Polisens senaste mord, mordförsök och funna döda

Här visas de senaste morden, mordförsöken samt anträffade döda bland svenska polisens publicerade händelser*. Uppdateras dagligen (automatiskt).

Mord/dråp i Trollhättan: (onsdag, 2021-02-24 0:29:00 +01:00)
24 februari 00:29, Mord/dråp, Trollhättan
Svårt skadad man hittad, avled av sina skador.

Anträffad död i Bromölla: (tisdag, 2021-02-23 10:07:00 +01:00)
23 februari 10:07, Anträffad död, Bromölla
Försvunnen man anträffad avliden, Levrasjön.

Mord/dråp i Fagersta: (måndag, 2021-02-22 10:59:00 +01:00)
22 februari 10:59, Mord/dråp, Fagersta
Avliden kvinna påträffas i bostad i Fagersta.

Mord/dråp, försök i Västerås: (måndag, 2021-02-22 21:10:00 +01:00)
22 februari 21:10, Mord/dråp, försök, Västerås
En man skottskadas och förs till sjukhus.

Mord/dråp, försök i Hudiksvall: (måndag, 2021-02-22 21:48:00 +01:00)
22 februari 21:48, Mord/dråp, försök, Hudiksvall
En man misstänks för försök till mord efter ett bråk i ett trapphus.

Mord/dråp, försök i Södertälje: (måndag, 2021-02-22 20:21:00 +01:00)
22 februari 20:21, Mord/dråp, försök, Södertälje
En knivskadad man kommer in till sjukhus. En förundersökning om försök till mord/dråp inleds.

Mord/dråp, försök i Uppsala: (måndag, 2021-02-22 22:55:00 +01:00)
22 februari 22:55, Mord/dråp, försök, Uppsala
Försök till mord, Uppsala

Mord/dråp i Härnösand: (måndag, 2021-02-22 12:09:00 +01:00)
22 februari 12:09, Mord/dråp, Härnösand
Härnösand, två anhållna misstänkta för mord

Mord/dråp, försök i Växjö: (söndag, 2021-02-21 5:51:00 +01:00)
21 februari 05:51, Mord/dråp, försök, Växjö
Polis larmas om skadad person i en bostad, utreds som försök till mord.

Mord/dråp, försök i Kristianstad: (lördag, 2021-02-20 2:22:00 +01:00)
20 februari 02:22, Mord/dråp, försök, Kristianstad
Larm om bråk utomhus, utreds som mordförsök

Mord/dråp, försök i Vallentuna: (lördag, 2021-02-20 4:11:00 +01:00)
20 februari 04:11, Mord/dråp, försök, Vallentuna
Polisen utreder i en förundersökning angående försök till mord vem eller vilka som skadade  brottsoffrets utomhus.

Mord/dråp i Västerås: (fredag, 2021-02-19 17:44:00 +01:00)
19 februari 17:44, Mord/dråp, Västerås
Tre personer som misstänks för mord har under fredagen släppts på fri fot efter beslut av åklagare.

Mord/dråp, försök i Östersund: (onsdag, 2021-02-17 11:24:00 +01:00)
17 februari 11:24, Mord/dråp, försök, Östersund
Östersund, försök till mord under tisdagskvällen.

Mord/dråp, försök i Sundbyberg: (tisdag, 2021-02-16 19:41:00 +01:00)
16 februari 19:41, Mord/dråp, försök, Sundbyberg
Polisen är på plats efter larm om att en person med eventuella skottskador har påträffats.

Mord/dråp, försök i Olofström: (tisdag, 2021-02-16 4:06:00 +01:00)
16 februari 04:06, Mord/dråp, försök, Olofström
Misstänkt grovt våldsbrott i Olofström

Mord/dråp, försök i Malmö: (måndag, 2021-02-15 20:02:00 +01:00)
15 februari 20:02, Mord/dråp, försök, Malmö
Man utsatt för grovt brott, Ormvråksgatan.

Mord/dråp, försök i Järfälla: (söndag, 2021-02-14 3:52:00 +01:00)
14 februari 03:52, Mord/dråp, försök, Järfälla
Samtal kom till ledningscentralen om befarad skottlossning i centrala Jakobsberg. Två personer påträffades med skottskador.

Mord/dråp, försök i Timrå: (söndag, 2021-02-14 10:01:00 +01:00)
14 februari 10:01, Mord/dråp, försök, Timrå
Försök till mord i Timrå.

Mord/dråp, försök i Västerås: (lördag, 2021-02-13 12:22:00 +01:00)
13 februari 12:22, Mord/dråp, försök, Västerås
En man angrips av en annan man i Pettersbergs centrum.

Mord/dråp, försök i Landskrona: (fredag, 2021-02-12 19:04:00 +01:00)
12 februari 19:04, Mord/dråp, försök, Landskrona
Exercisgatan. En kvinna är skadad efter att hon blivit utsatt för våld av elev på en skola.

Mord/dråp i Ljusnarsberg: (torsdag, 2021-02-11 15:05:00 +01:00)
11 februari 15:05, Mord/dråp, Ljusnarsberg
Två avlidna personer påträffades i en bostad i Ljusnarsbergs kommun. Omständigheterna är oklara varför en förundersökning om mord är inledd.

Mord/dråp i Åtvidaberg: (onsdag, 2021-02-10 21:09:00 +01:00)
10 februari 21:09, Mord/dråp, Åtvidaberg
Polisen utreder ett misstänkt mord i Åtvidaberg - omständigheterna kring mannens död är oklara.

Mord/dråp, försök i Göteborg: (onsdag, 2021-02-10 16:43:00 +01:00)
10 februari 16:43, Mord/dråp, försök, Göteborg
En person allvarligt skadad med tillhygge, Agnesberg, Göteborg

Mord/dråp, försök i Lund: (onsdag, 2021-02-10 12:03:00 +01:00)
10 februari 12:03, Mord/dråp, försök, Lund
En till sjukhus efter misshandel.

