Kategoriarkiv: Olösta fall

Några ouppklarade fall.

Försvunna i Sundsvall – Vad hände?

Raine, Johan, Olle och Hannes är namnen på några personer som försvunnit i Sundsvall och inte återfunnits:

  • Raine Svensson (alt. Reine), 19 år, försvann den 17 juni 1971.
  • Johan Asplund, 11 år, försvann den 7 november 1980.
  • Olle Högbom, 18 år, försvann den 7 september 1983.
  • På senare tid: Hannes Näslund, 19 år, försvann den 4 maj 2020, enligt Missing Peoples lista på efterlysningar.

På samma sjukhus som Raine arbetade var en viss Sture Bergwall intagen på rättspsyk. Raine hade mot sina föräldrars vilja hoppat av studierna på universitetet i Umeå, och flyttat till Sundsvall för att jobba som sjukvårdare på Sidsjöns sjukhus.
Raine och Sture Bergwall lär ha träffats på kliniken.*
Bergwall skrevs ut ett par veckor innan Raine försvann.
När Bergwall många år senare hävdade att han hade mördat flera personer så uppgav han även Raine. Och Johan och Olle. Men eftersom Raines försvinnande var preskriberat lades uppgifterna om Raine åt sidan.
Raines föräldrar trodde inte på Bergwall, de menade att försvinnandet kan haft andra orsaker som t.ex. att Raine kan varit deprimerad.
Detta om Bergwall är bara en pikant detalj, inlägget handlar inte om Bergwall så därför lämnar vi honom och går raskt vidare.

En till som försvann i Sundsvall är Simon Strid, 28 år, det skedde år 2019.
Några år tidigare, 2016, hade han också varit försvunnen men återkommit. Den gången tycks han varit ute och rest, bland annat till Umeå.
Men försvinnandet 2019 slutade inte lika bra. Simons döda kropp hittades fyra år senare av svampplockare i skogarna kring Söderhamn, tio mil söder om Sundsvall. Dödsorsaken tycks inte kunnat fastställas.


Ett par decennier innan Raine Svenssons försvinnande försvann Viola Widegren, tio mil norr om Sundsvall. (Flera andra personer har försvunnit i de trakterna men de redovisas inte här).
Om Missing People funnits i Sverige på den tiden (deras verksamhet startade 2012), hade Viola, Raine, Johan eller Olle hittats då? Kanske, om de försvunna personerna inte förflyttade sig (eller nån annan inte flyttade dem) långt bort från platsen där de senast iakttogs (som i Simon Strids fall), eller inte försvann i strömmande vattendrag eller i havet (som det finns gott om i eller nära de trakterna).

Att folk kan försvinna av sig själv, i till synes olyckor och utan att vilja begå självmord, i skog, vatten, skorstenar, grottor, ned mellan väggar, och andra underliga platser, framgår av bland annat följande fall (i några fall vet man förstås inte i detalj vad som hände, där skulle kunna ligga brott bakom):

Mera:




* Att Raine och Sture hade träffats på kliniken uppges i en gammal tidningsartikel:
www.st.nu/2013-12-22/det-bortglomda-quickfallet (Sundsvalls Tidning, 22 dec 2013, f.n. inte bakom betalvägg).
Grundprincipen är förstås att Bergwall inte har dödat nån, eftersom han många år efter de fällande tingsrättsdomarna friades av åklagare som lade ner de tidigare åtalen. (Men det gjordes inga nya domstolsprövningar). Det kan dock vara värt att veta att Bergwall tidigare hade begått flera grova brott, bland annat dråpförsök (knivskar en man svårt och lämnade honom att förblöda) och bankrån med gisslan (där en ansenlig del av rånbytet aldrig återfanns). Så han var inte precis vit som snö om man säger så och han kunde vara mycket våldsbenägen.

Sture Bergwall kallade sig Thomas Quick under några år på 1990-2000-talet då han hävdade att han hade mördat flera personer, och då han försökte göra författarkarriär med sin mördarbok
Kvarblivelse.
Boken floppade dock, och år 2002 återtog han namnet Bergwall. Men han fortsatte hålla fast vid att han hade mördat, ända till 2008 då han så att säga tog tillbaka allt.

Gamla ouppklarade mord och the streetlight effect

Du har säkert hört om den packade mannen som sent på natten hade tappat nåt (sina nycklar, pengar, eller nåt annat), men som bara letade under en gatlykta därför att det var lättare att leta där det var ljust.
Det är en hundra år gammal historia. Och en variant av The streetlight effect*. Nåt liknande kan förekomma med gamla ouppklarade mordfall.

Bild ovan: seriestripp troligen från tidigt 1900-tal.

I över trettio år pågick polisutredningen av mordet på Olof Palme. Närmare bestämt 34 år, innan den avslutades år 2020 med att åklagare Krister Petersson – efter att han året dessförinnan i TV hade utlovat en lösning på Palmefallet – pekade ut en avliden man som misstänkt, på mycket svaga grunder. Mannen hette Stig Engström och förekom i polisutredningen som ett aningen excentriskt vittne.

