Sticky post:

Deg utan kneg, m.m.


Här visas autentiska annonser från diverse skumma webb-annonsörer vars drivkraft är pengar, stålar, kulor, klöver, cash, deg, vad annars.

En del såna annonser kan betraktas som ett intelligenstest: Om du så bara för ett ögonblick tror att annonsen är seriös så befinner du dig på nedre halvan av testskalan.

Det räcker att endast några enstaka promille av tusentals läsare nappar på en sån annons så är det succé för skummisen.

Privata långivare, ofta utländska:

Som mjölkar låntagaren på diverse kostnader för ”administration”, ”avgifter” och annat, i förskott förstås, innan lånet sägs kunna utbetalas.


”Investerare”:

Variant av ovanstående. Som i sin tur är variant av s.k. ”Nigeriabrev”, man utger sig ha en stor summa pengar som man lockar med.


Säljare av husdjur:

Köparen behöver ”bara” betala djurets transport, ofta långväga, till mottagaren. I förskott förstås.


Jobba-hemifrån:

Jobbsökaren plockas på pengar för t.ex. ”utbildningsmaterial” (t.ex. pdf-filer), och blir sedan själv – mer eller mindre utan att fatta det – en förmedlare av lurendrejeriet i ett pyramidspelsliknande upplägg.


Uthyrning av lägenhet:

Offret betalar i förskott. Därefter visar det sig att lägenheten inte är tillgänglig för uthyrning. Se även polisens hemsida om lägenhetsbedrägerier.


Falska pass, körkort, m.m:


Piratkopierade mobiltelefoner:


Fler falska id-handlingar:


Rullgardin för bilens registreringsskylt. Olaglig att använda om den döljer reg.numret, men tycks vara ganska liten risk att åka fast, och bötesbeloppet lägre än t.ex. fortkörningsböter. Men ack så fånigt pyssel.


Amfetamin, ecstasy och andra droger:


Marijuana och andra droger:


Mera droger:


Tvättning av färgade sedlar:

Från rån. Se även ”Färgade sedlar går att tvätta”, tyvärr betalartikel, sydsv. 2014).


Född igår? Betala i förväg till okänd mottagare

Ovan visas en bråkdel av olika typer av bedrägerier och andra olagliga aktiviteter på nätet.

Som synes har en del av utländska annonsörerna använt nån automatisk översättningstjänst, vilket ofta ger underlig översättning.
Andra såna annonsörer kopierar texter från svenska annonser. Eller anlitar godtrogna, svenska frilansande översättare (finns att hitta på webben förstås), som även bistår med hjälp att publicera bedragarnas annonser.

Bedrägerierna förutsätter att folk är godtrogna och betalar i förskott. Som att de är födda igår.

Skyddspersonen som dog i en polisbil (Lars Vilks)

Här är två mysterier: ett tragiskt och smått osannolikt, och ett som handlar om vilseledande bildperspektiv. Bild ovan: inringad plats för frontalkollision på en nästan rak E4-sträcka.

En skyddsperson och hans två livvakter dödades när polisens livvaktsbil med punkteringsfria däck körde igenom vajerräcket in på mötande vägbanan och frontalkrockade med en lastbil. Lastbilschauffören överlevde.
De omkomna är Lars Vilks, 75 år, konstnär, samt hans livvakter Andreas ***, 44 år, polisinspektör, och David *******, 36 år, polisinspektör.

Vad som egentligen hände på E4:an vid Markaryd utreds just nu. Livvaktsbilen var på väg söderut, det var bred europaväg, bra väglag, dagsljus, en söndag, tvåfiligt åt båda hållen, vajerräcke och nästan raksträcka. Så det är lite av ett mysterium hur det kunde gå så illa.

En person som på avstånd hörde men inte såg kraschen beskrev vad som kan varit en explosion strax före krocken:
”jag hörde en stor smäll, tänkte det var ett långtradardäck eller nåt sånt, och sen ett stort brak, och sedan iiiiiiiiiiii, och sen bom! och sen blev det tyst.”

Livvaktsbilen hade hög hastighet, enligt ett annat vittne i massmedia.

Här är några hypoteser, osorterade, både med och utan inledande ”stor smäll”:

  • Däckexplosion hos livvaktsbilen så att föraren tappade kontrollen. Man hittade däckrester före kollisionsplatsen. Vad som talar emot den hypotesen är att däcken uppges varit punkteringsfria. Däckexplosionhypotesen passar bättre för vanliga däck och som är slitna eller/och gamla*.
  • Attentat mot Lars Vilks*. Vad som talar för den hypotesen sammanfaller med anledningen till att Vilks fått dygnet-runt-skydd av polisen det senaste decenniet. Men i nuläget talar inga fynd för attentat, säger polisen.
  • Väjde för älgtjur (som kan väga över ett halvt ton) eller annat vilt, och tappade kontrollen. Vad som talar emot är att det finns viltstängsel där. Å andra sidan är det stängslet placerat lite längre bort från (södergående) körbanan på den sträckan.
  • Ett plötsligt, drastiskt tekniskt fel, t.ex. pga felaktigt underhåll (eller sabotage).
  • Nån form av bråk uppstod i bilen mellan livvakterna och Vilks. Han hade levt med detta personskydd i många år, det var säkert påfrestande ibland.
  • De larvade sej i bilen, så att föraren tappade kontrollen.
  • Plötslig sjukdom hos föraren.
  • Alkohol- eller drogpåverkan.
  • Eller föraren tappade helt enkelt kontrollen pga för hög hastighet, eller att han somnade eller gjorde nåt annat misstag.

