Det andra fyndet gällande Catrine da Costa gjordes vid Eugeniavägen 17, en bit nedanför Karolinska Sjukhuset, i Stockholm. Även detta fynd (liksom fynd 1) föregicks av några dar med lite varmare väder och mindre regn än tidigare.
Fyndet bestod av två paket med kroppsdelar i varsin dubbel svart plastsäck (sopsäck). Den inre säcken i respektive paket var hopknuten. Säckarna låg i grässlänten intill ett skjul. Fyndet rapporterades till polisen tisdag den 7 augusti 1984. En gående man hade upptäckt säckarna då han steg åt sidan för två lastbilar som möttes på den smala vägen.
Den ena säcken innehöll överkroppen (ej huvud) och den andra säcken armar och underben. Polisen kunde nu identifiera kroppen med fingeravtryck och konstatera att det var Catrine da Costa.
En botaniker som granskade växtligheten under och vid säckarna konstaterade att de hade legat där i omkring två månader, som hade varit en ovanligt kall och regnig period. Dvs de kan ha dumpats där kort tid efter att Catrine sist sågs i livet den 10 juni.
Karta och bilder från fyndplats 2
Karta ovan: fyndplats 2 (röd pil) strax söder om gränsen mellan Solna och Stockholm kommun.
Flygfoto från 1984: fyndplats 2 (röd pil), där syns även Norrbackainstitutet, Eugeniavägens industriområde och järnvägen.
Bild ovan: skjulets vita nummerskylt och dörrens vita list skymtar på detta foto från polisen.
Två bilder ovan: Eugeniavägen 17. Säckarna låg till vänster om skjulet, bakom det höga buskaget. Det är även högt buskage framför skjulets dörrar, ingen tycks varit därinne på länge.
Bild ovan: här tycks polisen flyttat säckarna för att granska marken där de legat.
Om mannen som hittade säckarna
Säckarna hittades av en promenerande man som arbetade en bit därifrån på Eugeniavägens industriområde. Ur artikel (8 aug 1984, Aftonbladet):
– Jag steg åt sidan för två lastbilar som möttes och lade märke till säckarna i gräset. jag öppnade den ena och såg en säck till inuti, berättar Christer.
Redan då märkte han att det luktade illa, men tänkte att det var slaktavfall. Igår på lunchen tittade Christer närmare:
– Jag petade upp ett hål på den ena säcken. Sedan ringde jag polisen och bad dem komma och ta hand om de illaluktande säckarna.
Det verkar som att säckarna inte var synliga för Christer förrän han tvingades kliva åt sidan för två lastbilar som möttes på den trånga stenbelagda vägen.
Buskaget/gräset var ganska högt vid och framför det gamla skjulet, vilket är en av flera förklaringar till varför ingen uppmärksammade säckarna tidigare.
Kuriosa: Fyndplats 2 försvann några år senare
Eugeniavägen och Eugeniavägens industriområde revs 1987, inför byggnationen av E20 (”norra länken”) som blev klar och invigdes 1991. Planeringen av det arbetet inleddes redan i början på 1980-talet, och företagsverksamheterna i området började avvecklas omkring mitten på 1980-talet .
Mera:
– ”Fyndplats 1”.
– ”Kall och regnig sommar i Stockholm 1984”.