{"id":4708,"date":"2020-12-03T19:38:10","date_gmt":"2020-12-03T18:38:10","guid":{"rendered":"https:\/\/mysterium24.se\/?p=4708"},"modified":"2022-11-20T17:07:57","modified_gmt":"2022-11-20T16:07:57","slug":"framtiden-hoj-globala-temperaturen-oka-koldioxiden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/mysterium24.se\/?p=4708","title":{"rendered":"Framtidsglimt: H\u00d6J globala temperaturen, \u00d6KA koldioxiden"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/p>\n

I en fj\u00e4rran framtid kommer globala temperaturen och koldioxidhalten* i atmosf\u00e4ren att betraktas annorlunda \u00e4n idag. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra glimtar fr\u00e5n kristallkulan.<\/strong><\/p>\n

Bilden* nedan visar
\nde senaste 420 tusen \u00e5rens st\u00f6rre varma och kalla perioder j\u00e4mf\u00f6rt med nutid:<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Den bl\u00e5 kurvans<\/strong> regelbundet \u00e5terkommande toppar \u00e4r interglacialer<\/strong> (v\u00e4rmetider, mellanistider) med varmare klimat.
\nDe l\u00e5ngstr\u00e4ckta dalarna d\u00e4remellan \u00e4r glacialer<\/strong>, l\u00e5nga istider d\u00e5 m\u00e5nga landomr\u00e5den inklusive Sverige var t\u00e4ckta med kilometertjock is.<\/p>\n\n

\n

V\u00e5r nuvarande<\/strong> interglacial, d\u00e4r vi just nu befinner oss, har hittills p\u00e5g\u00e5tt i ungef\u00e4r elva<\/strong> tusen \u00e5r.<\/p>\n

De tre f\u00f6reg\u00e5ende interglacialerna varade cirka tolv-<\/strong>, fem-<\/strong> och fjorton<\/strong> tusen \u00e5r. Dvs tv\u00e5 av dem var n\u00e5got l\u00e4ngre och en var kortare \u00e4n v\u00e5r hittillsvarande interglacial.
\nDet l\u00e4r ha f\u00f6rekommit h\u00f6gre temperaturer i de f\u00f6reg\u00e5ende interglacialerna \u00e4n i den nuvarande.<\/p>\n

N\u00c4R inleds n\u00e4sta glacial \/ istid?<\/strong> I kurvan ovan ser den ut att kunna p\u00e5b\u00f6rjas n\u00e4r som helst (i ett geologiskt tidsperspektiv), vid j\u00e4mf\u00f6relse med tidigare istider.<\/p>\n

Sanningen \u00e4r att ingen vet N\u00c4R n\u00e4sta glacial inleds. Inte f\u00f6rr\u00e4n m\u00e4nskligheten har facit i hand, efter en l\u00e4ngre tid med l\u00e5ga temperaturer.
\nEn vanligt f\u00f6rekommande uppfattning \/ gissning \u00e4r att n\u00e4sta glacial kommer att p\u00e5b\u00f6rjas inom fem- till tio tusen \u00e5r. Om den inte f\u00f6rdr\u00f6js eller uteblir p\u00e5 grund av nuvarande globala uppv\u00e4rmningen.<\/p>\n

\"\"V\u00e5r nuvarande interglacial<\/h2>\n
\"\"

Bild ovan: nuvarande interglacial, elva tusen \u00e5r fram till \u00e5r 1980. Rekonstruerad relativ temperatur fr\u00e5n Gr\u00f6nlands inlandsis.<\/p><\/div>\n

De senaste drygt hundra \u00e5rens globala uppv\u00e4rmning inleddes under andra h\u00e4lften av 1800-talet, i den s\u00e5 kallade ”lilla istiden” som hade p\u00e5g\u00e5tt i cirka fyrahundra \u00e5r (h\u00f6ger i ovanst\u00e5ende bild).<\/p>\n

Orsaken till den uppv\u00e4rmningen anses till st\u00f6rsta delen vara m\u00e4nniskans f\u00f6rbr\u00e4nning av fossila br\u00e4nslen som \u00f6kar t.ex. koldioxidhalten* i atmosf\u00e4ren.
\nDvs om utsl\u00e4ppen hade varit en br\u00e5kdel av idag – t.ex. om befolkningsm\u00e4ngden hade varit en br\u00e5kdel av dagens – s\u00e5 hade vi fortfarande haft temperaturniv\u00e5er som p\u00e5 ”lilla istiden” eller kanske \u00e4nnu kallare. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s bara antaganden, inget vet s\u00e4kert hur globala klimatet sett ut idag med t.ex. 1 miljard m\u00e4nskliga tv\u00e5beningar (som vid b\u00f6rjan p\u00e5 1800-talet) ist\u00e4llet f\u00f6r n\u00e4stan 8 miljarder (som nu, 2020-talet).<\/p>\n

Lilla istiden f\u00f6regicks i sin tur av den ”medeltida v\u00e4rmeperioden” som l\u00e4r haft temperaturer h\u00f6gre \u00e4n 1980, den p\u00e5gick i flera hundra \u00e5r.
\n\u00c4nnu l\u00e4ngre tillbaka i v\u00e5r elvatusen\u00e5riga nuvarande interglacial var det \u00e4nnu varmare, i den flertusen\u00e5riga v\u00e4rmeperioden f\u00f6r cirka niotusen till femtusen \u00e5r sedan.
\n<\/em><\/p>\n

