Den s.k. ”KB-mannen” stal över hundra antika böcker för uppåt 25 miljoner kronor, och sprängde sig i luften efter att ha avslöjats. Hade nån mer person vetskap om stölderna? Vart tog pengarna vägen?
Boktjuven eller ”KB-mannen” som han kallades i media var förstebibliotekarie och chef för handskriftsenheten på KB (Kungliga biblioteket) i avdelningen för specialsamlingar. Och familjefar med hustru och två barn. Akademiska bakgrunden var filosofie doktor i idéhistoria, samt juristexamen och bibliotekarieexamen.
Bokstölderna pågick i många år, fram till 2004 då han avslöjades. En månad efter avslöjandet, den 8 december 2004 – efter att KB-mannen dumt nog hade släppts från häktet – lämnade han jordelivet med buller och brak genom att kapa stålslangen till gasspisen i en lägenhet på Surbrunnsgatan 45. När gasen fyllt lägenheten antändes den troligen av en gnista från nån elektrisk apparat, t.ex. kylskåpets termostat.
Ovanstående bildcollage: den sprängda tvårumslägenheten i översta våningen på Surbrunnsgatan 45 (femte lägenhetsvåningen) i Stockholm.
Lägenheten totalförstördes, taket skadades, fasaden blåstes ut, tegelstenar och takpannor haglade ned över gatan. Mannen begravdes i lägenheten under ett berg av bråte. Sprängkraften lär ha motsvarat två kilo trotyl.
Intilliggande lägenheter skadades liksom flera hus mittemot. Omgivande människor hade änglavakt, ingen annan dödades men några skadades ”lindrigt”.
”Vilken jävla smäll” (Dynamit-Harry*).
Fortfarande omskrivet
Avslöjandet skedde för över ett decennium sedan men aktualiseras fortfarande då och då. T.ex. förra månaden av Sveriges Radio den 26 augusti 2016 (länk):
”Det var en stöldhärva som bok-Sverige knappast upplevt tidigare. Den så kallade ”KB-mannen” eller ”Bibliotekstjuven” Anders Burius visade sig 2004 ha fört ut och sålt en mängd värdefulla böcker från sitt arbete på Kungliga Biblioteket, för ett sammanlagt försäljningsvärde av uppåt 25 miljoner kronor, innan han tog sitt liv.”
Svenska Dagbladet 2 juli 2015 (länk):
”Nyligen återlämnades två av de böcker som stals av Anders Burius, den så kallade KB-mannen, till Kungliga biblioteket i Stockholm. Under sin tid som chef för handskriftsavdelningen stal Burius 62 värdefulla böcker ur Kungliga bibliotekets samlingar, av vilka endast sju har kunnat återföras.”
Nedan visas några märkligheter och frågetecken.
De över hundra bokstölderna
Totalt har över hundra böcker identifierats som stulna av KB-mannen: 62 böcker från KB, och drygt 40 böcker från tre andra bibliotek: Karolinska institutets bibliotek, Carolina Rediviva (Uppsala universitetsbibliotek) samt Stockholms universitetsbibliotek.
Böckerna såldes genom en auktionsfirma i Tyskland (Ketterer Kunst, tidigare F. Dörling).
Bokstölderna tycks ha intensifierats kring millenniumskiftet (åtminstone tycks antalet sålda stulna KB-böcker varit fler under åren 1999-2000*).
1995 anställdes mannen på KB. Dessförinnan stal han böcker på andra bibliotek, tidigast identifierade stölden tycks vara 1987. Men merparten av böckerna, och möjligen de mest dyrbara, stals troligen under tiden på KB, kanske med tyngdpunkt från 1999 fram till avslöjandet 2004.
I mars 2004, drygt ett halvår innan avslöjandet, medan en internutredning av stölderna pågick hos KB sedan oktober 2003, stal han bl.a. en bok från 1523 som såldes för uppåt en miljon kronor. För det priset fick köparen en femhundra år gammal bok som på 38 sidor latin beskriver en världshistorisk expedition: den första världsomseglingen, genomförd 1519-1522 av spanjoren Ferdinand Magellan. Bokens författare är Maximilianus Transsylvanus.
Ovan: första och sista sidan i boken från 1523 om Magellan.
