Kategoriarkiv: Musik

Sommartid… och att leva är enkelt, fiskar hoppar och bomullen står hög

Det har gjorts många tolkningar av ”Summertime”. Här visas några av de låtarna och lite till.

Denna ”Summertime” (av Gershwin/Heyward) är ursprungligen en vaggvisa, som inleds så här:
”Summertime, and the livin’ is easy
Fish are jumpin’ and the cotton is high”
(Hela texten finns längst ned).

Textraderna beskriver en gynnsam sommar. Med ”Fish are jumpin” avses att det finns mycket fisk att fånga, och ”the cotton is high” innebär att bomullsbuskarna man odlat har växt sig höga och kommer att ge bra skörd:

En del tolkningar har inga likheter alls med en vaggvisa. Nedan blandas friskt mellan ytterligheterna. Njut av mångfalden.

 Vi börjar med vaggvisa, ligger nära originalet, kort version:
– ”Sissel Kyrkjebø: ”Summertime” – 29.06.17” (live)

 Raka motsatsen till vaggvisa, lär varit stor hit i USA, en R&B-sångare:
– ”Billy Stewart – Summertime

 Närmast originalet, ur en filmatisering av operan ”Porgy and Bess” där Summertime ingår som en aria:
– ”GEORGE & IRA GERSHWIN Summertime HAROLYN BLACKWELL” (filmscen)

”The king of soft rock”, med band (live):
– ”Michael Bolton – Summertime

Afrikanskt sound, sångerskan är från Benin. (Tips: höj volymen så att syrsorna/cikadorna hörs i bakgrunden):
– ”Angelique Kidjo – Summertime

Taktfast pop/jazz (video med sommartema, modifierad text):
– ”Gare du Nord – Summertime

 Lugn version med Annie Lennox, piano och diskreta stråkar (live):
– ”Annie Lennox – Summertime

 Duett med Schuur och Manilov, med Stan Getz och band (finlir på hög nivå):
– ”Barry Manilow summertime duet with Diane Schuur feat Stan Getz

 Ska-punk-band, med fragment av originalet:
– ”Sublime – Doin’ Time/Summertime

 Akustisk gitarr och sång, countrystuk:
– ”Doc Watson – Summertime” (bildspel).

 Duett med legendariska Fitzgerald och Armstrong:
– ”Ella Fitzgerald & Louis Armstrong – Summertime

Janis Joplin:
– ”Janis Joplin ”Summertime” (Live -1969)
Den låten utkom på ett album (Cheap Thrills, 1968) med ett tecknat omslag som såg ut så här:

För låten Summertime hade serietecknaren placerat en vit bebis i famnen på en svart kvinna ritad som en stereotyp ”blackface”-figur, vilket lär orsakat en del rabalder. I originalets handling (dvs i librettot för operan ”Porgy and Bess” där låten Summertime ingår) var det en svart bebis som vaggades av sin svarta mamma, och senare av mammans svarta väninna efter att mamman hade dött.
Kuriosa: märkningen på skivomslagets nedre högra hörn, ”Approved by Hell’s Angels – Frisco” (godkänd av Hell’s Angels, San Fransisco), lär varit på Joplins initiativ. Mer kuriosa: en av deras gemensamma nämnare var drogen LSD (”syra”, ”acid”).

 Munspelande tjej i köket (live):
– ”Summertime – Gershwin by Christelle Berthon

Elektroswing (blandning av musik från tidigt 1900-tal och modern elektronisk musik), med The Parov Stelar Band och Maya Bensalem:
– ”Parov Stelar feat. Maya Bensalem – Summertime

 Smått märklig instrumental version, ”hawaiigitarr” (steel guitar) + elgitarr (rhythm guitar):
– ”Santo & Johnny – Summertime
Kommentar hos Youtube: ”This sounds like a perfect song for a serial killer, while driving on the road”

Jazz/blues med ”Lady Day”, 1950-talet:
– ”Billie Holiday – Summertime

 Funk (live, i källaren):
– ”Summertime – Porgy and Bess – FUNK cover featuring Olivia Kuper Harris

