(De inledande och avslutande sekunderna är bakgrundsbrus, har inte med kraschen att göra).
Kraschljuden ovan fångades upp av en övervakningskamera i ett villaområde en bit från E4:an och kollisionsplatsen. I ljudklippet* tycks däcktjut höras även efter frontalkrocken, det är sannolikt lastbilen som fortsätter kana framåt över polisbilen.
– Jag hörde en stor smäll, tänkte det var ett långtradardäck eller nåt sånt, och sen ett stort brak. Och därefter nåt man inte vill höra: iiiiiiiiiiii och sen BOM! och sen blev det tyst.
Ovanstående beskrivning av kollisionen berättades av en John Karlsson* i media måndagen 4 oktober 2021, dagen efter dödskraschen på E4 utanför Markaryd. Han hade befunnit sig på sin gård* en kilometer från kraschplatsen, han hade hört kraschen men inte sett den. Johns beskrivning med däcktjut (”iiiiiiii”) osv stämmer med ljudklippet ovan.
Vilseledande foto.
John sa dock inget om två (2) inledande smällar i tät följd, så som det låter i ljudklippet.
Antingen var det faktisk två smällar, som John uppfattade som 1 smäll följt av ett ”brak”.
Eller så var det 1 smäll och ljudklippet är vilseledande pga dåliga inspelningsförhållanden (långt avstånd, dålig mikrofon, ljud studsar* mot byggnader, vissa frekvenser faller bort).
Det skulle i så fall inte vara det enda vilseledande i Vilksfallet, även vissa foton från kraschplatsen är vilseledande (se tidigare inlägg om teleobjektiv och skarpa kurvan som inte är en skarp kurva).
Enligt ett vittne i bil som blev omkörd strax före kraschen så körde den tunga personskyddsbilen ”extremt fort”, uppskattningsvis ”170-180 km/h” (på en 120-motorväg). Och bilens däck lär inte varit optimala (de var ”för svaga”*), så däckexplosion är fullt möjlig.
Flygfoto ovan: X1=explosion (uppskattad position). X2=däckspåren börjar (de är ca 100 meter långa). X3=kollisionen (enligt däckspår).
Sträckan från explosion till kollision (X1 till X3) tycks vara högst cirka 220 meter, om man bl.a. utgår från vittnesuppgiften att hastigheten före explosionen var 170-180 km/h. Men om bilföraren hade en normal reaktionstid (1 sekund) så är sträckan troligen kortare än 200 meter.
Med 1 sek reaktionstid kan föraren börjat bromsa 50 meter efter explosionen (vid 180 km/h). Med 2,5 sek reaktionstid började inbromsningen först vid X2, dvs 120 meter efter smällen.
Om föraren började bromsa efter 50 meter, så kan bilens ABS-bromssystem förhindrat däckspår och däcktjut. Men vid X2 kan bilen börjat kana snett framåt och då avsatt däckspår (och däcktjut) från t.ex. främre däckparet. (Dvs vid X2 försökte föraren motverka att bilen drog åt vänster (t.ex. pga däckskada), men då tappade framdäcken väggreppet i den höga hastigheten).
4 bilder ovan. Övre paret: södergående vägbanan, däckspåren efter polisens personskyddsbil.
Undre bildparet: norrgående vägbanan, krockplatsen, däckspår efter bilen och lastbilen.
Däckspåren finns dokumenterade på diverse foton och videor från förra året. Just nu (juni 2022) kan däckspåren även ses (svagt) hos Google street view (bildinsamling november 2021, dvs månaden efter kraschen).
– Södergående, däckspåren börjar: ”goo.gl/maps/ULmuwWZJ4wZhUjPt9”.
– Norrgående, spåren slutar (kollision): ”goo.gl/maps/mSLUStYULnQ5fcuY8”.
(De kan försvinna nästa gång Google gör en ny bildinsamling).
Om stoppsträckor och bromsar:
enligt en generell standardformel så blir stoppsträckan 212 meter vid 180 km/h, 1 sek reaktionstid och torrt väglag. (Bromssträckan är då 162 meter, och reaktionssträckan 50 meter).