Ovan, ur boken: den 10 (decimo) augusti år 1519 (MDXIX) avseglade Magellan från Sevilla (Hispali) med fem fartyg (quinq nauib).
Tillägg, november 2021: ovanstående bok (av Maximilianus Transsylvanus) återbördades till KB i oktober 2021*, efter sjutton år.
Vart tog pengarna vägen?
Senaste källan (SR ovan) uppger att böckernas säljvärde var uppåt 25 miljoner kr, vilket innebär att boktjuven kan ha håvat in uppåt 20 miljoner kronor (SEK) i kontanter efter att den tyska auktionsfirman fått sin provision.
KB-mannen 2002
KB-mannen erkände bara ett mindre antal av böckerna och att de hade inbringat ca nio miljoner kronor. Han vägrade säga mer än att pengarna hade spenderats på ”vidlyftigt leverne”. Polisen hittade inga större summor på mannens bankkonton. Och det fanns inget annat iögonfallade kring mannens vanor, inte heller hos hustrun.
Men om han hade levt ”vidlyftigt” så tycks det varit dolt för omgivningen. En källa uppger:
”I media sades det att Anders levde ett liv med Armanikavajer och lyxbilar, men det var fel. Anders ägde en Mercedes SLK från 1997 som hade gått över 8 000 mil och var värderad till 90 000. Hans andra bil var en Jaguar Mark II från 1962 – en rishög, avställd sedan 25 år och värderad till 15 000. Hans konton och värdepapper låg vid hans död sammanlagt på strax över 141 000 kronor, hans skulder på under en miljon. Marie ägde två bilar, en Volvo 745 från 1989 och en BMW 525 från 2001. Inte heller i hennes ekonomi fanns det något som stack ut överdrivet.”
(Walter Repo, 2006*).
Kontanter, massa sedelbuntar.
Möjligen kan en mindre del av bytet bekostat tvårumslägenheten (på Surbrunnsgatan) som mannen skaffade vid en provseparation i början på tvåtusentalet, den kan kostat kring ett par miljoner. Eller sexrumsvillan i Uppsala i början på nittiotalet. (Det är f.n. okänt om polisen efterforskade hur boendet finansierats).
Eller gömde han undan kontanter? I en låda hos nån väns vind eller källare?
Att gömma hos en bekant är inte helt gripet ur luften. Strax innan biblioteket polisanmälde stölderna hann KB-mannen gömma undan en låda med stulna böcker i garaget hos en kvinnlig bekant. Men den hittades av hyresvärden som kontaktade polisen.
Även hos KB-mannens mamma lär polisen hittat stulna böcker.
KB-mannen och pappan bytte till ett noblare efternamn
KB-mannens ursprungliga efternamn var Jonsson, ett av de vanligare efternamnen (numera på 12:e plats av vanligaste namnen). Vid 18 års ålder bytte han efternamn till Burius, ett namn som ingen annan i Sverige tycks burit vid den tiden.
Även hans pappa E.M. bytte till samma efternamn, båda namnbytena gjordes samtidigt, juli 1975 (tolv år innan de första belagda bokstölderna). En teori är att de tog namnet efter Johannes Bureus, Sveriges förste riksbibliotekarie.
Man kan undra vem som kläckte idén till namnbytet. Varför bytte pappa EM efternamn vid 56 års ålder? Hade även han behov av ett namn med finare klang? Ja, kanske. Lite släktforskning visar att EM tycks varit ett ”oäkta barn” som det hette förr, i kyrkböcker från den tiden uppges att EM:s mor var ogift och fadern okänd. EM flyttades till annan ort kort tid efter födseln, han tycks ha separerats från modern. (Ett par år efter födseln uppges modern vara ”obefintlig” och ådöms ”tvångsarbete” vid flera tillfällen).
KB-mannens mamma var troligen inte involverad i namnbytet, föräldrarna skilde sig när han var fyra år (1960).
KB-mannen gifte sig 1988, och då fanns det alltså tre personer i Sverige med namnet Burius: KB-mannen, hustrun och mannens pappa. Hustrun fick annat efternamn 2006, dvs ett par år efter avslöjandet. Idag bär ingen i Sverige efternamnet Burius.
