade ner i en glipa mellan två golvplankor.
Mannen ringde larmcentralen den 4 mars:


Nedan, fyra av de bilder som polisen offentliggjorde:

Ovan, från mars 2017, den larmande mannens hus på 610 Allston Street (i Houston, Texas, USA), tidigare Marys hus:

  • Fällbar stege upp till vinden.
  • Vinden: till höger ett hål där en golvbräda tycks ha knäckts, och som leder ner till utrymmet mellan väggarna. Vindsluckan syns till vänster.
    Enligt en granne var hålet cirka 20 centimeter (8 inches).
  • Nedre våningen: den (av brandkåren) uppbrutna badrumsväggen, in till fyndplatsen. Enligt polisen var utrymmets mått 48 x 259 x 175 cm (djup x höjd x bredd). Polisen antog att det dolda utrymmet för länge sen kan varit ett linneskåp, som spikats igen.

Tidigt anade man att kvarlevorna var efter Mary som hade bott i huset tidigare. Men en säker identifikation kunde inte göras förrän tio månader senare, i januari 2018:
det var Mary (Stewart) Cerruti, född 12 juni 1954.

Mary var alltså 60 år när hon dog, om det inträffade i mars 2015 då Mary enligt grannar senast hade setts. (Inte förrän i augusti 2015 anmäldes hon försvunnen).
Dödsorsaken eller eventuella skador kunde inte fastställas, men inget pekade på att brott begåtts.
Polisens slutsats var att Mary ramlat igenom vindsgolvet, att det var en olycka.


Men en granne trodde att 20-centimetershålet i vindsgolvet var för smalt, att Mary inte kunnat ramla igenom där. Men det stämmer nog inte, Mary var ganska liten till växten.

Enligt uppgifter i den efterlysning som polisen gick ut med hösten 2015 (bild ovan) så var Mary 160 cm lång (5 feet 3 inches) och vägde knappt 50 kg (110 pounds). Även andra uppgifter visar att hon var ganska liten och smärt.

Vi antar att hålet i vindsgolvet var cirka 20×60 cm. Om en person ska igenom ett sånt hål måste det ske med ryggen mot en av hålets långsidor. Det kritiska måttet hos en smärt person blir då rygg till bröstkorg/bröst, och eventuellt huvudet (som dock kan vändas åt sidan).

Enligt statistik över antropometriska mått* framgår att Marys längd och vikt ligger inom de femton procent av befolkningen (15-percentilen) som har samma eller mindre kroppsmått än Mary. Det innebär enligt statistiken att Marys mått rygg till bröst var 20 centimeter eller mindre. (Dessutom är bröstkorg/bröst en aning flexibelt). Och huvudet (öra till öra) var omkring 14 cm.

Med andra ord:
Mary kan ha hamnat på fyndplatsen via 20-centimetershålet i vindsgolvet. Grannens misstankar om ”foul play” eller brott håller inte, åtminstone inte enbart utifrån hålets storlek.

Hon behöver inte ha ramlat ända ner direkt, kroppen kan ha fastnat i brösthöjd så att bara huvud, axlar och armar stack upp ovanför vindsgolvet. Hon kan ha skadats illa av detta. Det kan varit omöjligt att komma upp ur hålet för egen hand, så hon kan ha lirkat sig neråt i tron att det fanns en annan utväg därnere. Visserligen var det några decimeter mer utrymme där, men vilken fasa när hon inser att det inte finns nån annan väg ut. Och ingen hör hennes rop, utom katterna.
En människa kan överleva utan vätska och mat uppåt tio dygn om kroppen är helt stilla och lufttemperaturen inte är hög (vilket den knappast var i mars). Man kan bara hoppas att det i Marys fall gick fort.



Mera:

Ett hundratal av Marys foton som en granne räddade då Marys tillhörigheter såldes år 2015 efter försvinnandet:
chron.com/news/houston-texas/…/Before-she-went-missing…
Mary skrev noteringar på baksidan av en del foton, om bygget som pågick runtomkring, om hennes katter, m.m.