Mord/dråp, försök i Malmö: (tisdag, 2021-02-09 16:01:00 +01:00)
09 februari 16:01, Mord/dråp, försök, Malmö
Södervärn. En man blir huggen eller skuren med ett vasst eller skarpt föremål.

Mord/dråp, försök i Luleå: (tisdag, 2021-02-09 12:37:00 +01:00)
09 februari 12:37, Mord/dråp, försök, Luleå
Två personer anhållna misstänkta för försök till mord.

Mord/dråp i Stockholm: (måndag, 2021-02-08 6:03:00 +01:00)
08 februari 06:03, Mord/dråp, Stockholm
En man hittades skadad i Tensta och avled kort senare. Polisen har inlett förundersökning om misstänkt mord.

Mord/dråp i Uppsala: (fredag, 2021-02-05 5:50:00 +01:00)
05 februari 05:50, Mord/dråp, Uppsala
Polisen utreder ett misstänkt grovt våldsbrott i Sala Backe.

Mord/dråp i Vänersborg: (onsdag, 2021-02-03 14:44:00 +01:00)
03 februari 14:44, Mord/dråp, Vänersborg
På Strandvägen har en man hittats avliden utomhus.

Anträffad död i Haparanda: (onsdag, 2021-02-03 15:32:00 +01:00)
03 februari 15:32, Anträffad död, Haparanda
Avliden man anträffad i Haparanda.

Mord/dråp, försök i Solna: (tisdag, 2021-02-02 19:16:00 +01:00)
02 februari 19:16, Mord/dråp, försök, Solna
Polis och ambulans kallas till Hagalund i Solna med anledning av att en man påträffats befarad skottskadad utomhus.

Mord/dråp, försök i Sigtuna: (måndag, 2021-02-01 13:23:00 +01:00)
01 februari 13:23, Mord/dråp, försök, Sigtuna
En person uppges ha skadats med stickföremål utomhus i Valsta.

Mord/dråp, försök i Eskilstuna: (fredag, 2021-01-29 20:22:00 +01:00)
29 januari 20:22, Mord/dråp, försök, Eskilstuna
Larm om skottlossning i Nyfors.

Mord/dråp i Kungsbacka: (fredag, 2021-01-29 17:24:00 +01:00)
29 januari 17:24, Mord/dråp, Kungsbacka
Misstänkt mord, Kungsbacka kommun.

Mord/dråp, försök i Helsingborg: (fredag, 2021-01-29 19:55:00 +01:00)
29 januari 19:55, Mord/dråp, försök, Helsingborg
Olympia. Fall från lägenhet.

Anträffad död i Göteborg: (fredag, 2021-01-29 15:58:00 +01:00)
29 januari 15:58, Anträffad död, Göteborg
Larm om kropp i vattnet vid Lilla Bommen.

Mord/dråp, försök i Solna: (torsdag, 2021-01-28 21:48:00 +01:00)
28 januari 21:48, Mord/dråp, försök, Solna
Flera vittnen ringde in till polisen om att de hört skottlossning i Hagalund och därefter sett ett par personer lämna platsen.

Mord/dråp, försök i Varberg: (torsdag, 2021-01-28 10:14:00 +01:00)
28 januari 10:14, Mord/dråp, försök, Varberg
Knivbeväpnad man på skolområde vid Fridhemsberg. En person/elev troligen lindrigt skadad.

Anträffad död i Göteborg: (torsdag, 2021-01-28 9:27:00 +01:00)
28 januari 09:27, Anträffad död, Göteborg
En livlös person har hittats utomhus i södra Biskopsgården.

Mord/dråp, försök i Norrtälje: (torsdag, 2021-01-28 0:21:00 +01:00)
28 januari 00:21, Mord/dråp, försök, Norrtälje
En kvinna har gripits som misstänkt för mordförsök i Gottröra. Målsägaren har tillfogats livshotande skador med ett stickande tillhygge.

Mord/dråp, försök i Säffle: (tisdag, 2021-01-26 21:25:00 +01:00)
26 januari 21:25, Mord/dråp, försök, Säffle
Ett flertal polispatruller finns på plats i Säffle med anledning av ett våldsbrott.

Mord/dråp, försök i Västerås: (måndag, 2021-01-25 20:23:00 +01:00)
25 januari 20:23, Mord/dråp, försök, Västerås
Försök till mord Västerås.

Mord/dråp, försök i Malmö: (tisdag, 2021-01-26 8:55:00 +01:00)
26 januari 08:55, Mord/dråp, försök, Malmö
Skadad man anträffad på Amiralsgatan.

Mord/dråp i Stenungsund: (tisdag, 2021-01-26 5:00:00 +01:00)
26 januari 05:00, Mord/dråp, Stenungsund
I Stora Höga har en man anträffats avliden utomhus.

Mord/dråp, försök i Katrineholm: (måndag, 2021-01-25 20:11:00 +01:00)
25 januari 20:11, Mord/dråp, försök, Katrineholm
Skadad pojke förd till sjukhus.

Mord/dråp, försök i Trelleborg: (måndag, 2021-01-25 12:20:00 +01:00)
25 januari 12:20, Mord/dråp, försök, Trelleborg
Skadad person efter bråk, Allmogevägen.

Mord/dråp, försök i Botkyrka: (söndag, 2021-01-24 19:44:00 +01:00)
24 januari 19:44, Mord/dråp, försök, Botkyrka
Någon har skjutit flera skott mot en bostad i ett flerfamiljsfastighet i Tumba och sedan lämnat platsen på okänt sätt.

Mord/dråp, försök i Ekerö: (söndag, 2021-01-24 6:52:00 +01:00)
24 januari 06:52, Mord/dråp, försök, Ekerö
En man har skadats med ett stickvapen i en bostad på Ekerö och är förd till sjukhus med ambulanshelikopter.