Det råkar vara ungefär samma längd som den uppskattade sträckan mellan explosion och kollision i Vilksfallet, mellan omkring 200 till 220 meter (se ovan).
Den skottsäkra bilen Range Rover Sentinel (årsmodell 2016), som polisen använde för att förflytta skyddspersonen Lars Vilks, väger från fabrik drygt fyra ton. Den vikten kan men måste inte innebära att bilens bromssträcka är längre än för vanliga SUV och personbilar som väger omkring 2-3 ton. Det ligger i biltillverkarens intresse att dimensionera bromsarna så att deras bilmodell inte framstår som trafikfarlig jämfört med andra bilmodeller.
I tillverkaren Land Rovers presentation av Range Rover Sentinel framgick år 2015 att den har rejäla bromsskivor: ”380mm front and 365mm rear ventilated disc brakes, both with high-density pads, ensure impressive stopping power when needed.”. Uppmätt bromssträcka 100-0 km/h e.dyl. uppges dock inte i den presentationen (inte heller vikt, acceleration, topphastighet m.m).
Mera:
”Vilks kraschljud, fortsättning”.
”Skyddspersonen som dog i en polisbil (Lars Vilks)”.
* Nämnda ljudklipp har i detta inlägg förstärkts mycket kraftigt (kraschljuden har s.a.s. zoomats in), och inledande/avslutande brus har dämpats.
Originalljudet spelades in på långt avstånd och troligen med en mindre bra ljudutrustning (en övervakningskamera), vissa frekvenser kan fångats upp dåligt eller fallit bort helt.
I originalklippet (som inte är förstärkt och som inte återges här) låter dubbelsmällen och kraschen mer som skott, vilket en del massmedia har skrivit om.
* Nämnda ljudklipp har skvalpat runt på webben sedan förra året (2021), det framgår bl.a. i videon ”Varför är det så tyst om Lars Vilks?” från 21 dec 2021:
”youtube.com/watch?v=SXaekpx46cs”:
”Det cirkulerar en ljudfil på nätet som sägs komma från en övervakningskamera i närheten av olycksplatsen. Det spekuleras också kring att de detonationer som hörs på ljudfilen skulle komma från någon form av vapen.”
Det var alltså förra året. Numera är det bekräftat att ljudet är från den kraschen, det framgår bl.a. i följande nyliga artikel i Dagens Juridik, den 2022-06-27, ”Mystiska smällar sekunderna innan Vilks dödskrasch – lyssna på klippet”:
”dagensjuridik.se/nyheter/mystiska-smallar-sekunderna-innan-vilks-dodskrasch/”.
”[…] först två smällar i tät följd. Sedan blir det tyst i fem sekunder – innan en tredje smäll hörs. Det låter som skott. […]”
(Fler tidningar har liknande artiklar om de mystiska ”skotten”).
* ”John hörde smällen från olyckan ända till sin gård”, 4 oktober 2021:
”svt.se/nyheter/lokalt/smaland/vittnet-om-olyckan-en-obehaglig-upplevelse”.
* Johns gård ligger ute på slätten ca en km nordöst om kraschplatsen.
Var villan med ljudklippet är belägen har inte framkommit, det finns villaområden väst och nordväst om kraschplatsen (syns på flygfotot ovan).
* Studsande ljud: ”Vilks kraschljud, fortsättning”.
* Om däcken: ”Trafikverket: Däcken på Lars Vilks bil var för svaga”, 17 jun 2022:
”expressen.se/nyheter/dacken-pa-vilks-bil-var-for-svaga-enligt-trafikverket/”
”Trafikverket tyckte att belastningsindexet var fel och att bilen skulle ha kraftigare däck som tålde högre belastning”. (Det påpekades vid första besiktningen några år före kraschen).
”Åklagarmyndigheten: Förundersökning om trafikolycka utanför Markaryd nedlagd”, 2022-06-15:
”https://www.aklagare.se/nyheter-press/pressmeddelanden/2022/juni/forundersokning-om-trafikolycka-utanfor-markaryd-nedlagd/”.