Kategoriarkiv: Statistik

Din mor eller far dör på din namnsdag, slump eller budskap?

Om din mamma eller pappa avlider samma dag som du har namnsdag, då beror det på omständigheterna och/eller din världsbild huruvida du kommer att uppfatta detta dödsdatum som slumpen eller som ett mystiskt budskap.

Om dödsorsaken och dödssättet visar att det var en onaturlig död, som mord eller självmord (eller olycka), då kan dödsdatum vara ett aktivt val av en mördare eller den avlidna. Som ett budskap till Dig och omvärlden. Då blir det nog kusligt för dig. Om du inte uppfattar det som slumpen.

Om det istället var en naturlig död (dvs pga sjukdom), och om du tror starkt på HÖGRE MAKTER (religion eller annat) då kan det ligga nära till hands att uppfatta dödsdatum som ett budskap. Ett positivt eller negativt budskap. T.ex. att du varit en god son/dotter… eller en dålig (i så fall kan det vara hälsosamt att istället betrakta dödsdatum som rena slumpen).

De flesta skulle nog uppfatta ett sånt dödsdatum som ett verk av slumpen.
När nån dör så sker det högst troligen på någons namnsdag, eftersom nästan alla dagar på ett kalenderår är namnsdagar (359 dagar av 365, eller 366 vid skottår).
Omkring 250 personer dör på Din namnsdag i Sverige per år. (Vi har i genomsnitt cirka 90 tusen dödsfall per år enligt statistik åren 2000-2019, det omfattar inte coronapandemin).

Risken eller sannolikheten för att en viss person som t.ex. din mamma dör på din namnsdag (om hon avlider före dig) är visserligen inte stor: endast 0,3 procent. (1 på 365 dagar på ett kalenderår).
Men sannolikheten blir större om du har flera förnamn (som finns i almanackan).
Och den ökar ännu mer om du inkluderar samtliga nära anhöriga. Eller samtliga nära anhöriga, anhöriga och släktingar. Eller samtliga dina vänner, bekanta, nära anhöriga, anhöriga och släktingar.

Så i slutändan kan det bli ganska troligt att nån du känner kommer att dö på din namnsdag nån gång under ditt liv.
Vi får hoppas, av flera skäl, att dödssättet inte visar sig vara onaturligt.

7 mord på 6 dygn, vojne vojne

Senaste tiden har osedvanligt många mord rapporterats av polisen.

Sju mord på sex dygn, under perioden 28/11 till 3/12. Eller åtta mord sedan den 22/11.
Notera att antalet kan komma att krympa, eller öka, rubriceringar kan ändras.
Nedanstående uppgifter är statiska*.

Mord/dråp i Nacka: (torsdag, 2020-12-03 15:20:00 +01:00)
03 december 15:20, Mord/dråp, Nacka
En kvinna har påträffats död i en lägenhet i Fisksätra och omständigheter gör att en förundersökning om mord har inletts.
En man har gripits.

Mord/dråp i Stockholm: (tisdag, 2020-12-01 5:45:00 +01:00)
01 december 05:45, Mord/dråp, Stockholm
En man påträffas livlös i ett källarutrymme i Rinkeby.
En person är gripen.

Mord/dråp i Filipstad: (måndag, 2020-11-30 20:43:00 +01:00)
30 november 20:43, Mord/dråp, Filipstad
En man har anträffats avliden i en fastighet. Misstänkt mord pga fynd som gjorts på platsen.

Mord/dråp i Västerås: (söndag, 2020-11-29 14:26:00 +01:00)
29 november 14:26, Mord/dråp, Västerås
Avliden man i 50-årsåldern anträffad på adress på Pettersberg.
En man i 35-årsåldern är misstänkt.

Mord/dråp i Borlänge: (lördag, 2020-11-28 12:21:00 +01:00)
28 november 12:21, Mord/dråp, Borlänge
En svårt skadad man i 20-årsåldern anträffades utomhus i närheten av polishuset. Han avled senare. Är inte sedan tidigare känd av polisen.

Mord/dråp i Åstorp: (lördag, 2020-11-28 13:49:00 +01:00)
28 november 13:49, Mord/dråp, Åstorp
En kvinna i 50-årsåldern anträffad död i bostad, Åstorp.