Mord/dråp, försök i Uppsala: (fredag, 2021-01-22 23:21:00 +01:00)
22 januari 23:21, Mord/dråp, försök, Uppsala
En skadad man anträffas utomhus.

Anträffad död i Västerås: (lördag, 2021-01-23 0:16:00 +01:00)
23 januari 00:16, Anträffad död, Västerås
En avliden man anträffas i vattnet.

* Listan uppdateras två gånger per dygn (automatiskt), och innehåller de senaste 50 av polisens publicerade händelser gällande mord/dråp, försök till mord/dråp, samt anträffad död.

Polisen sorterar i nuläget händelserna i listan efter publicerings- eller uppdateringsdatum, men det som anges i händelsernas texter är händelsedatum.
Eftersom en händelsetext ibland publiceras eller uppdateras flera timmar eller dygn efter att händelsen inträffade, så kan det ibland se ut som att listan inte är helt korrekt sorterad.

Status för händelserna som visas på denna sida gäller oftast då händelsen publicerades av polisen. Sen dess kan t.ex. brottsrubriceringen ändrats, i så fall framgår det IBLAND i uppgifterna ovan eller/och på polisens sida (som nås med länken för respektive händelse).

Eventuellt felaktigt rubricerade händelser kan komma att ligga kvar i listan, eftersom polisen i nuläget ibland lägger in en ny notis istället för att korrigera rubriceringen i den första notisen.
Eller: om en händelse rubriceras som nåt helt annat än de rubriceringar som ovanstående lista omfattar, så visas det förstås inte alls i listan. Exempel:

Bild ovan: skärmbild från händelsenotis på polisens webbplats 4 aug. 2020, rubricerad ”Kontroll person/fordon”. Några timmar senare avled flickan, och förundersökningen gäller då mord. (Men notisens rubricering har inte ändrats).

Polisens samtliga publicerade senaste händelser:
– polisen.se/aktuellt/polisens-nyheter/.

Nytt år: ring UT gnällspikarna, ring IN problemlösarna

Uppmaningar inför år 2020.

Ring ut…

Ring ut* klimatalarmisterna och domedagsprofeterna. Ring ut de enkelspåriga klagosångerna.

Ring in…

Ring in konstruktiva tvåbeningar som genuint bryr sig om både människor och klimat, på riktigt, som inte bara gnäller.
Ring in positiva, lösningsorienterade medborgare med konkreta förslag på åtgärder, lokalt och globalt. Inklusive åtgärder för anpassning, ifall mänskligheten skulle misslyckas med de grandiosa planerna att hålla denna planet vid önskad temperatur. (Risken för ett sånt misslyckande kan inte anses liten, för att uttrycka det återhållsamt).
Hear hear:
ut med de ältande gnällspikarna, in med positiva problemlösare.

*Ring ut/in syftar på kyrkklockor som t.ex. i dikten ”Nyårsklockan” eller ”Ring klocka ring” av Alfred Tennyson, som brukar reciteras i statliga televisionen vid nyårsslaget.

”Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö;
det gamla året lägger sig att dö . . .
Ring själaringning över land och vatten!

Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.
[…]”

Tre likhundar och en studie om liklukt utan kropp

Här granskas en studie om tränade hundars förmåga att identifiera luktmolekyler från nyss avliden människa. Två av tre hundar presterade FELFRITT för små bitar av matta som kontaminerats i tio minuter utan direktkontakt med kroppen.

Basco, Kalle och Lady är namnen på de tre alerta fyrbeningarna i den studie som granskas här (bild ovan). Så kallade likhundar eller ”cadaver dogs”. Studien genomfördes år 2006 i Hamburg i Tyskland, av Oesterhelweg m.fl*, med publicering online 2007-2008.

Initiativet till studien lär uppkommit på grund av ett mordfall där en man misstänktes ha mördat sin fru på en segeltur. Ingen kropp hittades, men en likhund markerade för mänsklig liklukt på en matta i sovrummet i parets lustjakt.

Under två månaders tid – när tillfälle gavs från ordinarie polisjobbet – luktade de tre hundarna i mängder av glasburkar. Varje sök eller sökrunda (”search”) bestod av sex burkar (se bild), varav högst en burk innehöll liklukt från människa. Vissa sökrundor bestod enbart av (sex) burkar utan liklukt. Totalt genomfördes 354 sökrundor.

I varje glasburk låg en 20×20-centimeters bit av ny matta. Vissa mattbitar hade vid studiens början kontaminerats i två respektive tio minuter med lukt från människa som varit död mindre än tre timmar.
Kontamineringen skedde utan direktkontakt med den avlidnes hud, som var torr och utan skador. Kroppen inneslöts i ny bomullsfilt, mattbitar placerades under filten i angivet antal minuter.

Det fanns även mattbitar som kontaminerats med lukt från levande människa, samt mattbitar som inte hade kontaminerats (åtminstone inte medvetet…).
Hundarnas luktförmåga testades dessutom med kadaverin (cadaverine) som är en av många beståndsdelar i liklukt från både djur och människor.
Ingen av de tre hundarna markerade för lukt från levande människa eller från kadaverin.

Resultat, 10-minuters kontaminering

Bäst resultat blev det med tiominuters-mattbitar. I studiens tabell 3 (nedan) framgår att Basco och Lady var felfria. Även Kalle hade bra resultat. (Ju högre värden i tabellen desto bättre resultat. 100 är bäst, 0 är sämst).

