Kategoriarkiv: Lars Vilks-fallet

Vilks kraschljud, fortsättning

Komplettering till föregående inlägg där reflekterande ljudvågor från en däckexplosion angavs som en av förklaringarna till dubbelsmällen i ljudklippet från Lars Vilks dödskrasch. (Flera massmedia* har beskrivit smällarna i ljudklippet som ”mystiska skott”).

Tvivlande läsare invänder att reflektion inte kan stämma eftersom det saknas en liknande dubbelsmäll i slutet, vid kollisionsljudet.
Då behöver tvivlarna inse att ljudkällans (bilens) POSITION inte är samma i början och i slutet på ljudsekvensen. Det skiljer omkring ett par hundra meter mellan dubbelsmällen och kollisionen. Förutsättningarna för ljudet att nå mikrofonen kan vara olika.

Bild ovan: ljudklippets hela vågform, i original, med dubbelsmäll och därefter kollisionen 4,8 sekunder senare (beskrivs av en del massmedia som ”skott”).
Anm: ljudet kan avlyssnas i föregående inlägg (där ljudet är kraftigt förstärkt).

Det är 0,2 sekunder mellan smällarna i dubbelsmällen. Den andra av de två i dubbelsmällen är svagare (syns på vågformen ovan) och kan vara en studs enligt följande schematiska skiss:

Skiss ovan: överst visas principen för reflekterande ljudvågor.
Under visas X1=bilens position vid dubbelsmällen, X3=bilens position vid kollisionen (4,8 sekunder efter dubbelsmällen).

Ljudvågor från X1 når övervakningskamerans mikrofon dels direkt och dels med 0,2 sek fördröjning via studs mot ett objekt (t.ex. en byggnad).
Ljudet från X3 (kollisionen) når också mikrofonen direkt, men studsen mot objektet missar mikrofonen.

I verkligheten fanns det säkert fler objekt omkring villan och naturhinder mellan mikrofonen och bilen. Det har inte framkommit var villan med övervakningskameran är belägen.

Disclaimer:
Däckexplosion och ljudstuds i Vilksfallet är en hypotes. Inte lika spännande som hypotesen med raketgevär eller eldvapen avfyrat mot bilen, eller hur. Polisen har dock uppgett att de inte hittat några spår av såna vapenangrepp. (Fast polisen sa inte ”det är sant, jag svär!”).

Mera:
”Ljudet från dödskraschen där islamisters hatobjekt Lars Vilks omkom (+ 2 poliser)”.
”Skyddspersonen som dog i en polisbil (Lars Vilks)”.

* Massmedia om smällarna eller ”skotten”:
– ”Mystiska smällar sekunderna innan Vilks dödskrasch… (2022-06-27):
dagensjuridik.se/nyheter/mystiska-smallar-sekunderna-innan-vilks-dodskrasch/
”… först två smällar i tät följd. Sedan blir det tyst i fem sekunder – innan en tredje smäll hörs.
Det låter som skott.”
– ”Okända smällarna sekunder innan Lars Vilks dödskrasch” (27 jun 2022):
expressen.se/nyheter/okanda-smallarna-sekunder–innan-lars-vilks-dodskrasch/

Fler tidningar har liknande artiklar om de mystiska ”skotten”, men de artiklarna ligger bakom betalvägg.

Bild överst (silhuett) av ”Mohamed Hassan”.

Ljudet från dödskraschen där islamisters hatobjekt Lars Vilks omkom (+ 2 poliser)

(De inledande och avslutande sekunderna är bakgrundsbrus, har inte med kraschen att göra).

Kraschljuden ovan fångades upp av en övervakningskamera i ett villaområde en bit från E4:an och kollisionsplatsen. I ljudklippet* tycks däcktjut höras även efter frontalkrocken, det är sannolikt lastbilen som fortsätter kana framåt över polisbilen.

– Jag hörde en stor smäll, tänkte det var ett långtradardäck eller nåt sånt, och sen ett stort brak. Och därefter nåt man inte vill höra: iiiiiiiiiiii och sen BOM! och sen blev det tyst.

Ovanstående beskrivning av kollisionen berättades av en John Karlsson* i media måndagen 4 oktober 2021, dagen efter dödskraschen på E4 utanför Markaryd. Han hade befunnit sig på sin gård*  en kilometer från kraschplatsen, han hade hört kraschen men inte sett den. Johns beskrivning med däcktjut (”iiiiiiii”) osv stämmer med ljudklippet ovan.

