Beskåda följande glada kurvor:
Diagram #1 (översta):
årsmedeltemperaturen i Stockholm åren 1850 till 2020. Mätdata från SMHI. (Källa).
Anm: SMHI har korrigerat temperaturserien så att vi kan bortse från ”urbana värmeöeffekten” som uppstår i storstäder.
Diagram #2 och #3 (mellersta och nedre):
globala årsmedeltemperaturen 1880 till 2020 (som avvikelse från en referenstemperatur), enligt amerikanska NASA. (Källa).
Den svarta kurvan är temperaturkurvan i utjämnad form (med metoden Lowess smoothing, med låg utjämningsparameter).
Diagram #2 är NASA:s originaldiagram.
Diagram #3 består av exakt samma temperaturserier som i diagram #2 men innehåller tre ytterligare kurvor (se nedan).
Som synes finns det vissa likheter mellan Stockholms årsmedeltemperatur och den globala årsmedeltemperaturen. Den lokala och globala kurvan liknar varandra i stora drag:
temperaturen stiger långsamt en bit in i 1900-talet, avstannar, sjunker en aning, och stiger igen från senare delen av 1900-talet.
Men, med originaldiagrammen #1 och #2 kan vi inte helt jämföra ”äpplen med äpplen” (som man bör) därför att utjämningsmetoden inte är samma.
Stockholmsdiagrammet (#1) använder utjämningsmetoden (glidande) 30-årsmedeltemperatur (den blåa kurvan), medan NASA:s globala diagram använder Lowess (den svarta kurvan).
Skillnaden mellan de olika utjämningsmetoderna framgår i diagram #3 där några kurvor har tillkommit som är utjämnade med metoderna 10-, 20- respektive 30-årsmedeltemperatur.
Den blåa kurvan (glidande 30-årsmedel.) skiljer sig ganska mycket från den svarta (Lowess smoothing) i diagram #3, eller hur.
Med andra ord:
när man använder samma utjämningsmetod, t.ex. 30-årsmedel, så liknar Stockholmskurvan ännu mer den globala kurvan. Vilket framgår i de blåa kurvorna i diagram #1 och #3 ovan.
Jaha. Men…
… gäller den likheten lokalt/globalt endast Stockholm?
Nej, SMHI har även beräknat sammanlagda årsmedeltemperaturen för 35 mätstationer i Sverige, dvs nästan som ett medelvärde för hela Sverige. Det ser likartat ut som ovan, i stora drag har den likheter med den globala årsmedeltemperaturen.
På denna planet lär det knappast finnas nån befolkad geografisk plats och spöklik Twilight Zone där lokala temperaturen de senaste hundra åren är helt opåverkad av den globala temperaturen.
Riktar vi blicken mot Grönland som delvis ligger på samma breddgrader som Sverige, så ser det också ungefär likadant ut. Exempel:
Diagram ovan: årsmedeltemperatur 1807 till 2020 i Qaqortoq på Grönland (som avvikelse från en referenstemperatur).
I det diagrammet finns ingen utjämnad kurva inlagd, men man kan med blotta ögat se det är ungefär samma som i Sverige åren 1880-2020, dvs:
stiger långsamt en bit in i 1900-talet, avstannar, sjunker en aning, och stiger igen från senare delen av 1900-talet.
Längre norrut på Grönland blir det liknande kurvor eller staplar, men de inbördes skillnaderna mellan max- och min-temperaturer blir något större.
På tal om kurva och kurvor: ordet kurva (kurwa) i polska språket betyder hora (prostituerad), kan vara bra att veta ifall nån polack börjar fnissa okontrollerat när du pratar om kurvan.