Förklaring till några av begreppen i tabellen:

  • ”Sensitivity” ger svar på frågan: Hur stor andel av alla sökrundor med liklukt markerade hunden korrekt?
    Exempel: om det fanns liklukt i 63 sökrundor, och hunden markerade korrekt i 60 av dem, då är sensitiviteten 95 %. (60/63).
  • ”Specificity” ger svar på frågan: Hur stor andel av alla sökrundor utan liklukt ignorerade hunden korrekt? (dvs som hunden inte markerade).
    Exempel: om 47 sökrundor var utan liklukt och hunden ignorerade 43 av dem (och markerade fyra av de 47), då är specificiteten 91 %. (43/47).
  • ”PPV” (precisionen) svarar på frågan: Hur stor andel av de sökrundor som hunden markerade innehöll mänsklig liklukt?
    Exempel: om hunden markerade i 64 sökrundor och om 60 av dem innehöll mänsklig liklukt, då är PPV 94 %. (60/64).

Totalt för de tre hundarna för tiominuters-mattbitarna så var noggrannheten (”accuracy”) 98 procent. Även sensitiviteten och PPV var 98 procent.

Resultat, 2-minuters kontaminering

Med tvåminuters-mattbitarna blev resultatet begripligt nog mindre bra. Men ändå imponerande, med tanke på att de mattbitarna endast hade legat i två minuter under en ny bomullsfilt som omslöt en nyligen avliden kropp (vars hud var torr och utan skador).

I studiens tabell 2 (nedan) framgår att Basco och Lady även här var felfria i några av resultaten, men också mindre bra i andra resultat. Kalle presterade delvis bättre med tvåminuters-mattbitarna, och delvis bättre än Basco och Lady.

Totalt för de tre hundarna för tvåminuters-mattbitar så var noggrannheten (”accuracy”) 94 procent. Sensitiviteten var 86 procent och PPV 94 procent.

Felkällor och svagheter

Ingen vet säkert om de mattbitar som ansågs vara Okontaminerade verkligen var det. Om (osynliga) likluktmolekyler överförs av misstag, trots rigorösa rutiner, exempelvis via en personals rockärm eller på annat sätt till en ”okontaminerad” mattbit så kan det räcka för att hunden ska markera. Vilket då i studien registreras som en felaktig markering (s.k. falsk positiv), när det i själva verket var en korrekt markering (s.k. sann positiv).

Med andra ord så kan hundarna ha presterat (ännu) bättre än vad som framkommer i nämnda studie, även om sannolikheten för att så är fallet tycks liten.

Dagens moderna vetenskap har ingen metod för att instrumentellt mäta mängden mänskliga likluktmolekyler, eller förekomsten eller frånvaron av liklukt. Hundarnas resultat kan inte bekräftas med mätinstrument, studiens resultat kan inte reproduceras instrumentellt.
Kunskapsläget är på stenåldersnivå jämfört med jyckarnas luktförmåga. ”The dog’s ability to smell seems to be far superior to the level of science today.”

Mera

– Hundmarkering som bevis.
– Dessa fantastiska supersniffande vovvar och deras tränare.

Källor med mera:
*- www.sciencedirect.com/science/article/….
”Cadaver dogs — A study on detection of contaminated carpet squares” av L. Oesterhelweg m.fl.
Artikeln publicerad 2008, och ”received 3 October 2006; received in revised form 24 January 2007; accepted 28 February 2007, Available online 2 April 2007”.

Mera:
Andelen korrekta markeringar, dvs andelen sant positiva (”korrekt positiva” i studien), motsvaras av Sensitivity.
Andelen felaktiga markeringar, dvs andelen falskt positiva, motsvaras av 100 minus Specificity (i procent).

Ny film om Quick, slår inte the real deal

En film vid namn ”Quick” har sett dagens ljus. Det är en spelfilm, dvs handlingen är fiktiv (påhittad), som visserligen bygger på en verklig händelse. Som spelfilm betraktad är ”Quick” en stunds hyfsad verklighetsflykt. Filmen har några duktiga skådespelare, men de bleknar vid jämförelse med skådespelarinsatserna hos den äkta Thomas Quick (eller Sture Bergwall som han heter egentligen).

Varför nöja sig med fiction när man kan få the real deal? Här följer en liten sammanställning av autentiska ljudklipp med Thomas Quick, från åren 1995 (oktober), 1996 (april) och 1997 (november).
Lyssna på några smakprov av Quicks fabulösa skådespelartalanger:
Äkta Quick, ljudklipp från 1995, 1996, 1997. (textvideo, 3 min. 20 sek. Sammanställt från material som publicerats flitigt i SVT och annan massmedia).

I första klippet, från en konfrontation år 1995, berättar Quick lugnt hur han tidigare hade umgåtts med en man (Farebrink). Mannen nekar och protesterar mot Quicks påståenden. (Se även ”Kompletterande uppgifter” nedan).

I andra klippet, från en vallning den 26 april 1996, är Quick upprörd, skakar och darrar på rösten, när han förklarar hur han med kniv dödade och skar upp en liten flicka. I tredje klippet, från samma dag, skriker Quick på sig själv.

I fjärde och sista klippet, från en telefonintervju 1997, talar Quick lugnt och avslappnat om sin kommande bok ”Kvarblivelse”. Han säger bl.a. att ”jag försöker ge en ANING begriplighet till det obegripliga”.

Bild nedan, från 26 april 1996, Quick förklarar upprört – men ändå välformulerat – hur ett mord hade gått till:

Mer från den äkta Quick

Quicks gruvliga ångestfyllda beskrivning i ljudklippet ovan, hur han plockade ut en flickas inre organ för att söka hennes ”rädsla” vid ryggraden, var troligen noga planerad och formulerad i förväg.