Vilseledande foto.

John sa dock inget om två (2) inledande smällar i tät följd, så som det låter i ljudklippet.
Antingen var det faktisk två smällar, som John uppfattade som 1 smäll följt av ett ”brak”.
Eller så var det 1 smäll och ljudklippet är vilseledande pga dåliga inspelningsförhållanden (långt avstånd, dålig mikrofon, ljud studsar* mot byggnader, vissa frekvenser faller bort).
Det skulle i så fall inte vara det enda vilseledande i Vilksfallet, även vissa foton från kraschplatsen är vilseledande (se tidigare inlägg om teleobjektiv och skarpa kurvan som inte är en skarp kurva).

Enligt ett vittne i bil som blev omkörd strax före kraschen så körde den tunga personskyddsbilen ”extremt fort”, uppskattningsvis ”170-180 km/h” (på en 120-motorväg). Och bilens däck lär inte varit optimala (de var ”för svaga”*), så däckexplosion är fullt möjlig.

Flygfoto ovan: X1=explosion (uppskattad position). X2=däckspåren börjar (de är ca 100 meter långa). X3=kollisionen (enligt däckspår).

Sträckan från explosion till kollision (X1 till X3) tycks vara högst cirka 220 meter, om man bl.a. utgår från vittnesuppgiften att hastigheten före explosionen var 170-180 km/h. Men om bilföraren hade en normal reaktionstid (1 sekund) så är sträckan troligen kortare än 200 meter.
Med 1 sek reaktionstid kan föraren börjat bromsa 50 meter efter explosionen (vid 180 km/h). Med 2,5 sek reaktionstid började inbromsningen först vid X2, dvs 120 meter efter smällen.

Om föraren började bromsa efter 50 meter, så kan bilens ABS-bromssystem förhindrat däckspår och däcktjut. Men vid X2 kan bilen börjat kana snett framåt och då avsatt däckspår (och däcktjut) från t.ex. främre däckparet. (Dvs vid X2 försökte föraren motverka att bilen drog åt vänster (t.ex. pga däckskada), men då tappade framdäcken väggreppet i den höga hastigheten).

4 bilder ovan. Övre paret: södergående vägbanan, däckspåren efter polisens personskyddsbil.
Undre bildparet: norrgående vägbanan, krockplatsen, däckspår efter bilen och lastbilen.

Däckspåren finns dokumenterade på diverse foton och videor från förra året. Just nu (juni 2022) kan däckspåren även ses (svagt) hos Google street view (bildinsamling november 2021, dvs månaden efter kraschen).
– Södergående, däckspåren börjar: ”goo.gl/maps/ULmuwWZJ4wZhUjPt9”.
– Norrgående, spåren slutar (kollision): ”goo.gl/maps/mSLUStYULnQ5fcuY8”.
(De kan försvinna nästa gång Google gör en ny bildinsamling).

Om stoppsträckor och bromsar:
enligt en generell standardformel så blir stoppsträckan 212 meter vid 180 km/h, 1 sek reaktionstid och torrt väglag. (Bromssträckan är då 162 meter, och reaktionssträckan 50 meter).
Det råkar vara ungefär samma längd som den uppskattade sträckan mellan explosion och kollision i Vilksfallet, mellan omkring 200 till 220 meter (se ovan).

Den skottsäkra bilen Range Rover Sentinel (årsmodell 2016), som polisen använde för att förflytta skyddspersonen Lars Vilks, väger från fabrik drygt fyra ton. Den vikten kan men måste inte innebära att bilens bromssträcka är längre än för vanliga SUV och personbilar som väger omkring 2-3 ton. Det ligger i biltillverkarens intresse att dimensionera bromsarna så att deras bilmodell inte framstår som trafikfarlig jämfört med andra bilmodeller.

I tillverkaren Land Rovers presentation av Range Rover Sentinel framgick år 2015 att den har rejäla bromsskivor: ”380mm front and 365mm rear ventilated disc brakes, both with high-density pads, ensure impressive stopping power when needed.”. Uppmätt bromssträcka 100-0 km/h e.dyl. uppges dock inte i den presentationen (inte heller vikt, acceleration, topphastighet m.m).

Mera:
”Vilks kraschljud, fortsättning”.
”Skyddspersonen som dog i en polisbil (Lars Vilks)”.