I ovanst\u00e5ende bild \/ diagram med rekonstruerade relativa temperaturer framg\u00e5r att det f\u00f6rekommit m\u00e5nga klimatf\u00f6r\u00e4ndringar under de senaste elvatusen \u00e5ren fram till 1980. En del med temperaturf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 flera grader under kort tid. (Ovanst\u00e5ende g\u00e4ller allts\u00e5 Gr\u00f6nland, inte globalt). Anm: po\u00e4ngen med bilden ovan \u00e4r att visa att det f\u00f6rekommit m\u00e5nga relativt snabba temperaturf\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r tusentals \u00e5r sedan.<\/em><\/p>\n

\"\" N\u00e4r n\u00e4sta glacial inleds…<\/h2>\n

…och s\u00e5 sakteliga b\u00f6rjar bli verklighet f\u00f6r den tidens m\u00e4nniskor, d\u00e5 kommer folk att resonera tv\u00e4rtom (j\u00e4mf\u00f6rt med nu) ang\u00e5ende den globala temperaturen och koldioxidhalten (CO2) i atmosf\u00e4ren.
\nD\u00e5 kommer man att vilja H\u00d6JA globala temperaturen<\/strong> ist\u00e4llet f\u00f6r att s\u00e4nka den, genom att \u00d6KA koldioxidhalten<\/strong> ist\u00e4llet f\u00f6r att minska den.<\/p>\n

D\u00e5 blir det dax f\u00f6r fetaste koldioxidfesten. Tv\u00e4rtom mot nutida str\u00e4vanden. S\u00e5n’t \u00e4r livet p\u00e5 denna globen.<\/p>\n

\n
\n
\n

Diverse info:<\/strong>
\n* 420-tusen\u00e5rs diagrambilden, k\u00e4lla: Petit, J.R., et al., 2001, ”Vostok Ice Core Data for 420,000 Years”.
\nData fr\u00e5n analyser av kilometerl\u00e5nga isborrk\u00e4rnor p\u00e5 Antarktis (Sydpolen). Kurvan visar temperaturskillnaden (grader Celsius) j\u00e4mf\u00f6rt med uppskattade medeltemperaturen i v\u00e5r nuvarande interglacial (p\u00e5 Antarktis) fram till \u00e5r 2001.
\nAnm: dataseriens eller kurvans (osynliga) ”m\u00e4tpunkter” best\u00e5r av intervall p\u00e5 hundratals \u00e5r. Man kan allts\u00e5 inte stoppa in ett nutida \u00e5rsmedelv\u00e4rde (t.ex. f\u00f6r \u00e5r 2019) sist i kurvan som j\u00e4mf\u00f6relse, det skulle bli missvisande.
\nMer info om Vostok ice core data, t.ex: ”Istidernas klimat<\/a>” (SMHI).<\/p>\n

Mera:<\/strong>
\nOvanst\u00e5ende temperaturer fr\u00e5n tusentals \u00e5r tillbaka baseras p\u00e5 s.k. proxydata* (analysdata fr\u00e5n paleoklimatarkiv*) fr\u00e5n Antarktis (Sydpolen) och Gr\u00f6nland. Dvs rekonstruerade LOKALA temperaturer, i de h\u00e4r fallen fr\u00e5n isborrk\u00e4rnor.<\/p>\n

Ang\u00e5ende ”GLOBALA temperaturen” (oftast globala \u00e5rsmedeltemperaturen) s\u00e5 finns det ingen vetenskaplig konsensus f\u00f6r att ber\u00e4kna global temperatur s\u00e5 l\u00e5ngt tillbaka i tiden. Inte heller f\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6ra nutida temperaturm\u00e4tningar med temperaturer fr\u00e5n gamla proxydata.
\nVetenskapliga ber\u00e4kningar av ”globala temperaturen” str\u00e4cker sig bara drygt hundra \u00e5r tillbaka (omkring 1850). Det \u00e4r f\u00f6rst vid den tiden som det anses finnas tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga m\u00e4tstationer f\u00f6rdelade \u00f6ver jorden.<\/p>\n

* Proxydata* kommer fr\u00e5n analyser av s.k. paleoklimat-arkiv, som isborrk\u00e4rnor eller tr\u00e4dringar, havssediment, koraller m.m.
\nProxydata ben\u00e4mns ocks\u00e5 ”data fr\u00e5n paleoklimatarkiv” (engelska ”paleoclimate archives”).<\/em>
\nPaleoklimat \u00e4r klimatet innan det fanns m\u00e4tinstrument.<\/em><\/p>\n

\n
\n
\n

* Begreppet koldioxidavtryck omfattar alla v\u00e4xthusgaser, inklusive metan, lustgas m.fl. Det kan anges i koldioxidekvivalenter (CO2e) men uttrycks ofta f\u00f6renklat som koldioxid. Koldioxid m.m. bildas bl.a. vid f\u00f6rbr\u00e4nning av fossila br\u00e4nslen. Metan kommer fr\u00e5n bl.a. nedbrytning av torvmarker och djurens matsm\u00e4ltning.<\/span><\/p>\n

\u00c4nnu mera om \u00e4ldre temperaturuppgifter:<\/span>
\nP\u00e5 webben m.m. kan man hitta oseri\u00f6sa uppgifter och diagram med \u201cglobala temperaturen\u201d f\u00f6r tusentals \u00e5r tillbaka i tiden och som j\u00e4mf\u00f6rs med nutida globala temperaturen. <\/span>Vilket s\u00e5 att s\u00e4ga blir dubbelt oseri\u00f6st och b\u00f6r betraktas med stor skepticism d\u00e4rf\u00f6r att:<\/span><\/p>\n