Kvarblivelse (baksidan)

Att Quick planerade sina uppgifter noggrant framgår i hans egen bok ”Kvarblivelse” (1998). Följande exempel gäller Quicks förberedelser inför nästa dags terapistund (sid 51-52):

”Igår kväll var min reservoarpenna mina tankars medvetna som omedvetna synliggörare. Genom att låta pennan löpa rad efter rad och forma bokstäver till ord, ord till meningar och meningar till sammanhang utan att mekaniskt gå in och styra det pennan tecknade, blir bläcket till den form som tanken just är.
[…]
Det jag skrev igår var alltså riktat till Birgitta och fann, trots all plåga, utrymme i min förvissning att Birgitta delade det jag formulerade.

När jag i morse lade upp blocket, vars pärmar slöt de ark pennan sprungit över visste jag inte om jag skulle förmå mig att läsa högt vad jag skrivit när Birgitta kom. Jag ville inte läsa, jag var så orolig inför att själv höra och till Birgitta förmedla det den ocensurerade tanken antecknat.

När så Birgitta satt i den röda, högryggade fåtöljen och jag själv halvlåg i min säng – Birgitta nära mig och jag nära henne – nämnde jag min ängslan att läsa upp gårdagskvällens text. Samtidigt som jag sa det förstod jag att alla ord, som de sjutton arken var täckta med, gömde meningar med mer än deras intellektuella utstyrsel – orden hade fångat känslor av upplevelse och ögonblick och min högläsning skulle visa fram dem.

Jag var alltså ängslig att möta minnen fulla av smärta, den smärta orden fann från dagar jag varit tvungen att förtränga, stunder som min ångest öste sin svett ifrån. Jag var alltså inte ängslig för formen min tankes språk funnit; jag var rädd för att igen finnas i outhärdlig smärta. Jag behövde inte tveka och så började högläsningen.

Birgitta lyssnade och lät inte min, ibland svåra, meningsbyggnad störa.”

Vid ovanstående tillfälle nedtecknade alltså författarämnet Quick sina minnen på sjutton sidor i sitt skrivblock. Nästkommande dag läste han högt för den tålmodigt lyssnande terapeuten.

Och det var så det gick det till under Quick-åren:
han var drivande och planerade i förväg. Terapeuterna hade en lyssnande, mer passiv roll. Det framkommer i flera källor från den tiden, ända sedan 1993.

Kompletterande uppgifter

Fram till 1997 (före sista ljudklippet ovan) avkunnades följande morddomar mot Quick:

  • 1994, november: Charles Zelmanovits.
  • 1996, januari: makarna Stegehuis, kallat tältmorden i Appojaure, eller morden på holländska paret.
  • 1997, maj; Yenon Levi.

 Ljudklippet från 1995, 12 oktober, från en konfrontation med en Jonny Farebrink gällande ”tältmorden”.

Drygt tjugo år dessförinnan hade Quick och Farebrink varit intagna samtidigt på Sidsjöns sjukhus i Sundsvall (år 1972). De kan alltså ha träffats då. Men vid konfrontationen 1995 förnekade Farebrink kännedom om Quick. (Vilket inte är förvånande med tanke på polisens mordmisstankar samt Quicks sexpåståenden om Farebrink).

Farebrink lär också tidigare varit aktuell i utredningen av tältmorden, innan Quick kom in i bilden. (Tältmorden begicks 1984, fredagen 13 juli).

 Ljudklippen från 1996, 26 april, vallning utomhus:
I dessa två klipp, som kommer från samma dag, 26 april 1996, är Quick tidvis mycket känslomässig. Han darrar på rösten och skakar. I ena klippet skriker han ilsket (på sig själv).

Orsaken är lättbegriplig. Quick beskriver detaljerat ett mycket otäckt brott, hur han skurit upp en liten flicka, plockat ut hennes inälvor, för att med handen hitta ”rädslan” vid hennes ryggrad…
Att då darra på rösten och skaka i kroppen är en naturlig reaktion, det insåg Quick säkerligen och det förstår alla med normal inlevelseförmåga. Quick gav intrycket att han våndades kraftigt av allt det fruktansvärda han sade sig ha gjort med flickan.
(Vi utgår här ifrån att det Quick sa om flickan var påhittat. Men även om det var sant så förändras inte resonemanget, i så fall var det minst lika stor anledning att darra och visa starka känslor).

Journalisten Råstam framställde dock det hela visuellt, med videoklipp, i sina Quickfilmer åren 2008-2009, så att berättelsens starka känslomässiga karaktär förminskades.
Råstam pekade på videoklippen och menade att darrandet och skakandet orsakades av kraftig medicinering. Vilket framstår som en enögd slutsats.

Det mest troliga är att darrande rösten och skakande kroppen var ett uttryck för Quicks skådespelartalanger alternativt för sann ånger (beroende på vad man tror om sanningshalten i Quicks bekännelser).

 Ljudklippet från 1997, 24 november, telefonintervju:
Quicks efterlängtade bok ”Kvarblivelse” skulle ha släppts kort tid efter ovanstående intervju, dvs vid årsskiftet 1997/1998. Men publiceringen sköts upp ett år och bokskrivandet fortsatte (troligen pga av kritik från offrens anhöriga m.fl).

Ett syfte med upplägget i Kvarblivelse tycks varit att få läsaren att tycka synd om Quick och betrakta honom som ett offer (för en hemsk barndom), trots morden. Quick i offerrollen. Följaktligen saknar boken ingående detaljerade våldsskildringar, eftersom det skulle ha motverkat syftet.

En undertitel till Kvarblivelse hade kunnat vara:
”En stackars, stackars seriemördare som själv är ett offer och som djupt ångrar sina brott”. Det tycks varit konceptet.

Bild ovan: the real deal, dvs den äkta Quick, i sitt rum hos Säter rättspsyk, sittandes framför sin dator. På den tiden var bildskärmarna tjocka, som synes. Quicks dator kan varit exempelvis en sån här skrivbordsmodell:

Skrivbordsmodell, men datorlådan kunde ställas på högkant på golvet för den som föredrog det.