* Nämnda ljudklipp har i detta inlägg förstärkts mycket kraftigt (kraschljuden har s.a.s. zoomats in), och inledande/avslutande brus har dämpats.
Originalljudet spelades in på långt avstånd och troligen med en mindre bra ljudutrustning (en övervakningskamera), vissa frekvenser kan fångats upp dåligt eller fallit bort helt.
I originalklippet (som inte är förstärkt och som inte återges här) låter dubbelsmällen och kraschen mer som skott, vilket en del massmedia har skrivit om.

* Nämnda ljudklipp har skvalpat runt på webben sedan förra året (2021), det framgår bl.a. i videon ”Varför är det så tyst om Lars Vilks?” från 21 dec 2021:
”youtube.com/watch?v=SXaekpx46cs”:
”Det cirkulerar en ljudfil på nätet som sägs komma från en övervakningskamera i närheten av olycksplatsen. Det spekuleras också kring att de detonationer som hörs på ljudfilen skulle komma från någon form av vapen.”
Det var alltså förra året. Numera är det bekräftat att ljudet är från den kraschen, det framgår bl.a. i följande nyliga artikel i Dagens Juridik, den 2022-06-27, ”Mystiska smällar sekunderna innan Vilks dödskrasch – lyssna på klippet”:
”dagensjuridik.se/nyheter/mystiska-smallar-sekunderna-innan-vilks-dodskrasch/”.
”[…] först två smällar i tät följd. Sedan blir det tyst i fem sekunder – innan en tredje smäll hörs. Det låter som skott. […]”
(Fler tidningar har liknande artiklar om de mystiska ”skotten”).

* ”John hörde smällen från olyckan ända till sin gård”, 4 oktober 2021:
”svt.se/nyheter/lokalt/smaland/vittnet-om-olyckan-en-obehaglig-upplevelse”.

* Johns gård ligger ute på slätten ca en km nordöst om kraschplatsen.
Var villan med ljudklippet är belägen har inte framkommit, det finns villaområden väst och nordväst om kraschplatsen (syns på flygfotot ovan).

* Studsande ljud: ”Vilks kraschljud, fortsättning”.

* Om däcken: ”Trafikverket: Däcken på Lars Vilks bil var för svaga”, 17 jun 2022:
”expressen.se/nyheter/dacken-pa-vilks-bil-var-for-svaga-enligt-trafikverket/”
”Trafikverket tyckte att belastningsindexet var fel och att bilen skulle ha kraftigare däck som tålde högre belastning”. (Det påpekades vid första besiktningen några år före kraschen).

”Åklagarmyndigheten: Förundersökning om trafikolycka utanför Markaryd nedlagd”, 2022-06-15:
”https://www.aklagare.se/nyheter-press/pressmeddelanden/2022/juni/forundersokning-om-trafikolycka-utanfor-markaryd-nedlagd/”.

Skyddspersonen som dog i en polisbil (Lars Vilks)

Här är två mysterier: ett tragiskt och smått osannolikt, och ett som handlar om vilseledande bildperspektiv. Bild ovan: frontalkollisionen inträffade på en nästan rak E4-sträcka.

En skyddsperson och hans två livvakter dödades när polisens livvaktsbil med punkteringsfria däck körde över vajerräcket in på mötande vägbanan och frontalkrockade med en lastbil. Lastbilschauffören överlevde.
De omkomna är Lars Vilks, 75 år, konstnär, samt hans livvakter Andreas ***, 44 år, polisinspektör, och David *******, 36 år, polisinspektör.
Dödskraschen inträffade på E4:an utanför Markaryd i Småland den 3 oktober 2021.

Livvaktsbilen var på väg söderut, det var bred europaväg, bra väglag, dagsljus, en söndag, tvåfiligt åt båda hållen, vajerräcke och nästan raksträcka. Så det är lite av ett mysterium hur det kunde gå så illa.

En person som på avstånd hörde men inte såg kraschen beskrev vad som kan varit en explosion strax före krocken:
”Jag hörde en stor smäll – tänkte det var ett långtradardäck eller nåt sånt – och sen ett stort brak. Och därefter nåt man inte vill höra: iiiiiiiiiiii och sen BOM! och sen blev det tyst.”

Livvaktsbilen hade hög hastighet, enligt ett annat vittne i massmedia.