Vägen är tvåfilig i båda vägbanorna som är åtskilda med mittremsa och vajerräcke:

Bild ovan: södergående vägbanan, där livvaktsbilen färdades, strax före platsen där frontalkrocken inträffade på motsatta körbanan.

Livvaktsbilen hade en följebil, men den uppges varit utom synhåll så de såg inte krocken.

Enligt polisen vägde livvaktsbilen 4,5 ton, omkring dubbelt så mycket som en vanlig SUV. Om bilen varit mindre tung så hade kanske vajerräcket hindrat den från att hamna på motsatta vägbanan.

Bilder ovan: däckspår några dagar efter kraschen*. Övre: södergående vägbanan (livvaktsbilens däckspår). Undre: norrgående vägbanan.

Livvaktsbilen tycks ha tryckt ner och passerat över vajerräcket. På ett annat fotografi, från kort tid efter kraschen, framgår att vajerräckets fyra vajrar var obrutna (men slaka) och att några av vajerstolparna hade slitits loss/knäckts.

Livvaktsbilen hade troligen (dolda) kameror både framåt och bakåt, som ständigt filmar, med ljud. (Liknande dashcam eller dashboard camera som även en del privatbilister har). Och en ”svart låda”. Om den utrustningen överlevde* branden så kan det åtminstone delvis ge svar på vad som hände. Eventuellt tillsammans med film från andra trafikanters fordonskameror.

Mysterium #2: Vilseledande bildperspektiv

Missvisande foto.

Några fotografier i massmedia är missvisande så att det ser ut som en skarp kurva vid kollisionsplatsen (se bild höger), vilket det alltså inte är.

Och på andra liknande foton ser vissa objekt nära krockplatsen ut att ligga mycket närmare varandra än i verkligheten, och däckspåren har större vinkel mot vajerräcket än i verkligheten.

Bild ovan: missvisande foto av södergående vägbanan. Däckspåren tycks vara vinkelräta mot vajerräcket, i verkligheten är det mycket mindre vinkel. Även vajerstolparna närmast kameran ser ut att sitta mycket tätare än i verkligheten.


Mysteriets förklaring är att de bilderna är fotograferade på långt avstånd med teleobjektiv.
Exempel på liknande effekt:

Vänster bild ovan: de två objekten ser ut att vara placerade tätt intill varandra, och det ena snett bakom det främre.
På högra bilden framgår att de egentligen är placerade med avsevärt avstånd, och i rät linje med mattans mönster.




* Video med lastbilsdäck och personbilsdäck som går sönder/exploderar vid färd, troligen mestadels slitna/gamla, inte punkteringsfria däck:
– ”Tyres exploding while driving (Prt1) (Youtube)

* Däckspåren, från videor av:
Peter Lindmark och Pekka Kääntyi.

* Innehållet i ”svarta lådan” e.dyl. enheter kan vara intakt även när fordonet har brunnit häftigt, t.ex. om enheten slets loss vid kraschen och hamnade utanför brandhärden.

* Lars Vilks: Polisen har i över tio år dygnet-runt-skyddat Lars Vilks mot en del radikala muslimer eller islamister som dödshotat Vilks och försökt mörda honom, därför att Vilks år 2007/2010 tecknade profeten Mohammed som rondellhund.

Gissa seriemördarläkaren

På översta bilden är han 15 år. Fem år senare gifte han sig, de fick fyra barn. Några år senare blev han läkare, och började så småningom ta livet av sina patienter. Gissa vem.

Harold Frederick Shipman, eller Fred Shipman. Eller ”Dr Death”.

År 1998 åkte han fast, vid 52 års ålder. År 2000 dömdes han mot sitt nekande för mord på femton patienter.
Analyser visade att de hade injicerats med dödliga doser medicinska preparat. De dödas journaluppgifter hade ändrats i efterhand för att dölja morden. Och det bevisades att han hade förfalskat patienters testamenten.

Denne Doktor Död misstänks ha mördat ytterligare ett par hundra personer under åren 1975-1998.
År 2004 begick han självmord i fängelset.

Urgamla mordfall i våra istider

Vi befinner oss i en 11-tusenårig mellanistid i en 3-miljonerårig istidsperiod*. En naturlig fråga i det istidssammanhanget är: Vad finns det för urgamla mordfall i våra istider? (well vi kan väl åtminstone låtsas att det är en naturlig fråga, i det sammanhanget).
Svaret blir då att det har upptäckts exempelvis följande urgamla mord eller vad som kan tolkas som mord.

Innehåll:
– Ismannen Ötzi.
– Stora Bjersmannen.
– Några fler urgamla mord.
– Allra äldsta kända mordet?
– I vilka istider begicks dessa mord?
– *Iskristallklar istidshistorik.