Finstämd video med några av Marys foton och noteringar:
vimeo.com/225711677 (”Mary Cerruti’s Self Portrait, in Photos”).
Videon lades upp juli 2017, ett halvår innan polisen hade en säker identifikation av kvarlevorna.




* Antropometri: behandlar mänskliga kroppsmått.
De antropometriska mått som refereras till ovan baseras på statistik för svensk population, det kan finnas vissa skillnader gentemot amerikansk statistik.

Högskolan i Skövde har en lättanvänd antropometri-räknare:
antropometri.se/calc.php.

Barnadråp – Endast för kvinnor

Barnadråp är när en mor dödar sitt barn vid barnets födelse eller vid en senare tidpunkt, om det bedöms att modern var ”i upprivet tillstånd eller i svårt trångmål” (t.ex. en förlossningspsykos eller förlossningsdepression) på grund av nedkomsten.

Barnadråp är straffrättsligt en lindrigare variant av mord och dråp, max fängelsestraff för barnadråp är 6 år*.

Längsta utdömda fängelsestraffet hittills i Sverige för barnadråp är tre år, och det har inträffat i två fall:
2002 i Nacka (2 barn) och 2004 i Uppsala (1 barn). I båda de fallen hade det nyfödda barnet placerats i en plastpåse och gömts undan.

Gällande Nacka 2002 så hade kvinnan fött hemma år 1993 och 1999. De två spädbarnen låg i varsin plastpåse i kvinnans frys. De hade blivit strypta en timma efter födseln.

Ett annat fall som sticker ut gäller en läkare i Nyköping, hon dömdes år 2012 (för barnadråp) till rättspsykiatrisk vård. Läkaren hade skurit sin två månaders pojke i halsen så att han förblödde. Hon hade även skurit sig själv. Läkaren bedömdes ha haft en förlossningspsykos. Hon fick behålla sin läkarlegitimation. (Ivo ansåg att legitimationen skulle dras in, HSAN tyckte tvärtom).


Statistik från Brå, gällande barnadråp i Sverige åren 2000 till 2021*:

  • 46 barnadråp polisanmäldes åren 2000 till 2021*. I genomsnitt drygt två per år.
  • 5 av dem ledde till åtal.
  • I 16 av fallen som lades ner UTAN misstänkt gärningsperson* kan orsaken varit t.ex. att det upphittade döda spädbarnets mamma inte kunde spåras.
  • I 12 av fallen som lades ner MED misstänkt gärningsperson* kan orsaken varit t.ex. självmord.

Det finns andra fall (med dödade spädbarn) där kvinnan åtalades för mord, men där rätten istället dömde för barnadråp.




* Barnadråp, enligt 3 kap. 3 $ i brottsbalken:
riksdagen.se/sv/svensk-forfattningssamling/brottsbalk…
”Dödar kvinna sitt barn vid födelsen eller eljest å tid då hon på grund av nedkomsten befinner sig i upprivet sinnestillstånd eller i svårt trångmål, dömes för barnadråp till fängelse i högst sex år.”

* I Brå:s statistik för åren 2000-2021 så saknas det uppgift för två av de åren (2019 och 2020).

* Fr.o.m. år 2021 har Brå ändrat upplägg, nu är det inte längre uppdelat i Med- och Utan misstänkt gärningsperson.

* 16 av fallen, återfinns i statistiken t.o.m. år 2020 under ”Utan misstänkt”, ”Övrigt”.
* 12 av fallen, återfinns i statistiken t.o.m. år 2020 under ”Med misstänkt”, ”Övrigt”.

Bilden överst (barnhand):Michal Jarmoluk”.

16-åriga Piteå-tjejen som försvann där en kille försvann två år tidigare

En 16-årig tjej i Piteå försvann en kväll i december. Platsen där hennes vänner såg henne för sista gången var bara några hundra meter från den plats där en 15-årig kille två år tidigare också försvann spårlöst. Båda var elever i samma skola.

