Du har säkert hört om den packade mannen som sent på natten hade tappat nåt (sina nycklar, pengar, eller nåt annat), men som bara letade under en gatlykta därför att det var lättare att leta där det var ljust.
Det är en hundra år gammal historia. Och en variant av The streetlight effect*. Nåt liknande kan förekomma med gamla ouppklarade mordfall.

Bild ovan: seriestripp troligen från tidigt 1900-tal.

I över trettio år pågick polisutredningen av mordet på Olof Palme. Närmare bestämt 34 år, innan den avslutades år 2020 med att åklagare Krister Petersson – efter att han året dessförinnan i TV hade utlovat en lösning på Palmefallet – pekade ut en avliden man som misstänkt, på mycket svaga grunder. Mannen hette Stig Engström och förekom i polisutredningen som ett aningen excentriskt vittne.

Åklagarens misstänkliggörande av Engström uppskattas av författare, filmbolag med flera som vill tjäna PENGAR på Engström.
Även en del individer som inte tjänar pengar är övertygade att mördaren finns i det digra polisutredningsmaterialet. Deras logik påminner om ”the streetlight effect” fast de letar i en gammal polisutredning istället för under en gatlykta.

På tal om filmbolag: i januari 2022 inledde åklagare Zilla Hirsch en förtalsutredning mot Netflix för deras tv-serie där Engström framställs som mördare. (Med den rolige exkomikern Robert Gustafsson bärandes en lustig fettomask, i rollen som Engström).
Ska vi gissa att utredningen läggs ner, därför att seriens eftertexter innehåller en brasklapp att det hela bara är ”en teori”.

På tal om Palmes mördare: NU kan vi avslöja att Olof Palmes verkliga mördare heter Roger Svensson. Han var en våldsbenägen tjacklangare med psykiska problem, ”men ingen pundare”, som besökte Stockholm fredag kväll den 28 februari 1986 för några leveranser.
Rogge hatade regeringens narkotikapolitik, och han hatade Olof Palmes ”arroganta attityd”. Så när Rogge på väg till bilen helt oväntat råkade få syn på Palme, beslutade han spontant att använda sin skarpladdade Ruger* som förvarades i rockfickan som ”en livförsäkring”. Direkt efter dådet reste han hem, ”med känslan av stor befrielse”.
Under de följande decennierna berättade han aldrig för nån om mordet. Förrän nu.
Denne Roger finns inte med i Palmeutredningen.
Kanske är uppgiften om langaren Rogge sann, eller så är det bara en teori, vem vet.

* Ruger, kaliber .357 Magnum, kan ha använts i Palmemordet, enligt polisen. Av den revolvertyp som mördaren bedöms ha använt så finns det flera fabrikat som är möjliga, t.ex. Smith & Wesson, Ruger, Taurus, m.fl:
polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/palmeutredningen/.

* The streetlight effect: när man bara söker där det är enklast att söka.

Fler exempel:
– ”Why Scientific Studies Are So Often Wrong: The Streetlight Effect” (Dec 10, 2010):
discovermagazine.com/the-sciences/why-scientific-studies-are-so-often-wrong-the-streetlight-effect
– ”The streetlight effect in climate change research on Africa” (March 2017):
sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0959378016302412

The streetlight effect:
en.wikipedia.org/wiki/Streetlight_effect
”The streetlight effect, or the drunkard’s search principle, is a type of observational bias that occurs when people only search for something where it is easiest to look.”

Bild överst (gubbe under gatlykta) av ”Jessica” (modifierad).