Ismannen Ötzi

Ett bland de tidigaste kända morden i våran nuvarande mellanistid, och där offrets kropp har påträffats, tycks ha inträffat för omkring 5300 år sedan (ca 3300 f.Kr.) i Italiens alper alldeles intill gränsen till Österrike. År 1991 hittades där det unikt välbevarade mordoffret i en smältande glaciär på drygt tretusen meters höjd. Mannen fick namnet Ötzi, ismannen Ötzi, efter Ötztalalperna där kroppen hittades.

Mordet antas ha skett under försommaren (enligt analys av innehållet i en bägare av björknäver).
Ötzi sköts med pil bakifrån i vänstra skuldran. Pilskadan medförde troligen kraftig blödning som ledde till döden på några minuter. Någon drog ut pilen, en liten bit av pilspetsen blev kvar.
Han hade också en huvudskada som antas uppstått vid mordtillfället. På vänster hand fanns ett några dagar gammalt djupt skärsår (som hade börjat läka), kanske från ett slagsmål.

Då Ötzi mördades tycks han varit väl klädd och utrustad för jakt och naturliv. Han hade bland annat en kopparyxa, som anses varit värdefull och betraktades som en statussymbol, en kniv av flinta med träskaft, en pilbåge, flera pilar i ett koger, en ryggsäck, en midjeväska. Allt var väl bevarat efter den femtusenåriga nedfrysningen, dock lär utrustningen varit välanvänd och sliten.

Bild ovan: kvarlevorna var uttorkade men för övrigt välbevarade inklusive de inre organen. Överst på bilden syns kopparyxan, med kopparbladet fastbundet på ett 60 cm långt träskaft.

Att den dyrbara kopparyxan fanns kvar anses tyda på att det inte var ett rånmord. Fast det kan förstås finnas andra skäl till att mördaren/mördarna inte tog yxan, t.ex. att yxan i tumultet råkade döljas. Eller att mördaren var rädd att bli avslöjad om nån kände igen yxan.
Man vet inte heller om mördaren stal nån annan av Ötzis ägodelar. OM det var hans ägodelar, han kanske själv hade stulit yxan. Eller att han rentav själv var en mördare som nån hämnades på.

Bild ovan: fyndplatsen i Italien intill Österrikiska gränsen där Ötzi påträffades.

Stora Bjersmannen

Denne man i 35-40-årsåldern mördades* för knappt niotusen år sedan (ca 7000 f.Kr). Skelettet låg i en grav som påträffades 1953 vid gården Stora Bjärs i Stenkyrka socken på Gotland (Sverige). Fyndet fick namnet Stora Bjersmannen* eller Stora Bjärsmannen. Han antas varit en bland de första invånarna på Gotland.

Det fanns ett hål i kraniet som efter en stenyxa (bild ovan), och vänster underkäke var delvis krossad så att sex tänder slagits ut. Man hittade även en flisa efter en pilspets som kan ha skjutits in i höften på mannen.

* Enligt den senaste undersökningen (rapporterad i media) blev Bjersmannen mördad, men man kommenterar inte tidigare undersökningar där det konstaterades att skadan i huvudet hade börjat läka, samt att det finns frågetecken kring flisan i eller vid höften.

* Stavningen Stora Bjärs (orten) tycks vanligast förekommande, men när ovanstående fynd omtalas så används mestadels stavningen med e (dvs Bjers).

Några fler urgamla mord

Det har hittats många lik i mossar runtom i Europa, de flesta inte lika gamla som ovanstående och alla inte mördade. Nedan visas några av dessa som tagits av daga eller mördats.

Bockstensmannen (bild höger) dog för över 600 år sedan, under senare hälften av 1300-talet e.Kr.
Trolig dödsorsak: tre kraftiga slag mot huvudet. Efter döden pålades han med tre pålar genom överkroppen, varav den ena genom hjärtat. Anledningen till pålningen kan varit att man ville förhindra att den mördade mannen skulle återuppstå och hämnas.

Bockstensmannen hittades i en mosse några mil utanför Varberg i Sverige år 1936. Skelettet och håret var välbevarat, liksom mannens dräkt (som är Europas enda fullständig bevarade mansdräkt från medeltiden). Även vissa hudbitar, muskelstycken samt hjärnan kunde identifieras.

Bild ovan: Grauballemannen dog för cirka 2300 år sedan (omkring 300 f.Kr).
Han dödades med ett snitt i halsen från öra till öra.
Den välbevarade kroppen hittades i en mosse nära Silkeborg i Danmark år 1952.

Bild ovan: Tollundmannen dog för cirka 2300 år sedan (omkring 300 f.Kr).
Han dödades genom hängning.
Mannen hittades i en mosse på Jylland i Danmark år 1950. Kroppen var välbevarad inklusive de inre organen.

Den rödaktiga hårfärgen som syns på flera av bilderna ovan är inte offrens naturliga hårfärg, det lär orsakats av missfärgning från mossarnas vatten.

Allra äldsta kända mordet?