– ”Whitney Houston – Summertime
– ”Paul McCartney- Summertime (1988)
– ”Summertime – Frank Sinatra (1947)
– ”Summertime – The Zombies
– ”Mocean Worker – Summertime / Sometimes I feel like a motherless child
– ”Fun Boy Three – Summertime
– ”Leona Lewis – Summertime” (Från ”Idol”, USA).
– ”Angelina Jordan – summertime” (8-årigt ”underbarn”, 2014).
– ”Miles Davis – Summertime (with Quincy Jones & Orchestra Live At Montreux 1991)
– ”Norah Jones – Summertime (2003)” (Jazz)
– ”Sidney Bechet – Summertime (1939)” (Jazz)
– ”Renee Olstead – Summertime” (Jazz)
– ”Scarlett Johansson – Summertime (2006)
– ”Herbie Hancock & Joni Mitchell – Summertime” (Jazz)
– ”Sylvester – Summertime
– ”Funky Company – Summertime (Part Two)
– ”Me First and the Gimme Gimmes – SummerTime
– ”HoWlin Wilf and the Vee jays -james hunter summertime

Det lär ha spelats in över 30 tusen olika versioner med olika band och musiker av ”Summertime” sedan 1935. En bråkdel av dessa finns på Youtube, varav länkarna ovan är ett urval av det utbudet.

Summertime, text

Summertime, and the livin’ is easy
Fish are jumpin’ and the cotton is high
Oh, your daddy’s rich and your ma is good-lookin’
So hush, little baby, don’t you cry

One of these mornings you’re gonna rise up singing
And you’ll spread your wings and you’ll take to the sky
But till that morning, there ain’t nothin’ can harm you
With daddy and mammy standin’ by

Summertime, and the livin’ is easy
Fish are jumpin’ and the cotton is high
Oh, your daddy’s rich and your ma is good-lookin’
So hush, little baby, don’t you cry

Text: DuBose Heyward, musik: George Gershwin / Ira Gershwin.

I videon ”Doc Watson – Summertime” ovan sjunger han ”catfish…” istället för ”fish” (som hoppar), troligen därför att platsen som upphovspersonerna Heyward&Gershwin skrev om kallades för ”Catfish Row”, låg vid Atlantkusten, i Charleston, South Carolina, och att man där fiskade catfish (havsmal).


Ovanstående är en återpublicering, från sommaren 2018.

Släpp fångarna loss, det är vår… melodi

Här bjuds på en vårmelodi, som faktiskt kan passa året runt eftersom den så att säga är vår melodi för alla fångar.

Först ut är Sedlighetsroteln med följande refräng från 2001:

”det är dags att släppa loss alla dom som sitter fångna
kolla in dom är alldeles för många
det är hög tid å samla in alla får
släpp fångarna loss det är vår”

Hela finns här:
Sedlighetsroteln – Släpp fångarna loss”, skivinspelning. (Youtube).

Låttexten bygger en aning på en gammal visa av Birger Sjöberg från början på förra århundradet: ”Släpp fångarne loss, det är vår! Var mänska i sin själ, i grunden vill så väl!” (”…när grön naturen står”).

Här är några mer gammaldags tolkningar:

– ”Släpp fångarne loss det är vår”, utomhusvideo med Anna Dedorson och Tobbi Anderberg.
– ”Släpp fångarne loss!”, skivinspelning med Henrik Hugo och David Härenstam.

Mera:
– Kosläpp: ”Cows coming out in the summer. Happy cows!” Se så glad man kan bli av att släppas loss.


Ovanstående är en återpublicering, från år 2019, nu något modifierad.

Framtidsglimt: HÖJ globala temperaturen, ÖKA koldioxiden

I en fjärran framtid kommer globala temperaturen och koldioxidhalten i atmosfären att betraktas annorlunda än idag. Här är några glimtar från kristallkulan.

Bilden* nedan visar de senaste 420 tusen årens större varma och kalla perioder jämfört med nutid:

Den blå kurvans regelbundet återkommande toppar är interglacialer (värmetider, mellanistider) med varmare klimat.
Däremellan är glacialer, dvs långa istider (då många landområden inklusive Sverige var täckta med kilometertjock is).

Vår nuvarande interglacial har hittills pågått i ungefär elva tusen år.
De tre föregående interglacialerna varade cirka tolv-, fem- och fjorton tusen år. Dvs två av dem var något längre och en var kortare än vår hittillsvarande interglacial.
Det lär ha förekommit högre temperaturer i de föregående interglacialerna än i den nuvarande.

