När Zelmanovitsutredningen pågick 1994 uppgav Quick att han haft med sig en såg i Piteå år 1976. När polisen år 1994 sökte med metalldetektor vid platsen där Charles kvarlevor hade påträffats lär de ha hittat en rostig bågsåg:

Sågen, som varit orange, var ca 50 cm lång, dvs den tillhör de mindre modellerna av bågsågar (lämpad för t.ex trädgårdsarbete).

Enligt polisen 1994 hittades sågen under ett sex centimeter tjockt mosslager, längs den sträcka som Quick hade pekat ut, ca hundra meter från fyndplatsen i riktning mot där Quick och hans partner hade ställt bilen vid den lilla skogsvägen.

Markägaren vittnade att han inte förlorat nån liknande såg.
Och en skogsavverkare som hade arbetat i området under 1970-talet uppgav att man inte använde såna sågar inom skogsbruket.

Sågen kan ha hamnat vid fyndplatsen vid, före eller efter tidpunkten för Charles försvinnande år 1976. Den tekniska undersökningen år 1994 av sågen kunde varken motsäga eller bekräfta Quicks uppgifter.

Foto ovan: skogsvägen vid fyndplatsen. Ett hundratal meter åt höger in i skogen hittade polisen med metalldetektor sågen under mossan. Enligt polisen 1994 hade Quick tidigare nämnt det breda diket och att vägen lutade svagt.

Sonen och sågen, nya uppgifter 2013

Quicks partner och granne Ö.S, som Quick år 1994 sa hade varit med Quick i Piteå den 12-13 november 1976, hade en son och en dotter som då (1976) var 20 respektive 18 år.
(Anm: Ö.S. begick självmord nio månader efter Zelmanovits försvinnande. Ö.S. var homosexuell och hade ett hemligt förhållande med Quick, enligt uppgift från Quick (Bergwall) år 2012).

År 2013 kontaktade sonen till ÖS en journalist och berättade bland annat om en såg pappan hade haft i bilen 1976. Sågen hade försvunnit ur deras bil vid tiden för Charles Zelmanovits försvinnande. Enligt sonen var det en bågsåg modell mindre, ”två tredjedelar av en vanlig såg”, och den hade varit röd. Sågen som hittades 1994 under mossan hade varit orange. Dock var det 37 år sedan sonen hade sett sågen så möjligheten finns att han mindes färgen fel.

Åklagaren som granskade åtalet mot Quick informerades om sonens uppgifter om sågen, men vidtog ingen åtgärd. (Kort därefter lade åklagaren ned åtalet mot Quick).

Ur Quick-domen gällande mord på Zelmanovits:
”(…) fastighetsägaren Birger Karlsson, att ingenting väsentligt förändrats i skogen sedan 1976, att diket vid vägen funnits redan 1976 och att han inte förlorat någon såg liknande den som upphittats på fastigheten ett stycke från fyndplatsen (…)
(…)
Karl-Birger Karlsson, till styrkande av markbeskaffenheten i anslutning till fyndplatsen och beträffande en anträffad såg.”

Åklagare C.v.d. Kwast, 2015, bok:
”Polisens tekniker undersökte nu skogsområdet runt fyndplatsen med metalldetektor och den väg som Quick anvisat från fyndplatsen och fram till den plats där han sagt att bilen parkerats. Under ett sex centimeter tjockt mosslager hittade teknikerna då en mindre såg. Sågbladet var rostigt och den tekniska undersökningen ledde inte till ett resultat som vare sig kunde motsäga eller bekräfta Quicks uppgifter.”

Polis S. Penttinen:
(…) polisen vid sök med metalldetektor anträffade en motsvarande såg i skogen under mossan längs den sträckning där SB berättat att han kastat sågen. Sågen anträffades först efter det att SB fört den på tal.”

Författare H. Råstam, 2012, bok:
”Sågen hade förvisso hittats ett hundratal meter ifrån Charles kvarlevor (…)”

Författare D. Josefsson, 2013, bok:
”Polisen hittade nämligen en orange såg som någon glömt i skogen nästan 100 meter från fyndplatsen.”