I en grotta i norra Spanien påträffade arkeologer ett 430 tusen år gammalt kranium med skador som tyder på att den personen blev ihjälslagen. Fyndet kallas kort o gott ”Cranium 17”.

Det har hittats ännu äldre skelettdelar som bevisar kannibalism och skador, men inga som definitivt kunnat kopplas till mord.
Kranium 17 tycks vara det första ”bevisade” mordfallet som påträffats bland mänskliga fossiler. Fast man kan vara hyfsat säker på att tvåbeningar har mördat varandra betydligt längre tillbaka i tiden än så.

I vilka istider begicks dessa mord?

Samtliga ovanstående mord utom det allra äldsta inträffade i vår nuvarande mellanistid (interglacial). Där Stora Bjersmannen är äldst med sina nästan 9 tusen år, följd av ismannen Ötzi med sina drygt 5 tusen år .

Det allra äldsta mordet, på sydligare nejder, för 430 tusen år sedan, begicks tidigare i vår nuvarande tremiljoneråriga istidsperiod: omkring eller i den femte istiden eller glacialen sedan nutid.

* Iskristallklar istidshistorik

Jorden befinner sig nu i en istidsperiod som hittills har pågått i nästan tre miljoner år. Inom denna tremiljoneråriga istidsperiod har vi haft flera långa hundratusenåriga istider (med inlandsis över t.ex. hela Sverige) och flera kortare tiotusenåriga mellanistider. Glacialer och interglacialer.
Just nu lever vi i en mellanistid eller interglacial sedan ca 11 tusen år tillbaka, med is vid t.ex. jordens poler och inlandsis på Grönland. Det är iskristallklart.

Sedan jordens begynnelse för över fyra miljarder år sedan, så lär vi haft minst 5 såna långa istidsperioder på flera miljoner år vardera:




Mera:
– Ötzi: South Tyrol Museum of Archaeology: iceman.it
– Ötzi: 3D-bilder på kroppen: icemanphotoscan.eu
– Ötzi: Karta  | Streetview | Terrängkarta (google).


Återpublicering från november 2018.

Ödesdigra feltramp, ibland dödliga

Här en titt på vad som kan hända när bilförare trampar på fel pedal. Här finns också viss ’koppling’ till Josefin Nilssonmysteriet*.

Grunderna:
i en manuellt växlad bil finns tre fotpedaler:
kopplingen, bromsen och gasen.
Kopplingspedalen trycks ner med vänsterfoten när man vill växla (med växelspaken).
Till broms- och gaspedalen används vanligen högerfoten.

Sen är det bara att hålla tungan i rätt mun och trycka på RÄTT pedal vid RÄTT tillfälle. Vilket inte alltid blir fallet, eftersom vi alla bara är männ’skor, som härstammar från aporna.

De mest ödesdigra feltrampen tycks vara när föraren trycker på gasen och tror det är bromsen. Bilen skeenar iväg medan föraren har hjärnsläpp och trycker ännu hårdare på gasen för att försöka bromsa bilen.

När det händer inne i stan eller på en p-plats så kan det bli spektakulärt, och även fastna på nån övervakningskamera, bilkamera (dashcam) eller annan kamera. Följaktligen finns det ganska många såna olyckor beskrivna på nätet (se exempel nedan).

Ett annat feltramp är när föraren med vänsterfoten råkar trycka på bromsen istället för kopplingspedalen.
Dvs föraren tvärbromsar istället för att växla. (Det kan vara vad som hände i bilolyckan 1997 i Josefin Nilssonfallet, se nedan).
Om hastigheten då är hög och det ligger en annan bil bakom som inte hinner bromsa, så kan det inträffa otäcka olyckor med whiplashskador som följd.

Exempel, feltramp: gasen istället för bromsen

Video: ”Gas, Brake Pedal Confusion” (från ABC News. Några exempel på feltramp. De tar även upp ett fall där gaspedalen fastnade i gummimattan, inte ett ”feltramp” dock).
Video: ”27 examples of woman drivers who slammed on the gas instead of the brake” (10 minuter blandat).
Video: ”Man presses down on the wrong pedal and drives off a cliff”. (p-plats intill ett stup).
Video: ”Driver Uses Wrong Pedal”. (p-plats).
Artikel: ”Tog fel pedal – kraschade med busskur”.
Artikel: ”Tryckte på fel pedal – övningskörare med familj kraschade”. (med lyktstolpe).
Video: ”Trampar på fel pedal” (p-plats. Kör över annan bil).

Exempel, feltramp: bromsen istället för kopplingen

Denna typ av feltramp, bromsen istället för kopplingen, kan också vara ganska vanligt förekommande, men leder oftast inte till så spektakulära följder som ovanstående så länge hastigheten är låg och det inte ligger en annan bil strax bakom.
Följaktligen tycks det inte finnas många sådana feltramp beskrivna på nätet. Här är några:

Kille med Lexus krockade med framförvarande bil som tvärbromsade:
”Yes the other guy did stop, and he cam running out saying how sorry he was, and he had pressed the ”wrong pedal”.
He had pressed the brake instead of the clutch.
He has wrote this all down on a bit of paper.
car has gone to UK Assistant Accident Repair Centre :(

En medlem (hos garaget .org)  som diskuterar körskolelektioner:
”Här i stan var det en kille som tryckte på bromsen istället när han skulle växla, han trodde det var kopplingen. Fick en rejäl utskällning, men fick fortsätta övningsköra ändå.”