Mera:
– “Kerstin Ekman vägrar skriva mördarbiografi”. Quick kontaktade flera andra författare och ville att de skulle skriva om honom, efter att hans egen bok ”Kvarblivelse” hade floppat år 1999.
– ”Diagram: Antal artiklar som ifrågasatte Quick 1994-2008”.
– Om du missat ljudklippen: ”Äkta Quick, ljudklipp från 1995, 1996, 1997”.
– ”SVT och skattemedel bakom filmen “Quick”.

Bakgrund:
Quick/Bergwall är mannen som så att säga lurade hela Sverige… fast det finns osäkerhet exakt NÄR det skedde. Och var det i dåtid eller i nutid som den verkligt stora blåsningen ägde rum, när han fälldes eller när han friades.
Troligen blåstes det både då och nu, säger de medborgare som inser att sanningen sällan är svart eller vit.

[Uppdaterad 25 september 2019]

Röran i omständigheterna kring döden

Det är okänt om Kevin kan beskåda oss, och omständigheterna, från en annan plats. Mänskligheten vet ju egentligen ingenting om såna saker.

Bild ovan: ”MÖRDAD. Än har ingen anhållits för mordet på fyraårige Kevin.”  (Från 1998-08-29, dvs knappt två veckor efter Kevins död som inträffade 16 augusti).

Skadorna på Kevin, som de beskrivs enligt media m.fl, vittnar knappast om en olycka:

– Halsen: ”på halsens framsida”, ”runt halsen”.
– Huvudet: ”ett stort sår i bakhuvudet”.
– Ögonvitorna: ”tydliga blödningar”, som efter strypning/kvävning.
– Underlivet: ”skador runt underlivet”.
– Sticksår: flera sticksår, f.n. okänt var.

Polisutredningen 2018 föreslår olycka med lastpall som en tänkbar dödsorsak. (T.ex. lastpall som nån ställt på högkant, som fallit över Kevin och som sedan transporterats bort av någon). Men i den förklaringen nämns inte hur skadorna runt underlivet och sticksåren har uppstått. Dock kan det vara en hållbar förklaring om de skadorna kan ha uppstått efter döden (f.n. okänt om rättsläkaren gjort någon sådan bedömning).

Bild nedan, tidningsklipp från 1998:

1998-08-25:
”Flera boende i området Dottevik berättar dock om att flera äldre barn hotat att ge sig på Kevin för att sätta honom på plats eller ”hämnas” på honom av olika skäl.” .

1998-09-16:
”…Vi tror att ungefär 15 barn fanns runt mordplatsen då Kevin mördades.”

1998-11-02:
”Föräldrar ljög. Inte bara barn har ljugit i utredningen. En del föräldrar har av rädsla för en social katastrof tvingat sina barn att fara med osanning. De har varit rädda för att deras barn varit inblandade i dödsmisshandeln. I utredningen har också vuxna skyllt på andras barn för att föräldrarna är ovänner.”

Bild nedan, tidningsklipp från 4 september 1998:

Rubriktext: ”Jag var med när Kevin dödades. 12-årig pojke berättar för polisen”. Detta gällde alltså inte nån av de två s.k. bröderna.

Enligt åklagaren i polisutredningen 2018 bör sista iakttagelsen av Kevin varit strax efter kl 17.
Tidpunkten för döden var troligen mellan kl 17 och 18 eller något senare:
”Kevin dog någon gång mellan klockan 17 och 21.40, uppger Niclas Wargren.
– Vi har inte lyckats klarlägga sista iakttagelsen i livet av honom, men det bör vara någon gång strax efter 17. Sedan blir det lite mer osäkert. Rättsläkaren kan inte riktigt säga när, men man säger att det är mer som talar för att han avlidit i början av tidsperioden än i den senare delen av den, säger åklagaren.” (31 mars 2018, Expressen).

Ovanstående lilla urval av tidningsklipp
antyder röran i omständigheterna kring Kevins död.
Och att Kevin var omgiven av barn.

Minnet hos barn och vuxna

Småbarn kan minnas tidiga händelser i sina liv, i olika utsträckning. Sedan sker en naturlig förändring som medför att de som vuxna inte minns de händelserna. Det kallas barndomsamnesi.
[Uppdaterad 23 februari 2018]

Hur långt tillbaka som barn i 2-3-4-5 års ålder kan minnas beror på ålder och individuella förutsättningar. Det lär sträcka sig från några månader till över ett år för 2-3-åringar*, och längre för fyraåringar.
Exempelvis en stark händelse som inträffade vid 1,5 års ålder kan barnet i vissa fall minnas flera år senare. (T.ex. om barnet råkade ut för en olycka eller nåt annat mycket obehagligt).

Men sedan försvinner de minnena. Vuxna personer minns oftast inte händelser från sina tidigaste år. En del vuxna minns inte händelser som inträffade före åtta* års ålder, enligt vissa studier. Eller före tio års ålder enligt andra källor. Andra vuxnas minne kan sträcka sig betydligt längre tillbaka.

Det är s.k. barndomsamnesi som sätter stopp för VUXNA att minnas första delen av sin barndom. Denna barndomsglömska är högst individuell. Genomsnittet för vuxna personers tidigaste minnen tycks ligga kring fem års ålder.

En osäkerhet när vuxna talar om sina tidigaste minnen kan vara om det saknas nåt som kan bekräfta de minnena. T.ex. en bekant från den tiden som minns samma händelse. Den vuxna kan annars missta sig på när i barndomen händelsen inträffade, eller blanda ihop det med en annan (senare) händelse.

Kuriosa: det finns sällsynta fall av vuxna som påstås minnas händelser från extremt tidigt i sin levnad (t.ex. från några veckor efter födseln), eller att de minns ”varje dag” av sina liv ända sedan barndomen, så kallad hypertymesi.