Åklagarens misstänkliggörande av Engström uppskattas av författare, filmbolag med flera som vill tjäna PENGAR på Engström.
Även en del individer som inte tjänar pengar är övertygade att mördaren finns i det digra polisutredningsmaterialet. Deras logik påminner om ”the streetlight effect” fast de letar i en gammal polisutredning istället för under en gatlykta.


På tal om filmbolag: i januari 2022 inledde åklagare Zilla Hirsch en förtalsutredning mot Netflix för deras tv-serie där Engström framställs som mördare. (Med den rolige exkomikern Robert Gustafsson bärandes en lustig fettomask, i rollen som Engström).
Ska vi gissa att utredningen läggs ner, därför att seriens eftertexter innehåller en brasklapp att det hela bara är ”en teori”.

På tal om Palmes mördare: NU kan vi avslöja att Olof Palmes verkliga mördare heter Roger Svensson. Han var en våldsbenägen tjacklangare med psykiska problem, ”men ingen pundare”, som besökte Stockholm fredag kväll den 28 februari 1986 för några leveranser.
Rogge hatade regeringens narkotikapolitik, och han hatade Olof Palmes ”arroganta attityd”. Så när Rogge på väg till bilen helt oväntat råkade få syn på Palme, beslutade han spontant att använda sin skarpladdade Ruger* som förvarades i rockfickan som ”en livförsäkring”. Direkt efter dådet reste han hem, ”med känslan av stor befrielse”.
Under de följande decennierna berättade han aldrig för nån om mordet. Förrän nu.
Denne Roger finns inte med i Palmeutredningen.
Kanske är uppgiften om langaren Rogge sann, eller så är det bara en teori, vem vet.




* Ruger, kaliber .357 Magnum, kan ha använts i Palmemordet, enligt polisen. Av den revolvertyp som mördaren bedöms ha använt så finns det flera fabrikat som är möjliga, t.ex. Smith & Wesson, Ruger, Taurus, m.fl:
polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/palmeutredningen/.

* The streetlight effect: när man bara söker där det är enklast att söka.

Fler exempel:
– ”Why Scientific Studies Are So Often Wrong: The Streetlight Effect” (Dec 10, 2010):
discovermagazine.com/the-sciences/why-scientific-studies-are-so-often-wrong-the-streetlight-effect
”The streetlight effect in climate change research on Africa” (March 2017):
sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0959378016302412

The streetlight effect:
en.wikipedia.org/wiki/Streetlight_effect
”The streetlight effect, or the drunkard’s search principle, is a type of observational bias that occurs when people only search for something where it is easiest to look.”

Bild överst (gubbe under gatlykta) avJessica(modifierad).

Sverige har 800 olösta försvinnanden (1951-2021)

I Sverige finns cirka åttahundra ouppklarade försvinnanden sedan 1951. Eller mer utförligt: enligt polisen/Noa* finns det t.o.m. år 2018 registrerat 767 personer som varit försvunna i mer än 60 dygn och ännu inte hittats. Det nationella registret sträcker sig fr.o.m. 1951.
Det blir i genomsnitt cirka ett dussintal olösta försvinnanden per år.

Illustrativ bild ovan: hisnande många pingviner, som liksom vi går på två ben och säkert oxå har massa olösta försvinnanden… inga jämförelser i övrigt.

I en annan rapport* uppges att det varje år görs ca tjugofemtusen(!) händelserapporter om försvinnanden i Sverige. De flesta försvunna personer hittas ganska fort.
Ca 450 försvinnanden leder till räddningsinsatser enligt LSO*. 97 procent av dem klaras upp. Av dessa anträffas ca 11 procent avlidna,
dvs ca 48 försvunna personer hittas döda (per år) av de försvinnanden som ledde till räddningsinsatser.

Med andra ord, shit happens verkligen.


Liknande saker:
Sverige har 650 olösta mordfall (1985-2021).



Mera info:
* Försvunna personer, enligt rapporten ”Efterforskning av försvunna personer”:
”Personer kan vara försvunna av olika skäl och på olika sätt. En till synes enkel definition är komplicerad vid närmare påseende:
Försvunna personer omfattar ett flertal olika typer av försvinnanden och olika aktörer, varav vissa är nödställda medan andra inte är det. Det finns frivilliga försvinnanden där någon håller sig undan av olika skäl, det finns försvinnanden där den försvunne själv inte upplevt sig försvunnen men å andra sidan inte sett något skäl att aktivt meddela anhöriga om sin vistelseort. Ungdomar rymmer hemifrån, asylsökande går ”under jorden” och kriminella flyr utomlands. Brottsliga bortföranden förekommer, men de är mycket ovanliga. Personer med psykisk ohälsa drar sig undan för att få vara ifred och suicidala gör det för att avsluta sitt liv. Slutligen finns de fall där den försvunne är vilse och inte själv kan finna vägen till tryggheten och säkerheten.”