NÄR inleds nästa glacial / istid? I kurvan ovan ser den ut att kunna påbörjas när som helst (i ett geologiskt tidsperspektiv), vid jämförelse med tidigare istider. Om den inte motverkas eller fördröjs av nuvarande globala uppvärmningen.

Sanningen är att ingen vet NÄR nästa glacial inleds. Inte förrän mänskligheten har facit i hand, efter en längre tid med låga temperaturer. En vanligt förekommande uppfattning / gissning är att nästa glacial kommer att påbörjas inom fem- till tio tusen år.

Vår nuvarande interglacial

Bild ovan: nuvarande interglacial, elva tusen år fram till år 1980. Rekonstruerad temperatur från Grönlands inlandsis.

De senaste drygt hundra årens globala uppvärmning inleddes under andra hälften av 1800-talet, i den så kallade ”lilla istiden” som hade pågått i cirka fyrahundra år. (Till höger i ovanstående bild).

Orsaken till den uppvärmningen antas till största delen vara människans förbränning av fossila bränslen som ökar t.ex. koldioxidhalten i atmosfären. Dvs om de utsläppen hade varit en bråkdel av idag – t.ex. om befolkningsmängden hade varit en bråkdel av dagens – så hade vi fortfarande haft temperaturnivåer som på ”lilla istiden” eller kanske ännu kallare. Det är förstås bara antaganden, inget vet säkert hur globala klimatet sett ut med t.ex. 1 miljard mänskliga tvåbeningar (som vid början på 1800-talet) istället för nästan 8 miljarder (som nu, 2020-talet).

Lilla istiden föregicks i sin tur av den ”medeltida värmeperioden” som lär haft temperaturer högre än 1980, den pågick i flera hundra år.
Ännu längre tillbaka i vår elvatusenåriga nuvarande interglacial var det ännu varmare, i den flertusenåriga värmeperioden för cirka niotusen till femtusen år sedan.

I ovanstående bild / diagram med rekonstruerade temperaturer framgår att det förekommit många klimatförändringar under de senaste elvatusen åren fram till 1980. En del med temperaturförändringar på flera grader under kort tid. (Ovanstående gäller alltså Grönland, inte globalt). Anm: poängen med bilden ovan är att visa att det förekommit många temperaturförändringar för tusentals år sedan.

Fler repetitiva grejer

En helt annan typ av repetitivt mönster eller upprepad rörelse förekommer i följande videoklipp med två glada dansande tjejer:

Det har förstås samband med nåt så repetitivt som musik:

.

När nästa glacial inleds…

…och så sakteliga börjar bli verklighet för den tidens människor, då kommer folk att resonera tvärtom (jämfört med nu) angående den globala temperaturen och koldioxidhalten (CO2) i atmosfären.
Då kommer man att vilja HÖJA globala temperaturen istället för att sänka den, genom att ÖKA koldioxidhalten istället för att minska den.

Då blir det dax för fetaste koldioxidfesten. Tvärtom mot nutida strävanden. Sån’t är livet på denna globen.



Mera:
– ”Nytt år: ring UT gnällspikarna, ring IN problemlösarna”.



*Diverse info:
– Diagrambilden, källa: Petit, J.R., et al., 2001, Vostok Ice Core Data for 420,000 Years.
Data från analyser av kilometerlånga isborrkärnor på Antarktis (Sydpolen). Kurvan visar temperaturskillnaden (grader Celsius) jämfört med medeltemperaturen i vår nuvarande interglacial (på Antarktis). Anm: dataseriens eller kurvans (osynliga) ”mätpunkter” består av intervall på hundratals år. Man kan alltså inte stoppa in ett nutida årsmedelvärde (t.ex. för år 2019) sist i kurvan som jämförelse, det skulle bli missvisande.
Mer info om Vostok ice core data, t.ex: ”Istidernas klimat” (SMHI).
– Musiksnutt från ”Rock my heart”, Haddaway.
– Översta bilden (”kristallkulan”) av ”birgl” (Pixabay).

Mer information:
Ovanstående temperaturnivåer från tusentals år tillbaka baseras på s.k. proxydata* (analysdata från paleoklimatarkiv*) från Antarktis (Sydpolen) och Grönland. Dvs rekonstruerade LOKALA temperaturer, i de här fallen från isborrkärnor.

