Bild ovan: ur dagstidningen Nerikes Allehanda den 28 september 1875. Översatt till modernare skrift:
”Självmord.
– Den 30 augusti hängde sig arbetaren Abraham Olsson i Grangärdes socken i Dalarna.
– Den 1 september hängde sig änkan Brita Olsdotter i Gagnefs socken i Dalarna.
– Den 10 september hängde sig bonden Anders Andersson i Mjällby socken i Blekinge.
– Religionsgrubbel har föranlett 67-åriga hustru Anna Olsson i Jonstorps socken i Skåne att med bandkniv skära halsen av sig.
– Den 25 september hängde sig skomakaren Nils Romberg i Helsingborg. Brännvinet var orsaken.
– Självmord begick 22 september manufakturhandlaren A.D.G. Krook i Malmö. Krook, som var 67 år gammal och städse levat indraget och arbetssamt, har lidit smärtsamma familjeförluster, vilket i förening med bruten hälsa och mindre god affärsställning tros ha orsakat det förtvivlade beslutet.”
Självmord med mera i dagstidningar på 1800-talet
En ruskighet för drygt hundra år sedan var att tidningarna rapporterade vilka medborgare som hade begått självmord. Ofta beskrevs tillvägagångssättet och ibland även orsaken.
En självmordsmetod, som kanske förvånar, var att skära halsen av sig själv med en bandkniv:
Denna otäcka, utökade användning av bandknivar omfattade inte bara självmordsförsök, de brukades även som tillhyggen och vapen. Här är några exempel ur Dagens Nyheter, Aftonbladet med flera tidningar från andra hälften av 1800-talet:
”En gardist vid Lifgardet till häst överfölls av två ynglingar och blev huggen i huvudet med en bandkniv.”
”Torpare Johan i Nordtorpet hade orsakat eldsvåda vid oförsiktig mossbränning. Han hittades död liggandes huvudstupa över ett dike. ”I sin förtvifvlan hade han skurit halsen af sig med en bandknif”.
”En tjänsteman vid statens jernväg blev överfallen av en man med bandkniv. Mannen måttade ett hugg mot tjänstemannen som ”denne dock lyckligtvis afvärjde”.
”67-åriga hustru Anna tog livet av sig med en bandkniv. Hon hade ”utgått på logen och med en der liggande bandknif tillfogat sig ett tvärsfver strupen gående och luftstrupen genomskärande sår af omkring 3 tums längd. Orsaken till den förtviflade gerningen har upplysts vara religionsskrupler, hvarav hon under de sista 2 eller 3 månaderna varit lidande.”
”Straffångar i Malmö överföll en vaktkonstapel och högg honom i armen med en bandkniv.”
”Änkan Stin Katrin Jansdotter berövade sig livet ”derigenom att hon med en s.k. bandknif afskar halsen. Hennes familj har en tid bortåt legat i nervfeber, nyligen hade hon sjelft blifvit enka och sjelf var hon på sistone angripen av smygande nervfeber. Orsaken till sjelfmordet tros derför vara sorg och förtvivlan. Hon var omkring 55 år gammal”.
”Tunnbinderiarbetaren Almström försökte hugga en konstapel i huvudet med en bandknif.”
”Förre tröskverksbyggaren, fattighjonet Per Belamson sökte med en bandknif afskära halsen, luftstrupen genomskars. Forslades till Mora lasarett och torde möjligen åter repa sig.”
”En medelålders man i någorlunda bergade omständigheter afhände sig lifvet medelst skärning i halsen med en bandknif, hvarvid så väl luft- som matstrupen afskuros. Anledningen till den hemska gerningen är obekant.”
”Två drängar tilldelade en man ett svårt slag i ansigtet af en skaftlös bandknif.”
”Stufveriarbetaren Carl Johan Olsson försökte igår att med en bandknif afhända sig lifvet. Han tillfogade sig sår öfver strupen och handlederna, men hindrades att fullborda sin afsikt. Han var vid tillfället ej nykter.”