* Noa, enligt SVT: ”enligt polisens Nationella operativa avdelning (Noa), finns 767 personer registrerade som fortsatt försvunna efter 60 dagar, under perioden 1951-01-01—2018-12-31. Av dem är 196 st kvinnor.
440 personer som saknas har inte svenskt medborgarskap, och av dem är det troligt att majoriteten är asylsökande som avvikit frivilligt. De är alltså inte försvunna i ordets rätta bemärkelse, men det utesluter inte att de kan ha utsatts för brott.
[…]
I Sverige finns ett nationellt register med personer som varit försvunna i mer än 60 dagar och ännu inte hittats. Det innehåller cirka 800 personer. Det äldsta fallet är från 1951.”

svt.se/nyheter/… (11 sept 2019).

* Rapporten ”Efterforskning av försvunna personer”, samarbete mellan Linköpings universitet, Högskolan i Borås och Polisen:
hb.diva-portal.org/…FULLTEXT01.pdf  (16 okt 2019).

* LSO: lagen om skydd mot olyckor. Enligt LSO omfattar Svenska Polisens räddningstjänstområde att ”efterforska personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa”.

Pingvinbilden av ”Martin Wettstein”.

Sverige har >650 olösta mordfall, av >3500 mord (1985-2021)

Förra året (2019) hade Sverige ungefär 630* ouppklarade mordfall (”kalla fall”), som har samlats på hög sedan 1985.
I år (2020) kan antalet ökat till över 650*. (Troligen omkring 660-670, då ökningen varit 30-40 årligen de senaste åren*).

TOTALA antalet mord* är fler än 3500, åren 1985 till 2020.

Uppdatering för 2021: uppskattningsvis finns det mellan 750 och 800 ouppklarade mord sedan 1985, enligt polisen den 27 december 2021 via tv4.se.
Och antal mord o.dyl. är över 3600 sedan 1985. Under 2021 begicks 113 fall av dödligt våld (89 män, 24 kvinnor), enligt Brå 31 mars 2022.

Ingen preskriptionstid för mord efter juni 1985

Det finns förstås många fler ouppklarade (och uppklarade) mord om man tittar längre bak i tiden än 1985. Då tillkommer alla de mord som preskriberades genom åren ända fram till 1985, innan man år 2010 beslutade att retroaktivt slopa preskriptionstiden för mord begångna efter juni 1985.

Ett av de ouppklarade morden är mordet på statsminister Olof Palme (februari 1986). Som skulle ha preskriberats i februari 2011. Vilket var ett av skälen till att man ett halvår dessförinnan avskaffade preskriptionstiden 25 år bakåt i tiden. Man ville kunna fortsätta utreda det mordet. Huvudskälet som angavs för slopad preskription var att DNA-tekniken kunde ge nya möjligheter att lösa gamla mord.
Sedan dess har dock endast ett fåtal av mordfallen klarats upp.



Av över 3500 mord är alltså över 650 (över 750 t.o.m. år 2021) ouppklarade sedan 1985. De senaste åren har antalet mord per år ökat. År 2020 begicks 124 mord (99 män och 25 kvinnor).



Liknande saker:
Sverige har 800 olösta försvinnanden (sedan 1951).




* 630 gäller antalet från juli 1985 till årsskiftet 2018/2019. Uppgift från Mikael Rying, kriminolog vid Noa (polisens nationella operativa avdelning), via TT och och ett gäng tidningar 2019.
* 650 är (lågt?) uppskattat ur Ryings uppgifter (ca 630 olösta fall på 33,5 år, samt ”en ökning de senaste åren till 30 till 40 årligen”, enligt Rying).
* Med ”mord” avses här alla fall av dödligt våld. Källor för totalt antal mord: Brå och SCB.

Kalla fall, 1986-2017, södra Sverige

Lista med drygt hundra ouppklarade mord, försvinnanden och misstänkta mord, samt några oidentifierade personer. Från södra Sverige åren 1986 till 2017.

Några från listan:

Emil Rittbo, 6 år, ihjälskjuten av bankrånare.
Strax efter klockan 17 torsdagen den 9 december 1993 utsattes banken i Hörby för rån. När rånarna flydde från platsen i sin flyktbil krockade de med den bil som Emil och Emils pappa färdades i. Emils pappa följde efter flyktbilen för att ta reda på vilket registreringsnummer den hade. Knappt en kilometer senare stannade flyktbilen och föraren klev ur. Föraren sköt mot Emil och Emils pappa. Ett av skotten träffade Emil som avled på platsen till följd av skottskadan.

Marua Ajouz, 18 år, styckmördad.
Marua försvann fredagen den 20 december 2002. I oktober året därpå hittades de första kvarlevorna av hennes kropp i Bokskogen i Hyby utanför Malmö.
I april 2017 hittades resterande kvarlevor nedgrävda i Nordanå i Staffanstorps kommun.
Det sista kända livstecknet från Marua är från kvällen den 20 december 2002 då hon befunnit sig på Ellstorpsgatan 3C i Malmö.

Källa och mer info hos polisens webbplats:
polisen.se/aktuellt/kalla-fall/.
F.n. (2 okt 2019) finns där endast fall från landets södra delar.