Några källor

* Vuxnas tidigaste minne från sin barndom:
Från ”Adults’ reports of their earliest memories…”, av Patricia J. Bauer m.fl, 2014:
”[…] Childhood amnesia is virtually universal. Nevertheless, there is both individual and group variability in the age of earliest memory. In terms of individual differences, at the young end of the distribution, samples typically include reports of earliest memories from age 2 years or younger (e.g., Henri & Henri, 1898; Jack & Hayne, 2010; Rubin, 2000; Usher & Neisser, 1993; West & Bauer, 1999). Conversely, samples typically include individuals for whom the earliest memory is from age 6 to as late as 8 years of life (e.g., Bauer, Stennes, & Haight, 2003). The density of early memories also differs: some adults recall many early memories, whereas others remember only a few (e.g., Jack & Hayne, 2010; Weigle & Bauer, 2000; West & Bauer, 1999). […]”
–  ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4104227/

* Barns minne av tidigare händelser:
Från ”Infantile Amnesia Across the Years…”, av Carole Peterson m.fl, 2011:
”Considerable research has shown that 2- and 3-year-olds have a well-functioning memory system and can readily talk about past events, including ones that occurred when they were months or even more than a year younger (Bahrick, Parker, Fivush, & Levitt, 1998; Cleveland & Reese, 2008; Fivush & Schwarzmueller, 1998; Harley & Reese, 1999; Peterson, 1999; Peterson & McCabe, 2004; Peterson & Rideout, 1998; Van Abbema & Bauer, 2005).”
– medicalnewstoday.com/articles/225151
– srcd.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1467-8624.2011.01597.x

Kommentar:
 bilden överst i inlägget illustrerar generellt hur barns minnen av händelser (grön färg) inte finns kvar som vuxna. Och motsvarande att vuxnas minnen inte omfattar tidigaste barndomen.

Bättre raggningsrepliker för henne

Vassego här samlas flört- och raggningsrepliker för kvinnor o tjejer. I jämlikhetens namn. Kan även användas av män o killar – i vissa fall med smärre modifieringar – samt ickebinära med flera. Bör levereras med glimten i ögat, i rätt sammanhang och vid rätt tillfälle, annars kan det bli creepy (bild ovan). I de flesta fall krävs att mottagaren har humor eller är på samma våglängd som det heter.

– Jag har haft en hemsk dag och det hjälper alltid om en söt kille ler mot mig… Så vill du le mot mig?

– Om det hade varit kriminellt att vara sexig så hade du fått livstid.

– Om jag sa att du har en underbar kropp, skulle du bli sur på mig då?

– Jag kan inte hitta mitt läppbalsam, vill du vara gullig och fukta mina läppar?

– Är du modell?

– Vad vill du ha till frukost imorgon bitti?

– Jag slår vad om en kyss att du inte vågar pussa mig!

– Finns det en livboj här i närheten? Jag håller på att drunkna i dina ögon.

– Jag har hört att du är sötast i stan.

– Du har väl inget emot att jag förför dig?

– Det krävs en timmas aktivt sex för att förbränna alla kalorier från en påse chips. Jag har precis ätit tre påsar, vad gör du ikväll?

– Oh, du ser precis ut som min blivande pojkvän!

– Hej, jag är våt och det är ditt fel!

– Jag har en fin tavla som hänger över min säng, vill du se den?

– Det är privatfest i mina byxor och du är härmed inbjuden.

– Hej, vill du doppa din fläskfilé i min marinad?

– Du måste verkligen vara stark, för jag kan inte slita blicken ifrån dig.

– Jag längtar redan tills imorgon, för du blir säkert snyggare för var dag som går.

– Har du en karta? Jag är så vilsen i dina ögon!

– Kan jag få vägbeskrivning till ditt hjärta?

– Om jag frågade dig om du vill ha sex med mig, skulle ditt svar då bli det samma som svaret på denna fråga?

– Får jag kolla i din nacke och se om det står ”Made in heaven”?

– Förlåt att jag står och stirrar på dig, men utsikten är helt fantastisk.

Barns våld mot barn

Här visas diverse uppgifter och (äldre*) statistik om våld mellan barn.

MAN KAN ana att antalet fall med dödligt våld mellan barn är högre än vad som är känt för allmänheten, t.ex. därför att det inte blir någon rättslig påföljd för de gärningspersoner som inte uppnått straffbarhetsålder (15 år), dvs som inte är straffmyndiga.
Eller som fallet med fyraåringarna i Norge 1992 som tystades ned av myndigheterna, men råkade avslöjas två år senare i ett annat sammanhang.

Liknande gäller icke-dödligt våld mellan barn. Och där finns även ett mörkertal för våld som inte anmäls.

Dödligt våld mellan barn

 När ett barn utövar dödligt våld mot ett annat barn så är det oftast mot någon barnet känner, t.ex. en lekkamrat.

 Barn har inte samma konsekvenstänkande som vuxna och samma förmåga till bedömning av risker. Barn har sämre empatisk förmåga och inser inte människokroppens bräcklighet.
Dock, många barn har sett döda djur och vet att även människor dör.

 Orsaken till dödligt våld mellan barn kan vara en lek som går för långt och leder till en olyckshändelse. Det kan handla om barn som inte lärt sig att sätta gränser och hantera sin aggressivitet på grund av en torftig social miljö. Eller så är det ett barn med ett genetiskt arv som gör att det har svårt att hantera impulser och aggressivitet.

 Barn med lättväckt aggressivitet, sämre impulskontroll, och kanske dessutom föräldrar med egna problem, har större risk att begå allvarliga våldshandlingar.

 Det finns inget som säger att barn måste ha en psykisk störning för att döda andra barn. En lek kan gå snett även för friska barn.