Annat fall, från twitter:
”Was so tired this morning accidentally pressed the break instead of my clutch, with my left foot may I add, and nearly went through the fkn window.”

* Troligt feltramp i Josefin Nilsson-mysteriet

Följande var sannolikt också ett feltramp, dvs att föraren Marie av misstag tryckte på bromsen istället för kopplingen när hon skulle växla.

Följderna av systrarna Maries och Josefin Nilssons bilkrasch 1997 som orsakade whiplashskada med många års svår smärta och huvudvärk (kanske ända fram till Josefins död) beskrev Josefin själv flera år senare (år 2003):
”Det är skitjobbigt. Jag har så vansinnigt ont i huvudet och nacken varje dag. Det har påverkat mig och det är trist. Men så är det.”

Olyckan rapporterades så här (1998-04-18, Aftonbladet):
“Olyckan hände för nio månader sen, när vi höll på att skriva material till plattan, säger Marie. De var på väg till flygplatsen på Gotland. Marie Nilsson växlade ner i en kurva och bromsarna låste sig. Lastbilen bakom höll inte avståndet och brakade in i bakvagnen. (…) Josefin och Marie drabbades av så kallade pisksnärtsskador (whiplash) och lider ännu av det.”

I senare tidningsartiklar har Maries förklaring ändrats, från att hon växlade och ”bromsarna låste sig” till att hon var tvungen att bromsa häftigt. Mer om det och om bilkraschen:
Josefin Nilsson och rygg-mysteriet.

Mer om whiplashskada: Kronisk whiplash-skada (pisksnärtskada).



Återpublicering från 2019.

SVT mission

Bild ovan: falsk uppgift om IPCC förmedlad av SVT:s ”klimatkorrespondent” Erika Bjerström i nyhetsprogrammet Aktuellt (14 sept).

På bilden nedan framgår vad FN IPCC-rapporten egentligen säger gällande de nämnda 100 tusen åren:

Rapporten säger: IPCC är osäkra, ”medium confidence”.

Mera:
”I want PANIC” (Om FN och massmedia).

Inte heller Erikas påstående om mängden koldioxid för tre miljoner år sedan återfinns i IPCC-rapporten.



En tröst för Erika/SVT kan vara att hon/de inte är de enda inom massmedia som vantolkar och vilseleder.

SVT hade kunnat vara ärliga genom att stoppa in ordet ”kanske” (…rapporten visar att det kanske var varmare…), och för övrigt förmedlat vad som faktiskt står i IPCC-rapporten utan att fabulera.
Men eftersom SVT:s uppdrag eller mission är att klimatskrämmas så funkar det inte så bra med såna tveksamheter.

Sommartid… och att leva är enkelt, fiskar hoppar och bomullen står hög

Det har gjorts många tolkningar av ”Summertime”. Här visas några av de låtarna och lite till.

Denna ”Summertime” (av Gershwin/Heyward) är ursprungligen en vaggvisa, som inleds så här:
”Summertime, and the livin’ is easy
Fish are jumpin’ and the cotton is high”
(Hela texten finns längst ned).

Textraderna beskriver en gynnsam sommar. Med ”Fish are jumpin” avses att det finns mycket fisk att fånga, och ”the cotton is high” innebär att bomullsbuskarna man odlat har växt sig höga och kommer att ge bra skörd:

En del tolkningar har inga likheter alls med en vaggvisa. Nedan blandas friskt mellan ytterligheterna. Njut av mångfalden.

 Vi börjar med vaggvisa, ligger nära originalet, kort version:
– ”Sissel Kyrkjebø: ”Summertime” – 29.06.17” (live)

 Raka motsatsen till vaggvisa, lär varit stor hit i USA, en R&B-sångare:
– ”Billy Stewart – Summertime

 Närmast originalet, ur en filmatisering av operan ”Porgy and Bess” där Summertime ingår som en aria:
– ”GEORGE & IRA GERSHWIN Summertime HAROLYN BLACKWELL” (filmscen)

”The king of soft rock”, med band (live):
– ”Michael Bolton – Summertime

Afrikanskt sound, sångerskan är från Benin. (Tips: höj volymen så att syrsorna/cikadorna hörs i bakgrunden):
– ”Angelique Kidjo – Summertime

Taktfast pop/jazz (video med sommartema, modifierad text):
– ”Gare du Nord – Summertime

 Lugn version med Annie Lennox, piano och diskreta stråkar (live):
– ”Annie Lennox – Summertime

 Duett med Schuur och Manilov, med Stan Getz och band (finlir på hög nivå):
– ”Barry Manilow summertime duet with Diane Schuur feat Stan Getz

 Ska-punk-band, med fragment av originalet:
– ”Sublime – Doin’ Time/Summertime

 Akustisk gitarr och sång, countrystuk:
– ”Doc Watson – Summertime” (bildspel).