Pappan dog samma dag som KB upptäckte bokstölderna
Den 28 oktober 2003 lär KB fått en förfrågan via email från Tyskland gällande en av böckerna som hade stulits. Detta email medförde att biblioteket upptäckte att boken var stulen vilket så småningom ledde fram till att KB-mannen avslöjades (efter ett års internutredning).
Samma dag, 28 okt 2003, avled KB-mannens pappa, vilket förstås kan vara en slump att det inträffade samma dag. Eller så finns det nån slags koppling, t.ex. att pappans död triggat nån som hade vetskap om stölderna att på ett subtilt sätt och utan att själv få uppmärksamhet göra biblioteket medvetna att det förekom stölder.
KB-mannens ilska över att inte bli professor
1988, några månader innan KB-mannen gifte sig, sökte han en tjänst som professor. 1989 fick han beskedet att tjänsten gått till någon annan, vilket gjorde honom mycket upprörd:
”Anders blev rasande när han 1989 fick veta att han inte skulle bli professor i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet. […] ”Det gick så långt att Anders gav ut en bok med konkurrenternas meriter. (”Professuren i bok- och bibliotekshistoria : en akademisk vitbok”, min anm).
– Han gjorde det för att visa hur dumma vi sakkunniga var, menade Harry Järv. Upprättelse fick Anders ändå inte. Däremot hade han fixat en kontakt i Tyskland genom vilken han samma år, 1989, sålde elva av sina stulna böcker på det ansedda auktionshuset F. Dörling.” (Walter Repo, 2006*).
”Jäv och inkompetens präglar tillsättningen, menar Anders B, som förgäves överklagar hela vägen till regeringen.” (Jesper Huor, 2008*)
Detta inträffade alltså 1989, några år efter de första belagda bokstölderna (1987), så bråket kring professortjänsten var knappast upptakten till bokstölderna.
Övrigt
När KB-mannen lämnade in stulna böcker till auktionsfirman i Tyskland kallade han sig Karl Fields. En teori är att namnet syftade till poeten Erik Axel Karlfeldt, KB-mannen lär också varit med i Karlfeldtsamfundets styrelse.
På begravningen i januari 2005 läste prästen, utan vetskap om KB-mannens pseudonym Karl Fields, en dikt av Erik Axel Karlfeldt.
Att det tog många år innan stölderna upptäcktes eller offentliggjordes, kan bero på flera saker. KB har mycket material att hålla reda på, idag ca 18 miljoner objekt. Som Sveriges nationalbibliotek har KB sedan 1661 i uppdrag att samla in och bevara allt svenskt tryck.
Det kan också vara så att vissa av stölderna – även på de andra drabbade biblioteken – har upptäckts tidigare men inte kunnat kopplas samman, eller har tystats ned.
Källor m.m:
* – Källa Walter Repo, 2006: ”KB-mannen: Bibliotekstjuven som tjänade miljoner – och sprängde sig själv i luften”.
* – Källa Jesper Huor, 2008: ”Boktjuven på KB”, 2008.
Och: ”Bibliotekarien – om brott och dubbelspel i Sveriges akademiska elit”, J.Huor, 2009.
* – Om att antalet stulna böcker ökade vid millennieskiftet. I KB:s lista (engelska, svenska) över de 62 KB-böcker som identifierats som stulna av KB-mannen framgår sälj-årtal för 53 av böckerna. Det ger följande sammanställning, antal KB-böcker per år som såldes via auktionsfirman:
1995: 2 st, 1996: 6 st, 1997: 2 st, 1998: 4 st, 1999: 14 st, 2000: 10 st, 2001: 5 st, 2002: 3 st, 2003: 5 st, 2004: 2 st.
Sälj-årtal saknas för nio av de 62 KB-böckerna, i deras lista anges de nio som: 2 st ”Sales unknown”, och 7 st ”Repatriated to KB” (återbördade).
* Tillägg, november 2021: i oktober 2021 återvände ytterligare 10 stulna böcker till KB:
– ”kb.se/…/2021-10-22-tio-stulna-bocker-atervander-till-kb”,
så nu har 17 böcker återbördats av de 62 som stals från KB.
* ”Vilken jävla smäll”, Dynamit-Harry i Jönssonligan.