Mord/dråp i Malmö: (lördag, 2020-11-28 4:17:00 +01:00)
28 november 04:17, Mord/dråp, Malmö
En död man anträffad i en lägenhet. En person är frihetsberövad.

Mord/dråp i Arvika: (söndag, 2020-11-22 10:00:00 +01:00)
22 november 10:00, Mord/dråp, Arvika
En död person anträffad i Glava i närheten av Arvika. Vid obduktion upptäcktes skador som ger anledning att tro personen har utsatts för våld från någon annan.


*Ovanstående uppgifter är statiska, de uppdateras inte automatiskt
(som de gör på sidan ”Polisens senaste mord, mordförsök och funna döda”)

Var fjärde mördare kommer undan (numera)

I senaste rapporten från Brå gällande dödligt våld i Sverige framgår att de senaste åren (fram till 2017) var uppklaringen endast 68 procent. (Dvs 32 procent ouppklarade fall).
Dvs nästan var tredje mördare åkte inte fast. Eller var fjärde, om vi rundar av åt andra hållet.

Tidigare var uppklaringen omkring 80 procent. Så var det i många år. Fram till några år efter 2010 då andelen uppklarade mord började minska rejält. Vad hände? (Förutom att det föregicks av misslyckade politiska beslut). Svar: ökat antal mord i kriminella miljöer med fler skjutningar i storstäderna. Av de fallen klarades endast 23 procent upp.

Bild ovan: sjunkande uppklaringskurva, ur Brås rapport från juni 2019. Mer ur rapporten:
– Åren 1990-2010 varierade uppklaringen mellan 75 och 90 procent, men minskade därefter successivt.
– Åren 2014-2017 klarades 68 procent av det dödliga våldet upp.

Mera: ”Dödligt våld i Sverige 1990–2017” (Brå, 2019, pdf-fil).

(I detta inlägg används ”mord” i betydelsen ”dödligt våld”, omfattar även dråp och misshandel med dödlig utgång).

Vi har ca 650 olösta mordfall (från 1985 till 2020)

Förra året hade Sverige ungefär 630* ouppklarade mordfall (”kalla fall”), som har samlats på hög sedan 1985 (enligt kriminologen Mikael Rying). I år (2020) kan antalet ha ökat till cirka 650*.

Det finns förstås många fler ouppklarade mord om man tittar längre bak i tiden än 1985. Då tillkommer alla de mord som preskriberades genom åren ända fram till 1985, innan man år 2010 beslutade att retroaktivt slopa preskriptionstiden för mord begångna efter juni 1985.

Ett av de omkring 650 ouppklarade morden är mordet på statsminister Olof Palme (februari 1986). Som skulle ha preskriberats i februari 2011. Vilket var ett av skälen till att man ett halvår dessförinnan avskaffade preskriptionstiden 25 år bakåt i tiden. Man ville kunna fortsätta utreda det mordet. Huvudskälet för slopad preskription var att DNA-tekniken kunde ge nya möjligheter att lösa gamla mord.
Sedan dess har dock endast ett fåtal av de över sexhundra mordfallen klarats upp.


* 630 gäller antalet från juli 1985 till årsskiftet 2018/2019. Uppgift från Mikael Rying, kriminolog vid Noa (polisens nationella operativa avdelning), via TT och och ett gäng tidningar 2019.
* 650 är (lågt?) uppskattat ur Ryings uppgifter (ca 630 fall på 33,5 år, samt en ökning de senaste åren till 30 till 40 årligen).

Barns våld mot barn

Här visas diverse uppgifter och (äldre*) statistik om våld mellan barn.

MAN KAN ana att antalet fall med dödligt våld mellan barn är högre än vad som är känt för allmänheten, t.ex. därför att det inte blir någon rättslig påföljd för de gärningspersoner som inte uppnått straffbarhetsålder (15 år), dvs som inte är straffmyndiga.
Eller som fallet med fyraåringarna i Norge 1992 som tystades ned av myndigheterna, men råkade avslöjas två år senare i ett annat sammanhang.

Liknande gäller icke-dödligt våld mellan barn. Och där finns även ett mörkertal för våld som inte anmäls.