En tid efter tjejens försvinnande hörde folk av sig till polisen och sa att de hade sett henne efter försvinnandet. Bland annat hade hon setts i Stockholm, av en kille som hade känt igen henne från fotot i tidningarna. Men det var mest sannolikt falska tips.

Stora sökinsatser genomfördes i Piteå, med poliser och hundratals elever och andra frivilliga som gick skallgång och finkammade ett tjugofem kvadratkilometer stort område. Det uppgavs varit det största spaningspådraget som nånsin utförts i Norrbotten.
Men tjejen hittades inte. Liknande stora sökinsatser gjordes när killen försvann två år tidigare, men han hittades inte heller.

Tjejens föräldrar letade efter henne varje dag i flera månader, men hon kunde inte hittas.
En fjärrskådare sa att tjejen hade kidnappats av en man.

Polisen tyckte det var märkligt att de två tonåringarna och från samma skola hade försvunnit på ungefär samma plats. En annan polis trodde inte att försvinnandena hade nåt samband utöver att de råkat inträffa i samma geografiska område.



Kvarlevorna efter killen påträffades sjutton år efter försvinnandet.
Hans namn var Charles Zelmanovits. Han försvann en novembernatt 1976 efter en fest.

I september 1993 råkade en jägare hitta ett kranium i ett jaktområde cirka sex kilometer från bostadsområdet där Charles hade försvunnit. I jaktområdet hittade polisen ytterligare skelettdelar samt fragment och rester av Charles kläder. Det fanns inga spår av att Charles hade utsatts för våldsbrott, men det kunde inte heller uteslutas.


Den 16-åriga tjejen påträffades död tre månader efter försvinnandet.
Hennes namn var Annika Nyström. Hon försvann på lucianatten 1978.

I mars 1979 hittade en nioårig flicka Annikas översnöade kropp i närheten av en tom sommarstuga i Skuthamn efter vägen till Pite havsbad, cirka fem kilometer från bostadsområdet där hon hade försvunnit. Inget tydde på att Annika hade utsatts för våldsbrott. Hon hade troligen gått åt fel håll när hon skulle hem, och sedan satt sig för att vila och frusit ihjäl.
Polisen ansåg det fastslaget att Annika försvann / dog natten till luciadagen och inte senare.

Lokaltidningen rapporterade bl.a. följande:

”Att det är ytterst svårt för en skallgångskedja att en hitta en försvunnen visar fallet med Annica.
(…) Det var främst Pitholmsheden, Munksund och vägarna däromkring som genomsöktes. Extra noga var spanarna kring sommarstugor och uthus längs ut mot Pite havsbad. Men spaningarna gav inget resultat och ändå fanns den försvunna flickan just där man sökte intensivast. Sökandet försvårades av att det snöat natten innan.”


Några skillnader mellan de båda försvinnandena är att det inte snöade vid och efter Charles försvinnande. Hans kropp var troligen inte täckt med (nyfallen) snö vid eftersökningarna.
Och Charles hittades tvärs över Pitholmsheden och flera hundra meter in i en skog, dvs inåt land. Medan Annika hittades i ett sommarstugeområde som låg en bit från bostadsområdet, längs vägen och kusten.

Karta ovan (från nutid):
AN1=där Annikas promenad började. AN2=sista iakttagelsen av henne. AN3=fyndplats. Annikas bostad låg norrut, i centrala Piteå.
CZ1=där Charles promenad började. CZ2=sista iakttagelsen. CZ3=fyndplats. CZ hem=bostaden.

Snabbaste sättet att komma till fyndplatsen CZ3 är med bil på N. Pitholmsvägen (nordväst om CZ3), som övergår till grusväg (som inte syns på kartan ovan), och sedan promenad ett par hundra meter in i skogen. Hur Charles tog sig från CZ2 till CZ3 är inte känt.




Mera om Charles Zelmanovits: ”Charles Zelmanovits-fallet”.