Här är några hypoteser, osorterade, både med och utan inledande ”stor smäll”:

  • Däckexplosion hos livvaktsbilen så att föraren tappade kontrollen. Man hittade däckrester före kollisionsplatsen. Vad som talar emot den hypotesen är att däcken uppges varit punkteringsfria. Däckexplosionhypotesen passar bättre för vanliga däck och som är slitna eller/och gamla*.
  • Attentat mot Lars Vilks*. Vad som talar för den hypotesen sammanfaller med anledningen till att Vilks fått dygnet-runt-skydd av polisen det senaste decenniet. Men i nuläget talar inga fynd för attentat, säger polisen.
  • Väjde för älgtjur (som kan väga över ett halvt ton) eller annat vilt, och tappade kontrollen. Vad som talar emot är att det finns viltstängsel där. Å andra sidan är det stängslet placerat lite längre bort från (södergående) körbanan på den sträckan.
  • Ett plötsligt, drastiskt tekniskt fel, t.ex. pga felaktigt underhåll (eller sabotage).
  • Nån form av bråk uppstod i bilen mellan livvakterna och Vilks. Han hade levt med detta personskydd i många år, det var säkert påfrestande ibland.
  • De larvade sej i bilen, så att föraren tappade kontrollen.
  • Plötslig sjukdom hos föraren.
  • Alkohol- eller drogpåverkan.
  • Eller föraren tappade helt enkelt kontrollen pga för hög hastighet, eller att han somnade eller gjorde nåt annat misstag.

Vägen är tvåfilig i båda vägbanorna som är åtskilda med mittremsa och vajerräcke:

Bild ovan: södergående vägbanan, där livvaktsbilen färdades, strax före platsen där frontalkrocken inträffade på motsatta körbanan.

Livvaktsbilen hade en följebil, men den uppges varit utom synhåll så de såg inte krocken.

Enligt polisen vägde livvaktsbilen 4,5 ton, omkring dubbelt så mycket som en vanlig SUV. Om bilen varit mindre tung så hade kanske vajerräcket hindrat den från att hamna på motsatta vägbanan.

Bilder ovan: däckspår några dagar efter kraschen*. Övre: södergående vägbanan (livvaktsbilens däckspår). Undre: norrgående vägbanan, där frontalkrocken inträffade.

Livvaktsbilen tycks ha tryckt ner och passerat över vajerräcket. På ett annat fotografi, från kort tid efter kraschen, framgår att vajerräckets fyra vajrar var obrutna (men slaka) och att några av vajerstolparna hade slitits loss/knäckts.

Livvaktsbilen hade troligen (dolda) kameror både framåt och bakåt, som ständigt filmar, med ljud. (Liknande dashcam eller dashboard camera som även en del privatbilister har). Och en ”svart låda”. Om den utrustningen överlevde* branden så kan det åtminstone delvis ge svar på vad som hände. Eventuellt tillsammans med film från andra trafikanters fordonskameror.

Mysterium #2: Vilseledande bildperspektiv

Vilseledande foto.

Några fotografier i massmedia är missvisande så att det ser ut som en skarp kurva vid kollisionsplatsen (se bild höger), vilket det alltså inte är.

Och på andra liknande foton ser vissa objekt nära krockplatsen ut att ligga mycket närmare varandra än i verkligheten, och däckspåren har större vinkel mot vajerräcket än i verkligheten.

Bild ovan: missvisande foto av södergående vägbanan. Däckspåren tycks vara vinkelräta mot vajerräcket, i verkligheten är det mycket mindre vinkel. Även vajerstolparna närmast kameran ser ut att sitta mycket tätare än i verkligheten.

Mysteriets förklaring är att de bilderna är fotograferade på långt avstånd med teleobjektiv.
Exempel på liknande effekt:

Vänster bild ovan: de två objekten ser ut att vara placerade tätt intill varandra, och det ena snett bakom det främre.
På högra bilden framgår att de egentligen är placerade med avsevärt avstånd, och i rät linje med mattans mönster.

* Video med lastbilsdäck och personbilsdäck som går sönder/exploderar vid färd, troligen mestadels slitna/gamla, inte punkteringsfria däck:
– ”Tyres exploding while driving (Prt1)” (Youtube)

* Däckspåren, från videor av:
Peter Lindmark och Pekka Kääntyi.

* Innehållet i ”svarta lådan” och liknande enheter kan vara intakt även när fordonet har brunnit häftigt, t.ex. om enheten slets loss vid kraschen och hamnade utanför brandhärden.

* Lars Vilks: Polisen har i över tio år dygnet-runt-skyddat Lars Vilks mot en del radikala muslimer eller islamister som dödshotat Vilks och försökt mörda honom, därför att Vilks år 2007/2010 tecknade profeten Mohammed som rondellhund.