Gällande ”GLOBALA temperaturen” (oftast globala årsmedeltemperaturen) så finns det ingen vetenskaplig konsensus för att beräkna global temperatur så långt tillbaka i tiden. Inte heller för att jämföra nutida temperaturmätningar med temperaturer från gamla proxydata.
Vetenskapliga beräkningar av ”globala temperaturen” sträcker sig bara drygt hundra år tillbaka (omkring 1850). Det är först vid den tiden som det anses finnas tillräckligt många mätstationer fördelade över jorden.

* Proxydata* kommer från analyser av s.k. paleoklimat-arkiv, som isborrkärnor eller trädringar, havssediment, koraller m.m.
Proxydata benämns också ”data från paleoklimatarkiv” (engelska ”paleoclimate archives”).

Paleoklimat är klimatet innan det fanns mätinstrument.


Ännu mera om äldre temperaturuppgifter:
På webben m.m. kan man hitta oseriösa uppgifter och diagram med “globala temperaturen” för tusentals år tillbaka i tiden, och som dessutom jämförs med nutida globala temperaturen.
Vilket så att säga blir dubbelt oseriöst och bör betraktas med stor skepticism, därför att:

  • En eller flera av temperaturserierna från olika proxydata kan ha låg upplösning (långa tidsintervall). Exempelvis om tidsintervallet är hundratals år mellan värdena i en temperaturserie, så kan det innebära att vissa år, årtionden eller t.o.m. århundraden med hög temperatur har försvunnit eller “smetats ut” så att de inte syns. Att då jämföra en sån temperaturserie med en nutida global t.ex. årsmedel- eller tioårsmedeltemperatur kan bli gravt missvisande.
  • Det finns inte tillräckligt antal lokala källor i det äldre underlaget och/eller de är inte tillräckligt fördelade över jorden.
  • Rekonstruerade temperaturer har viss osäkerhet, det är inte exakta temperaturmätningar.
  • Det finns ingen vetenskaplig konsensus för hur äldre GLOBALA temperaturer ska rekonstrueras.

MEN, om man trots ovanstående invändningar ändå gör ett diagram som jämför rekonstruerade temperaturer med instrumentella temperaturer, genom att överlagra de två olika mätserierna, så kan det se ut så här för Grönland de senaste 11 tusen åren fram till år 2016:

dvs då börjar temperaturen 2016 närma sig högsta rekonstruerade temperaturen för tretusen år sedan och längre tillbaka.

Tillägg: för koldioxid (CO2) finns inte samma invändningar som för temperatur. I motsats till en lokal, rekonstruerad temperatur så kan enstaka lokalt uppmätta koldioxidhalter betraktas som globala värden, eftersom det inte är stora skillnader i co2-halterna jorden runt vid en given tidpunkt, till skillnad från lokala temperaturer.

Påsk, mord, och latinamerikanska rytmer

Nu är det snart påsk, här är tre färgglada påskkycklingar som sjunger o dansar till sambatoner (med den karakteristiska refrängen) i ett uppträdande i Österrike år 2014.
Se o lyssna:
– ”Bellini – Samba do Brasil”.

Till minne av:

Lambada-sångerskan Loalwa Braz, som mördades år 2017:
– ”Kaoma – Lambada (1989)”.

Det var 1989 som Loalwa Braz och gruppen Kaoma hade internationella framgångar med ”Lambada”. De flesta känner nog igen låten mer än hennes namn.

Mordet skedde i januari 2017, den senaste uppgiften på nätet om det fallet tycks vara från januari 2018, en portugisisk artikel (i globo.com) rapporterar att tre män har dömts (i första instans) till 37, 28 respektive 22 års fängelse för rånmord.

Mer latinamerikanska rytmer:

– ”Nossa – Mas Que Nada”.

Några varianter av Bellinis Samba do Brasil:
– ”Bellini – Samba Do Brasil”. (officiell? video).
– ”Bellini – Samba De Janeiro” (fokuserar på refrängen).


PS. Gruppen Bellini är visserligen tysk men musiken låter ganska latinamerikansk eller hur. I uppträdandet överst i detta inlägg (Österrike 2014) var Bellini en av många artister i musikevenemanget ”Starnacht am Wörthersee”. (Hämtat från avdelningen för onödigt vetande).