 Duett med legendariska Fitzgerald och Armstrong:
– ”Ella Fitzgerald & Louis Armstrong – Summertime

Janis Joplin:
– ”Janis Joplin ”Summertime” (Live -1969)
Den låten utkom på ett album (Cheap Thrills, 1968) med ett tecknat omslag som såg ut så här:

För låten Summertime hade serietecknaren placerat en vit bebis i famnen på en svart kvinna ritad som en stereotyp ”blackface”-figur, vilket lär orsakat en del rabalder. I originalets handling (dvs i librettot för operan ”Porgy and Bess” där låten Summertime ingår) var det en svart bebis som vaggades av sin svarta mamma, och senare av mammans svarta väninna efter att mamman hade dött.
Kuriosa: märkningen på skivomslagets nedre högra hörn, ”Approved by Hell’s Angels – Frisco” (godkänd av Hell’s Angels, San Fransisco), lär varit på Joplins initiativ. Mer kuriosa: en av deras gemensamma nämnare var drogen LSD (”syra”, ”acid”).

 Munspelande tjej i köket (live):
– ”Summertime – Gershwin by Christelle Berthon

Elektroswing (blandning av musik från tidigt 1900-tal och modern elektronisk musik), med The Parov Stelar Band och Maya Bensalem:
– ”Parov Stelar feat. Maya Bensalem – Summertime

 Smått märklig instrumental version, ”hawaiigitarr” (steel guitar) + elgitarr (rhythm guitar):
– ”Santo & Johnny – Summertime
Kommentar hos Youtube: ”This sounds like a perfect song for a serial killer, while driving on the road”

Jazz/blues med ”Lady Day”, 1950-talet:
– ”Billie Holiday – Summertime

 Funk (live, i källaren):
– ”Summertime – Porgy and Bess – FUNK cover featuring Olivia Kuper Harris

– ”Whitney Houston – Summertime
– ”Paul McCartney- Summertime (1988)
– ”Summertime – Frank Sinatra (1947)
– ”Summertime – The Zombies
– ”Mocean Worker – Summertime / Sometimes I feel like a motherless child
– ”Fun Boy Three – Summertime
– ”Leona Lewis – Summertime” (Från ”Idol”, USA).
– ”Angelina Jordan – summertime” (8-årigt ”underbarn”, 2014).
– ”Miles Davis – Summertime (with Quincy Jones & Orchestra Live At Montreux 1991)
– ”Norah Jones – Summertime (2003)” (Jazz)
– ”Sidney Bechet – Summertime (1939)” (Jazz)
– ”Renee Olstead – Summertime” (Jazz)
– ”Scarlett Johansson – Summertime (2006)
– ”Herbie Hancock & Joni Mitchell – Summertime” (Jazz)
– ”Sylvester – Summertime
– ”Funky Company – Summertime (Part Two)
– ”Me First and the Gimme Gimmes – SummerTime
– ”HoWlin Wilf and the Vee jays -james hunter summertime

Det lär ha spelats in över 30 tusen olika versioner med olika band och musiker av ”Summertime” sedan 1935. En bråkdel av dessa finns på Youtube, varav länkarna ovan är ett urval av det utbudet.

Summertime, text

Summertime, and the livin’ is easy
Fish are jumpin’ and the cotton is high
Oh, your daddy’s rich and your ma is good-lookin’
So hush, little baby, don’t you cry

One of these mornings you’re gonna rise up singing
And you’ll spread your wings and you’ll take to the sky
But till that morning, there ain’t nothin’ can harm you
With daddy and mammy standin’ by

Summertime, and the livin’ is easy
Fish are jumpin’ and the cotton is high
Oh, your daddy’s rich and your ma is good-lookin’
So hush, little baby, don’t you cry

Text: DuBose Heyward, musik: George Gershwin / Ira Gershwin.

I videon ”Doc Watson – Summertime” ovan sjunger han ”catfish…” istället för ”fish” (som hoppar), troligen därför att platsen som upphovspersonerna Heyward&Gershwin skrev om kallades för ”Catfish Row”, låg vid Atlantkusten, i Charleston, South Carolina, och att man där fiskade catfish (havsmal).


Ovanstående är en återpublicering, från sommaren 2018.

Coronavirus bryr sig inte

Drygt 14 tusen personer har avlidit i sjukdomen covid-19 i Sverige sedan den 11 mars 2020 då det första registrerade coviddödsfallet inträffade i landet.
Bilden ovan visar antalet avlidna per dag, från mars 2020 till augusti 2021*.

De första som insjuknade* av detta coronavirus (sars-cov-2) OCH som kontaktade sjukvården OCH som testades för covid-19, var:

  • 31 januari 2020, en kvinna i Jönköping.
  • 26 februari 2020, en man i Göteborg.
  • 27 februari 2020, en kvinna i Uppsala.
  • 27 februari 2020, tre personer i Västra Götaland.
  • 27 februari 2020, en kvinna i Stockholm.

Den första som avled* av covid-19 OCH som testades för covid-19 var:
11 mars 2020, en äldre person i Stockholm.

