Sommar-oväder på 1800-talet: 380 mm regn. Hela Belgien under vatten. Hagel stora som hönsägg.

Här ges en glimt av hur stora utrikes ovädershändelser rapporterades i forna tider, då såna katastrofer inte alls blev lika synliga för omvärlden som i nutid.

I forna tider hade media en blygsam utbredning och synlighet jämfört med nutid. Tidningar var enda nyhetsmediet. Tidningarna bestod av ett fåtal sidor, inga fotografier, sidorna var tättskrivna.
Även artiklarnas rubriker var blygsamma (utom logotypen längst upp på förstasidan), både till storlek och innehåll. Rubriker som den ovanstående stora, långa och mer detaljerade rubriken förekom knappast på den tiden.

Det var i industrialismens barndom. Människans utsläpp var marginella, globalt sett. Jordens befolkningsmängd var bara drygt 1 miljard, istället för närmare 8 miljarder som nu.

Bild nedan: Aftonbladets förstasida år 1850, den 31 augusti. På förstasidan står ingenting om de svåra översvämningar som drabbat Belgien och Frankrike, men på sidan 3 i den tunna tidningen omtalas de händelserna.

Bild ovan: sidan 3, från 31 augusti 1850.
Den sidan är ännu mer kompakt och tättskriven än förstasidan. Längst ner i fjärde kolumnen, under rubriken ”Blandade ämnen”, med fortsättning överst i sista kolumnen (rödmarkerat), några axplock ur texten (min fetstil):

  • ”ÖFVERSVÄMNINGAR I BELGIEN OCH FRANKRIKE”
  • »I mannaminne», säger en tidning, »har aldrig ett så ymnigt, starkt, ihållande och allmänt regn fallit. Hela landet (Belgien) är öfversvämmadt».
  • ”Under medlet af Augusti månad hafva häftiga störtregn, som fallit i dessa länder, medfört stora öfversvämningar på många ställen, så att ofta hela hus och skogar blifvit nästan bortsopade och flera menniskolif spilda. I Hirson, hvarest le Gland kastar sig i l’Oise, stodo alla gator under vatten den 16 Aug.”
  • nya stenbroar hade blifvit kullstörtade.”
  • ”Gatorna, heter det, i en berättelse från Brüssel, bildade rigtiga floder, hvilkas häftiga strömmar till och med bortförde gatuläggningen.”
  • ”Några bönder, som i trakten af Wenderghem den 15 Aug. återkommo från kyrkan, öfverraskades på vägen ar en häftig orkan och togo sin tillflykt till en qvarn. Åskan förföljde dem äfven här. Den slog ned och träffade 12 personer, af hvilka trenne afledo och de öfriga blefvo mer eller mindre svårt sårade.”
  • ”I Gent hade kanalen på 43 timmar stigit öfver 2 alnar.”
  • ”Bestörtning och sorg är målad på alla ansigten.”

Ett annat exempel på oväder förr i tiden är sommaren 1882, den 5 augusti. Några axplock ur texten (min fetstil):

  • ”Skyfall och orkaner i Tyskland och Österrike.”
  • ”våldsamma skyfall, på många ställen i förening med orkanartade vindstötar samt hagelskurar”
  • ”I staden Brandenburg föll på några få timmar 380 millimeter regn.
  • Dammen vid Pruskworka genombröts.”
  • ”Vid Neckarfloden föllo hagel så stora som duf- och hönsägg.”
  • ”en öfversvämning, så att vattnet stod 5 fot högt i källarne.”
  • ”Många personer sårades af de nedhaglande ispiggarne.”
  • ”I Brünn hade invånarne knappast tid att rädda sig, och flere personer drunknade. Tusentals landtmän ha mist hela sin skörd.”

Skeptikern tänker kanske att vissa av uppgifterna från den tiden kan vara överdrivna. Föll det verkligen 380 mm regn på några få timmar? (Det är mer än dubbelt så mycket som i Gävle häromdan under 24 timmar, vid översvämningarna där som uppmärksammades flitigt i media).
Var haglen i augusti verkligen stora som duv- och hönsägg? Var verkligen hela Belgien översvämmat?

Absolut visshet om detta lär vi inte få. Men nuförtiden – i vår moderna tid – överdrivs, vinklas och friseras det, så varför inte heller då.

Hursomhelst, om de två nämnda oväderexemplen från utlandet hade inträffat i nutid, så hade de fått MYCKET stor spridning i massmedia. På förstasidor, med stora rubriker och chockerande bilder och videoklipp, uppföljning och inträngande reportage lokalt på plats flera dar i sträck.
Därför att vädret och klimatet är numera hett, eller högaktuellt som det också heter.



Mera:

De citerade tidningstexterna ovan är inlästa med ett maskininläsningsprogram (OCR), det kan finnas felstavningar.

Tidningssidorna med de två artiklarna ovan (hos kb.se, Kungliga biblioteket):
1850-08-31, sidan 3, Aftonbladet. (kolumn 4 och 5, längst ner resp. upp).
1882-08-05, sidan 3, Aftonbladet. (kolumn 3, en bit ner).
Tips, hos kb.se:
tryck på den lilla tidningssidan för större bild. Tryck sedan på + och – knapparna för att zooma in eller ut. Dra på tidningssidan med musen (eller fingret) för att flytta tidningssidan. Stäng med x längst upp till höger.

Bilder överst, stora hagel, av AngelaJMaher / Georgex25.