Icke-dödligt våld mellan barn

Misshandel mellan barn är betydligt vanligare än dödligt våld mellan barn.
Uppgifter från 1994, Sverige:

”Statistiska centralbyråns kriminalstatistik visar det tydligt: barn misshandlar barn. Fallen blir fler och fler. 1983 var antalet uppklarade misshandelsfall där såväl gärningsmannen som offret var under 15 år 108. I fjol, tio år senare, var motsvarande siffra 633.
Ser man på samtliga misshandelsfall där gärningsmännen är under 15 år och offrets ålder kan vara högre, är siffrorna lika förskräckande:
1990 anmäldes 536 fall till polisen. 1993 anmäldes 1 003 fall.

– Och det enda vi kan säga med säkerhet för 1994 är att kurvan fortsätter brant uppåt, säger forskaren Torbjörn Israelsson vid SCB.
Vid SCB understryker man att en del av ökningen säkert beror på en större medvetenhet hos föräldrar och därmed en större benägenhet att anmäla fallen till polisen.
– Men det här är i vilket fall som helst bara en del av det totala antalet. Här finns ett mörkertal, säger Torbjörn Israelsson.”

Ett ansenligt antal våldbrottsutredningar läggs ned, där gärningspersonen är barn under 15 år. Uppgift* från 2011, Sverige:
”Allt fler anmälda våldsbrott läggs ned på grund av att den misstänkte gärningspersonen är under 15 år. Förra året (2010) lades 3320 brottsutredningar ner på grund av den orsaken, en ökning med 16,5 procent jämfört med år 2005. Siffrorna är svåra att tolka, eftersom ökningen kan bero på ökad anmälningsbenägenhet.”

Barns utsatthet för icke-dödligt våld, totalt

Om vi avviker något från rubrikämnet och tittar på misshandel (inklusive grov) mot barn där gärningspersonens ålder inte är angiven (kan vara vuxen eller barn), så framgår det hur utsatta barn är för våld i landet Sverige.

År 2010 till 2014, mot barn 0-6 år*:
2550, 2900, 3231, 3261, 3797 fall.

År 2010 till 2014, mot barn 7-14 år*:
9054, 9293, 8814, 8780, 9866 fall.

Under 2014 anmäldes alltså över trettontusen fall av våld mot barn 0-14 år, där gärningspersonen är vuxen eller barn. Utöver detta tillkommer de fall som aldrig anmäls.

Fall där barn misshandlar barn kommer alltså vanligen inte till medias/allmänhetens kännedom p.g.a. sekretess. Och för att en del fall inte polisanmäls.

Mera:

– ”Lista: Barn som dödar barn”.
– ”Silje fem år, dödad av sexåringar”. (Norge).
– ”Fyraåringar dödade liten pojke”. (Norge).

Uppgifterna ovan kommer från en rad källor, bland annat några från kriminologen Mikael Rying. Statistiken för 2010-2014 kommer från Brå.
* Övriga statistikuppgifter i detta inlägg har ytterligare några år på nacken, eftersom det f.n. inte tycks finnas någon lättillgänglig senare statistik som även omfattar åldern på gärningspersonen.

Fyraåringar dödade liten pojke

Yngsta (här kända) gärningspersonerna bland barn som dödat barn är endast fyra år. Sådana händelser kan vara mer än vad man vill att att folk ska veta.

Två fyraåriga flickor misshandlade en fyra veckor gammal pojke så hårt att han avled. De två flickorna hade först bitit pojken över hela kroppen. Därefter slet den ena flickan ut pojken ur barnvagnen och slog huvudet mot marken så att det uppstod stora huvudskador.

Den rysliga händelsen inträffade i östra Norge i maj 1992. Det tystades ner av myndigheterna, men ett par år senare blev det känt för allmänheten genom en rapport som gavs ut om verksamheten vid det rättsmedicinska institutet i Oslo.

En av de 4-åriga flickorna hade tidigare visat aggressivt beteende mot dockor. Och hon lär haft en besvärlig uppväxt.

Rättsläkaren som obducerade barnet sade i en intervju 1994 att en handfull fall av den typen har ägt rum i Norge under den senaste generationen.

Mera:
– Lista: Barn som dödar barn.
– Barns våld mot barn.

Källor: Svenska Dagbladet 1994-10-20, Expressen 1994-10-20, GP 1994-10-20, Aftonbladet 1995-01-02.
Bilden ovan har inget med detta fall att göra.

Silje fem år, dödad av sexåringar

På vår gruvliga odyssé bland mord- och dödsfall som sticker ut från mängden, har turen kommit till ännu ett av de sällsynta fall där barn dödar barn.

15 oktober 1994 hittades femåriga Silje Redergård död i snön på en fotbollsplats, vid Trondheim i Norge. Hon var misshandlad och halvnaken.

Eftersom Siljes kläder var avtagna misstänkte man sexuellt våld.

Men det visade sig att gärningspersonerna var två 6-åriga pojkar* som var lekkamrater till Silje. Barnen uppges ha lekt i snön när pojkarna av okänd anledning gav sig på Silje med sparkar och slag, och med stenar som tillhyggen. Därefter hade de klätt av henne och lämnat henne liggandes naken i kylan.

Orsaken till våldet mot sin lekkamrat tycks aldrig kunnat klarläggas. De 6-åriga pojkarna sa att de hade slagit henne tills hon slutade gråta. Och att de tagit av henne kläderna för att de trodde hon sov.

En av sexåringarna lär sagt till sin mamma:
– “Vi dödade henne inte,
vi är alldeles för små för det”.

Mera:
– Lista: Barn som dödar barn
– Barns våld mot barn.

——————————————————
* En källa uppger att gärningspersonerna var tre pojkar i åldrarna 4-, 5- respektive 6 år (Aftonbladet, 1998-09-06, finns ej på nätet).
Bilden överst i inlägget är Silje 5 år.
Mera: ”The Norway town that forgave and forgot its child killers” (theguardian .com, 2010).