Sommaren då Catrine da Costa dog var en kall och regnig sommar. Det var en av flera orsaker till att de kroppsdelar som hittades inuti ihopknutna plastsäckar var ”påfallande väl bevarade” som Socialstyrelsen uttryckte det fyra år senare.
Sista kända iakttagelsen av Catrine i livet gjordes söndag 10 juni 1984, en kylig och regnig pingstdag.
Första fyndet (F1) gjordes 18 juli. Två svarta plast-sopsäckar.
Andra fyndet (F2) gjordes 7 augusti. Två, dubbla, svarta plast-sopsäckar.
Inneslutningen i plastsäckar medför att innehållet bryts ner långsammare.
Även låg temperatur och rikligt regnande är viktiga faktorer som bromsar nedbrytningsprocessen:
Bild ovan: utomhustemperatur (grader Celsius) och nederbörd (mm) den 9 juni till 8 augusti 1984 i Stockholm.
Notera de två ”luckorna” med finare väder före F1 och F2. De dagarna med högre temperatur och mindre regn medförde att nedbrytningsprocesserna gynnades. Och det började lukta omkring säckarna. (Regnuppehåll medför även att värme inte leds bort från säckarna i samma utsträckning som när det regnar).
Efter F1 sjönk temperaturen igen och nedbrytningsprocessen bromsades åter upp.
Dvs mellan de två luckorna med bättre väder var det kallare, med regn och blåst. När det regnade kan temperaturen i säckarna t.o.m. varit lägre än den uppmätta lufttemperaturen.
Ännu kallare var det vid försvinnandet den 10 juni, och troligen då brottet begicks. Då var temperaturen omkring 10 grader dagtid och bara 6-7 grader nattetid.
Därefter fram till F1 var det ofta nedåt 10 grader på natten, med några dagars undantag. Mellan F1 och F2 var det något högre temperaturer.
Socialstyrelsens miss (pga tidsbrist?)
Socialstyrelsen granskade fallet nästan fyra år efter brottet, deras utlåtande är daterat 29 februari 1988. De skriver bl.a. att kroppsdelarna i säckarna var påfallande väl bevarade och att det därför kan misstänkas att de inte hade legat utomhus så länge som framkom i polisutredningen 1984.
MEN, i Socialstyrelsens utlåtande nämns inget alls om väderförhållandena. Socialstyrelsen verkar inte varit medvetna om att det fyra år tidigare var en ovanligt kall och regnig period vid Catrine da Costas försvinnande och de därpå följande månaderna.
Det är en grov miss i Socialstyrelsens bedömning, eftersom temperaturen kan vara avgörande för nedbrytningsprocesserna och hållbarheten.
Även regnet kan ha stor inverkan eftersom regnet leder bort värme från säckarna.
Regn kan dessutom vara kallare än lufttemperaturen och därmed kyla ned säckarna ytterligare, till ännu lägre temperatur än den uppmätta lufttemperaturen.
Låg lufttemperatur, rikligt med regn, samt inneslutning i (dubbla) plastsäckar, är alltså främsta förklaringen till att kroppsdelarna uppfattades som ”väl bevarade”.
Att Socialstyrelsen missade en sådan viktig uppgift kan bero på att de hade ont om tid vid sin granskning. I deras utlåtande uppges nämligen följande om tidsbristen: ”Den korta tid, som stått till socialstyrelsens förfogande, har inte medgett en egen tillfredsställande undersökning av benpreparaten”.
Sammanfattning
Fyndplats 1 (18 juli 1984):
det första fyndet gjordes intill en liten parkeringsplats, ”där motionärerna bruka parkera sina bilar inför kvällens träningspass.”
Hundägaren / mannen som rapporterade fyndet hade lagt märke till de svarta sopsäckarna redan en månad tidigare. (Hunden hade dock varit helt ointresserad av säckarna). Ett par veckor innan mannen rapporterade fyndet så hade säckarna börjat lukta illa, vilket sammanfaller med temperaturhöjningen den 6-7 juli och att det hade varit uppehållsväder några dagar. Lukten hade även uppmärksammats av fotbollsspelande poliser som brukade parkera nära fyndplatsen.
Säckarna tycks ha legat i skugga (”under en stor gran” enligt mannen som hittade dem. Enligt polisens protokoll var fyndplats 1 ”väl insynsskyddad under lövverket i en skogsdunge”).
Fyndplats 2 (7 augusti 1984):
det andra och sista fyndet gjordes i en grässlänt intill en liten bilväg i utkanten av ett gammalt industriområde som snart skulle komma att avvecklas inför byggandet av ”norra länken”.
Det var DUBBLA säckar, dvs ökat skydd mot inverkan från omgivning och mot lukt. Även vid detta fyndtillfälle var det några dagars temperaturhöjning kort tid före fyndet.
Botaniker bedömde att säckarna hade legat där i omkring två månader. Bedömningen gjordes genom att analysera växtligheten under och omkring säckarna.
Dubbelsäckarna vid fyndplats 2 tycks också legat helt eller delvis i skugga, strax intill fanns buskage och träd med ymnigt lövverk samt ett skjul.
Det finns alltså flera orsaker till att kroppsdelarna i säckarna var relativt väl bevarade:
de var inneslutna i ihopknuten, tjock* plast, och inre organ hade avlägsnats, och det kalla och regniga vädret samt skuggig fyndplats höll temperaturen under optimal nedbrytningstemperatur.
Mera om fyndplatserna:
– ”Fyndplats 1”.
– ”Fyndplats 2”.
* Tjock plast: sopsäckar i svart plast, tjockare och tåligare än plasten i matkassar o.dyl. Dessutom var detta på 1980-talet, de säckarna tycks varit tjockare än dagens säckar.
Mera om vädret 1984 den aktuella perioden i Stockholm:
Luftens medeltemperatur från försvinnandet fram till första fyndet var 13,9 grader.
Därefter fram till andra fyndet var medeltemperaturen 16,4 grader.
Det var regnrekord under perioden juni till juli 1984, jämfört med hela 1980-talet.
Den mest regnrika dagen den perioden var 14 juli, då det föll 54 mm regn, vilket ligger i rekordskiktet sedan mätningarna startade 1961. Under de 53 år som mätningarna utförts vid den mätstationen har det bara fallit mer nederbörd vid två tillfällen: 1961 (59 mm) och 1994 (56 mm).
Väderkälla: SMHI Öppna data.
SMHI…stockholm_daily_mean_temperature_1756_2017.zip.