Dödligt våld mellan barn

 När ett barn utövar dödligt våld mot ett annat barn så är det oftast mot någon barnet känner, t.ex. en lekkamrat.

 Barn har inte samma konsekvenstänkande som vuxna och samma förmåga till bedömning av risker. Barn har sämre empatisk förmåga och inser inte människokroppens bräcklighet.
Dock, många barn har sett döda djur och vet att även människor dör.

 Orsaken till dödligt våld mellan barn kan vara en lek som går för långt och leder till en olyckshändelse. Det kan handla om barn som inte lärt sig att sätta gränser och hantera sin aggressivitet på grund av en torftig social miljö. Eller så är det ett barn med ett genetiskt arv som gör att det har svårt att hantera impulser och aggressivitet.

 Barn med lättväckt aggressivitet, sämre impulskontroll, och kanske dessutom föräldrar med egna problem, har större risk att begå allvarliga våldshandlingar.

 Det finns inget som säger att barn måste ha en psykisk störning för att döda andra barn. En lek kan gå snett även för friska barn.

Icke-dödligt våld mellan barn

Misshandel mellan barn är betydligt vanligare än dödligt våld mellan barn.
Uppgifter från 1994, Sverige:

”Statistiska centralbyråns kriminalstatistik visar det tydligt: barn misshandlar barn. Fallen blir fler och fler. 1983 var antalet uppklarade misshandelsfall där såväl gärningsmannen som offret var under 15 år 108. I fjol, tio år senare, var motsvarande siffra 633.
Ser man på samtliga misshandelsfall där gärningsmännen är under 15 år och offrets ålder kan vara högre, är siffrorna lika förskräckande:
1990 anmäldes 536 fall till polisen. 1993 anmäldes 1 003 fall.

– Och det enda vi kan säga med säkerhet för 1994 är att kurvan fortsätter brant uppåt, säger forskaren Torbjörn Israelsson vid SCB.
Vid SCB understryker man att en del av ökningen säkert beror på en större medvetenhet hos föräldrar och därmed en större benägenhet att anmäla fallen till polisen.
– Men det här är i vilket fall som helst bara en del av det totala antalet. Här finns ett mörkertal, säger Torbjörn Israelsson.”

Ett ansenligt antal våldbrottsutredningar läggs ned, där gärningspersonen är barn under 15 år. Uppgift* från 2011, Sverige:
”Allt fler anmälda våldsbrott läggs ned på grund av att den misstänkte gärningspersonen är under 15 år. Förra året (2010) lades 3320 brottsutredningar ner på grund av den orsaken, en ökning med 16,5 procent jämfört med år 2005. Siffrorna är svåra att tolka, eftersom ökningen kan bero på ökad anmälningsbenägenhet.”

Barns utsatthet för icke-dödligt våld, totalt

Om vi avviker något från rubrikämnet och tittar på misshandel (inklusive grov) mot barn där gärningspersonens ålder inte är angiven (kan vara vuxen eller barn), så framgår det hur utsatta barn är för våld i landet Sverige.

År 2010 till 2014, mot barn 0-6 år*:
2550, 2900, 3231, 3261, 3797 fall.

År 2010 till 2014, mot barn 7-14 år*:
9054, 9293, 8814, 8780, 9866 fall.

Under 2014 anmäldes alltså över trettontusen fall av våld mot barn 0-14 år, där gärningspersonen är vuxen eller barn. Utöver detta tillkommer de fall som aldrig anmäls.

Fall där barn misshandlar barn kommer alltså vanligen inte till medias/allmänhetens kännedom p.g.a. sekretess. Och för att en del fall inte polisanmäls.

Mera:

– ”Lista: Barn som dödar barn”.
– ”Silje fem år, dödad av sexåringar”. (Norge).
– ”Fyraåringar dödade liten pojke”. (Norge).


Uppgifterna ovan kommer från en rad källor, bland annat några från kriminologen Mikael Rying. Statistiken för 2010-2014 kommer från Brå.
* Övriga statistikuppgifter i detta inlägg har ytterligare några år på nacken, eftersom det f.n. inte tycks finnas någon lättillgänglig senare statistik som även omfattar åldern på gärningspersonen.