”Snidaren Olof Hultqvist smög sig bakom en buske och tillfogade sig med en bandknif ett djupt sår i halsen. Hans tilltag bemärktes dock snart och han omhändertogs, hvarefter det häftigt blödande, men lyckligtvis icke dödliga såret förbands.”
Som synes så rapporterade tidningarna även försök till självmord, dvs där personen ifråga överlevde.
När det gäller genomförda självmord med bandkniv ligger det nära till hands – utan att känna till alla detaljer – att misstänka att vissa fall egentligen var mord.
Avrättningar
En annan ruskighet var förstås dödsstraffet. Så här beskrev några tidningar avrättningen av Anna Månsdotter, ”Yngsjömörderskan”, år 1890:
Bild ovan, ur Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning, 7 augusti 1890. Texten lyder:
”Yngsjömörderskans afrättning. Kristianstad den 7 Augusti. Anna Månsdotter afrättades kl. 8 i morse å härvarande fängelsegård. 75 personer voro närvarande, bland dem många in- och utländske tidningsmän.
Anna Månsdotter darrade häftigt, då hon af pastor Hasselqvist framleddes till schavotten. Hon lade sig ned med någon svårighet, kved och jämrade sig. Skarprättaren, som var fullkomligt lugn, skilde med ett enda hugg hufvudet från kroppen; men hugget gick snedt, så att underkäken hängde fast vid kroppen.
Militär och polis höllo folkmassan på afstånd från fängelsegården.”
Göteborgs Aftonblad var mer detaljerade gällande Annas avrättning:
Ovanstående skribent förmedlade också att bödelns delvis missade yxhugg var ”ohyggligt”. Eller så syftade skribenten på dödsstraff som sådant.
Dödsstraffet (i Sverige) avskaffades 1921. Dessförinnan hade ingen avrättning skett sedan 1910.
Nutida media och självmord / suicid
Anledningen till att media numera inte skriver lika mycket om självmord som de gjorde förr beror bl.a. på branschens etiska regler för press, TV och radio. Där anges i 8:e paragrafen*:
”Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.”
Den regeln är en rekommendation, media är fria att skriva mer om självmord om de skulle vilja det.
Om alla självmord publicerades skulle det bli ganska mycket självmordsskriverier och notiser i tidningarna.
År 2020 avled 1168 personer i säkert fastställda självmord i Sverige*. År 2019 var det något fler, 1269 personer. Det blir cirka tre per dygn.
De som jobbar preventivt mot självmord vill ha en mer genomarbetad journalistik om självmord.
SVT uppger (januari 2021) att de rapporterar om självmord, men:
”Samtidigt är ämnet i sig komplicerat, hemskt, privat och kan fel hanterat få negativa konsekvenser. Media har en lång historia av respekt och försiktighet i relation till självmord.
Våra publiceringar idag öppnar inte för en löpande nyhetsrapportering i ämnet, men gemensamt för alla våra samtal med personer som jobbar preventivt mot självmord är önskan om mer genomarbetad journalistik i ämnet.”
Och nu över till något helt annat
Under senare hälften av 1800-talet bytte tidningarna ut de gammaldags typsnitten mot nya, mer lättlästa. Ibland kunde en och samma tidningssida innehålla både gamla och nya typsnitt (i olika artiklar). Ett exempel på gammaldags typsnitt finns överst i detta inlägg (från Nerikes Allehanda 1875).
Följande lilla sammanställning kan vara till hjälp när man försöker läsa gamla texter:
Bild ovan: typsnittet till vänster i respektive bokstavspar ovan kallas frakturstil eller fraktur.
Flera såna gammaldags bokstäver är lätta att förväxla med nutida, exempelvis o/v och s/f.
* Etiska regler för press, TV och radio:
”medieombudsmannen.se/…/etiska-regler-foer-press-tv-och-radio/”
* Färre självmord under 2020:
”folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/…/farre-sjalvmord-under-2020/”
Återpublicerad från 2017 och uppdaterad.