Det är förstås okänt hur många som i början av pandemin dog av covid-19 men som aldrig testades för covid-19 och där läkare bedömde att dödsorsaken var en annan (t.ex. på äldreboenden).

Rekordet och nuläget

Över hundra personer dog per dag när det var som värst. Rekordet är 121 personer, den 28 december 2020.

Bild ovan: antal coviddödsfall per dag omkring årsskiftet 2020/2021.

De senaste veckorna, fram till början på september 2021, har högst några enstaka personer per dag avlidit av covid-19.

Bild ovan: antal coviddödsfall per dag de senaste veckorna t.o.m. 5 september 2021.

Skräckscenario

Under sommaren har många medborgare vaccinerats. Restriktioner hävs, på virusfronten tycks det vara ganska LUGNT (september 2021). För att du inte ska somna av lugnet så kommer här ett skräckscenario:

Bild ovan: scenario, antal döda börjar stiga mycket kraftigt i kommande oktober-december när nya virusvarianter uppstår. Antalet döda blir flera tusen per dygn, förskräckligt många fler än tidigare.
Hårdare restriktioner än tidigare införs. Utegångsförbud. Inga restaurang- och krogbesök. Begränsat kollektivt resande. Inga publikhav, inga sportevenemang, inga teatrar, inga konserter. Några musiker snyftar i media.

Sådär, nu är du vaken, eller hur, och vi lämnar det hemska scenariot.
Ha en fortsatt trevlig dag, som det brukar heta.



Mera:
Påsk, virusblame och publikhav (från april 2020).



* Diagram och de flesta uppgifter kommer från Folkhälsomyndighetens webbplats, några diagram är lätt kompletterade av mysterium24.
* Uppgiften om första avlidna kommer från Läkartidningens webbplats.

På förekommen anledning:
bör ord som covid-19, coronavirus o.dyl. inledas med liten eller stor bokstav?
Svar: liten, enligt svenska skrivregler (om ordet inte inleder en mening).

Sommar-oväder på 1800-talet: 380 mm regn. Hela Belgien under vatten. Hagel stora som hönsägg.

Här ges en glimt av hur stora utrikes ovädershändelser rapporterades i forna tider, då såna katastrofer inte alls blev lika synliga för omvärlden som i nutid.

I forna tider hade media en blygsam utbredning och synlighet jämfört med nutid. Tidningar var enda nyhetsmediet. Tidningarna bestod av ett fåtal sidor, inga fotografier, sidorna var tättskrivna.
Även artiklarnas rubriker var blygsamma (utom logotypen längst upp på förstasidan), både till storlek och innehåll. Rubriker som den ovanstående stora, långa och mer detaljerade rubriken förekom knappast på den tiden.

Det var i industrialismens barndom. Människans utsläpp var marginella, globalt sett. Jordens befolkningsmängd var bara drygt 1 miljard, istället för närmare 8 miljarder som nu.

Bild nedan: Aftonbladets förstasida år 1850, den 31 augusti. På förstasidan står ingenting om de svåra översvämningar som drabbat Belgien och Frankrike, men på sidan 3 i den tunna tidningen omtalas de händelserna.

Bild ovan: sidan 3, från 31 augusti 1850.
Den sidan är ännu mer kompakt och tättskriven än förstasidan. Längst ner i fjärde kolumnen, under rubriken ”Blandade ämnen”, med fortsättning överst i sista kolumnen (rödmarkerat), några axplock ur texten (min fetstil):

  • ”ÖFVERSVÄMNINGAR I BELGIEN OCH FRANKRIKE”
  • »I mannaminne», säger en tidning, »har aldrig ett så ymnigt, starkt, ihållande och allmänt regn fallit. Hela landet (Belgien) är öfversvämmadt».
  • ”Under medlet af Augusti månad hafva häftiga störtregn, som fallit i dessa länder, medfört stora öfversvämningar på många ställen, så att ofta hela hus och skogar blifvit nästan bortsopade och flera menniskolif spilda. I Hirson, hvarest le Gland kastar sig i l’Oise, stodo alla gator under vatten den 16 Aug.”
  • nya stenbroar hade blifvit kullstörtade.”
  • ”Gatorna, heter det, i en berättelse från Brüssel, bildade rigtiga floder, hvilkas häftiga strömmar till och med bortförde gatuläggningen.”
  • ”Några bönder, som i trakten af Wenderghem den 15 Aug. återkommo från kyrkan, öfverraskades på vägen ar en häftig orkan och togo sin tillflykt till en qvarn. Åskan förföljde dem äfven här. Den slog ned och träffade 12 personer, af hvilka trenne afledo och de öfriga blefvo mer eller mindre svårt sårade.”
  • ”I Gent hade kanalen på 43 timmar stigit öfver 2 alnar.”
  • ”Bestörtning och sorg är målad på alla ansigten.”

