Ända sedan år 2008 – då Sture Bergwall efter femton år tog tillbaka sina morderkännanden – har det felaktigt hävdats att Bergwall började erkänna mord därför att Säter rättspsykiatriska klinik planerade utskrivning av honom år 1992. (Året dessförinnan, i juni 1991, hade han dömts för bankrån samt grov stöld*).
Det har påståtts att han hellre ville stanna kvar i den trygga miljön än att bli frisläppt, och att det var därför han började berätta att han hade mördat.
Men i Bergwallkommissionens rapport* som utkom nyligen (juni 2015) finns flera uppgifter som visar att Bergwall inte alls var på väg att skrivas ut. Att det tvärtom bedömdes att han skulle stanna kvar mycket länge på rättspsyk.
Uppgiften om utskrivning motsägs exempelvis av följande (enligt sidan 102 i kommissionens rapport):
- I ett utlåtande från överläkaren i början av år 1992 uppges bland annat att ”vården beräknas bli mycket långvarig”.
- Journalerna hos rättspsyk från den tiden innehåller inga uppgifter om utskrivning av Bergwall.
- Flera i personalen på rättspsyk uppger att det inte var aktuellt med utskrivning.
Enligt kommissionen finns det dock en notering hos kommunen, hos kommunens bostadsbolag, att utskrivning var aktuell. Men det tycks vara Bergwalls egen (felaktiga) uppgift som han uppgav till bostadsbolaget när han sökte bostad hos dem.
Hans ansökan lär ha lämnats till det kommunala bostadsbolaget i augusti 1992. När Bergwall en kort tid senare i september blev erbjuden en lägenhet så återtog han ansökan.
En anledning till att Bergwall sökte lägenhet kan varit att han ville ha ett rum på stan att vistas i då han hade frigång eller permissioner från Säter rättspsyk.
Men det verkar inte sannolikt att han skulle ha missuppfattat läget och verkligen trodde att han skulle friges. Han dömdes alltså i juni 1991 för grova brott, dvs bara ett år tidigare, så han bör förstått att frigivning inte redan var aktuell 1992.
Samma utskrivningslögn år 2002 men med annan vinkel
Det falska påståendet om utskrivning återfinns även i Janne Mattssons bok* ”Gåtan Thomas Quick” som utkom 2002.
Men den gången uppgav Bergwall (Quick) att han stannade kvar på rättspsyk därför att han var för farlig att skrivas ut.
Ur Mattssons e-bok (min fetstil):
”Men vid ett besök i den nya lägenheten drabbas Thomas Quick av en så stark längtan till sitt tidigare destruktiva liv att han inte vågar flytta ut från sjukhuset.
– Då var det helt klart för utskrivning. Men jag kände att det här kommer att gå åt skogen, att jag fortfarande var farlig. Det hade väl terapin hjälpt mig att inse.Hade han inte själv satt stopp för utskrivningen, så hade han kunnat slå sig till ro i småstadsidyllen Hedemora och fortsätta att fara runt i riket och döda och skända oskyldiga offer. Men nu valde han en kanske livslång inlåsning på sjukhus istället för en hägrande frihet.”
Mattsson tycks förlitat sig helt på Bergwalls ord, det sägs inget i boken om att Mattsson kontrollerade Bergwalls uppgifter.
Sammanfattning
År 1992 etablerar Bergwall den felaktiga uppgiften att han skulle skrivas ut, en uppgift som användes vid flera olika tillfällen:
- År 1992:
för att få en lägenhet hos bostadsbolaget. - År 2002:
för att hävda hur farlig han var, och att han därför valt att stanna kvar på rättspsyk. - År 2008 (då han efter 15 år tagit tillbaka sina morderkännanden):
som förklaring till varför han började bekänna mord, därför att han ville stanna kvar i tryggheten.
Den felaktiga uppgiften om utskrivning har alltså använts vid minst tre olika tillfällen med olika syften.
Komplettering 2018:
även i JK:s avslag juni 2018 på Bergwalls ersättningskrav för frihetsberövande, kommenteras påståendet om utskrivning 1992:
”Att så skulle ha varit fallet motsägs emellertid dels av ett utlåtande från avdelningens överläkare daterat i början av 1992 där det angavs att ”vården beräknas bli mycket långvarig”, dels av den omständigheten att en förestående utskrivning överhuvudtaget inte berörs i AA:s journaler vid den tiden.”
* Angående bankrån m.m. I juni 1991 dömdes Bergwall av hovrätten för grovt rån (bankrån med gisslantagande, dec 1990) samt grov stöld (begicks feb 1990, ett fingerat rån mot sin arbetsgivare bingohallen). Bytet blev 200 tusen kr samt 180 tusen kr, varav delar av de pengarna aldrig återfanns.
Hovrätten ogillade delvis tingsrättsdomen som förutom grovt rån och grov stöld även hade dömt honom för mordbrand och grovt bedrägeri.
* Bergwallkommissionens rapport, juni 2015:
– www.regeringen.se/…rapport-fran-bergwallkommissionen.pdf
(sidan 102).
– Bok ”Gåtan Thomas Quick”, av Janne Mattsson, 2002.
* Komplettering 2018, JK:s avslag juni 2018:
– www.jk.se/beslut-och-yttranden/2018/06/…