Ett annat exempel på oväder förr i tiden är sommaren 1882, den 5 augusti. Några axplock ur texten (min fetstil):

  • ”Skyfall och orkaner i Tyskland och Österrike.”
  • ”våldsamma skyfall, på många ställen i förening med orkanartade vindstötar samt hagelskurar”
  • ”I staden Brandenburg föll på några få timmar 380 millimeter regn.
  • Dammen vid Pruskworka genombröts.”
  • ”Vid Neckarfloden föllo hagel så stora som duf- och hönsägg.”
  • ”en öfversvämning, så att vattnet stod 5 fot högt i källarne.”
  • ”Många personer sårades af de nedhaglande ispiggarne.”
  • ”I Brünn hade invånarne knappast tid att rädda sig, och flere personer drunknade. Tusentals landtmän ha mist hela sin skörd.”

Skeptikern tänker kanske att vissa av uppgifterna från den tiden kan vara överdrivna. Föll det verkligen 380 mm regn på några få timmar? (Det är mer än dubbelt så mycket som i Gävle häromdan under 24 timmar, vid översvämningarna där som uppmärksammades flitigt i media).
Var haglen i augusti verkligen stora som duv- och hönsägg? Var verkligen hela Belgien översvämmat?

Absolut visshet om detta lär vi inte få. Men nuförtiden – i vår moderna tid – överdrivs, vinklas och friseras det, så varför inte heller då.

Hursomhelst, om de två nämnda oväderexemplen från utlandet hade inträffat i nutid, så hade de fått MYCKET stor spridning i massmedia. På förstasidor, med stora rubriker och chockerande bilder och videoklipp, uppföljning och inträngande reportage lokalt på plats flera dar i sträck.
Därför att vädret och klimatet är numera hett, eller högaktuellt som det också heter.



Mera:

De citerade tidningstexterna ovan är inlästa med ett maskininläsningsprogram (OCR), det kan finnas felstavningar.

Tidningssidorna med de två artiklarna ovan (hos kb.se, Kungliga biblioteket):
1850-08-31, sidan 3, Aftonbladet. (kolumn 4 och 5, längst ner resp. upp).
1882-08-05, sidan 3, Aftonbladet. (kolumn 3, en bit ner).
Tips, hos kb.se:
tryck på den lilla tidningssidan för större bild. Tryck sedan på + och – knapparna för att zooma in eller ut. Dra på tidningssidan med musen (eller fingret) för att flytta tidningssidan. Stäng med x längst upp till höger.

Bilder överst, stora hagel, av AngelaJMaher / Georgex25.

Vad är GLOBAL temperatur?

Uttrycket ”globala temperaturen”, eller: globala årsmedeltemperaturen, förekommer ofta när det talas om klimatförändringarna och den globala uppvärmningen.
Men hur mäts globala temperaturen? Finns det en jättestor febertermometer uppstoppad i Moder Jords globala mun, armhåla eller bak? Självklart inte, det var en silly fråga.

Att beräkna / uppskatta jordens nutida globala temperatur är ingen trivial uppgift. Det finns ett antal organisationer eller institut världen över som ägnar sig åt detta. Varje organisation samlar årligen in stora mängder data, utför sina beräkningar och presenterar sin variant av den globala årsmedeltemperaturen. Några exempel på såna organisationer* är NASA GISS (USA), Berkeley Earth (USA), Copernicus Climate (EU), CRU (Storbritannien), JMA (Japan), NOAA (USA).

Varje sådan aktör bearbetar data från tusentals eller tiotusentals lokala mätstationer jorden runt, på land och på hav, det handlar om miljontals temperaturvärden. Exempel:

  • NASA GISS använder data från 6.300 mätstationer, plus observationer från fartyg, bojar m.m*
  • Berkeley Earth hämtar data från 20.000 mätstationer, plus observationer från fartyg, bojar m.m*

I slutändan kommer de olika aktörerna fram till nästan samma värden på de nutida globala årsmedeltemperaturerna:

Bild: skillnader mellan olika aktörers beräknade globala årsmedeltemperaturer för åren 1860 till 2018.
Ju äldre temperaturer desto större skillnader mellan olika aktörer. Under senare hälften av 1900-talet blir de mer samstämmiga.

Jordens nutida globala uppvärmning kan alltså åskådliggöras så här:

Bild: diagram från NASA*, globala årsmedeltemperaturen åren 1880 till 2020 (som avvikelse från globala medeltemperaturen åren 1951-1980).
De senaste hundra åren har globala årsmedeltemperaturen ökat med drygt en grad Celsius.

Längre tillbaka än omkring 1850-talet kan den globala temperaturen inte beräknas i mer seriösa sammanhang, eftersom underlaget från äldre tider är för osäkert och inte tillräckligt omfattande.



Bild från NASA: climate.nasa.gov/…/global-temperature .
Bild, skillnader: berkeleyearth.org/… .
Några organisationer / institut:
berkeleyearth.org/land-and-ocean-data
giss.nasa.gov/gistemp
nasa.gov/vital-signs/global-temperature
jma.go.jp/tcc/tcc/products/gwp/temp/ann_wld.html
copernicus.eu/node/201
crudata.uea.ac.uk/cru/data/temperature/
noaa.gov/sotc
metoffice.gov.uk/hadobs/hadcrut4

* Uppgifterna om antalet mätstationer är från år 2018.


Mera:
”I want PANIC” (Om FN och massmedia).