{"id":5200,"date":"2021-11-28T20:56:46","date_gmt":"2021-11-28T19:56:46","guid":{"rendered":"https:\/\/mysterium24.se\/?p=5200"},"modified":"2022-11-23T22:57:05","modified_gmt":"2022-11-23T21:57:05","slug":"likheter-mellan-lokala-och-globala-kurvor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/mysterium24.se\/?p=5200","title":{"rendered":"Likheter mellan lokala och globala kurvor"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-5213 size-full\" src=\"https:\/\/mysterium24.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/kurvor-kvinnor.png\" alt=\"\" width=\"500\" height=\"412\" \/><\/p>\n<p>Besk\u00e5da f\u00f6ljande <em>glada<\/em> kurvor:<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-5214\" src=\"https:\/\/mysterium24.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/temperatur-sverige-global.png\" alt=\"\" width=\"600\" height=\"1240\" \/><\/p>\n<p><strong>Diagram #1<\/strong> (\u00f6versta):<br \/>\n\u00e5rsmedeltemperaturen i Stockholm \u00e5ren 1850 till 2020. M\u00e4tdata fr\u00e5n SMHI. (<a href=\"https:\/\/miljobarometern.stockholm.se\/klimat\/klimat-och-vaderstatistik\/korrigerad-medeltemperatur\/stockholm-%C3%A5rsmedel\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">K\u00e4lla<\/a>).<br \/>\n<em>Anm: SMHI har korrigerat temperaturserien s\u00e5 att vi kan bortse fr\u00e5n &#8221;urbana v\u00e4rme\u00f6effekten&#8221; som uppst\u00e5r i storst\u00e4der.<\/em><\/p>\n<p><strong>Diagram #2 och #3 <\/strong>(mellersta och nedre):<br \/>\nglobala \u00e5rsmedeltemperaturen 1880 till 2020 (som avvikelse fr\u00e5n en referenstemperatur), enligt amerikanska NASA. (<a href=\"https:\/\/climate.nasa.gov\/vital-signs\/global-temperature\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">K\u00e4lla<\/a>).<br \/>\nDen svarta kurvan \u00e4r temperaturkurvan i utj\u00e4mnad form (med metoden Lowess smoothing, med l\u00e5g utj\u00e4mningsparameter).<br \/>\nDiagram #2 \u00e4r NASA:s originaldiagram.<br \/>\nDiagram #3 best\u00e5r av exakt samma temperaturserier som i diagram #2 men inneh\u00e5ller tre ytterligare kurvor (se nedan).<\/p>\n<hr \/>\n<p><b>Som synes finns det vissa likheter <\/b>mellan Stockholms \u00e5rsmedeltemperatur och den globala \u00e5rsmedeltemperaturen. Den lokala och globala kurvan liknar varandra i stora drag:<br \/>\ntemperaturen stiger l\u00e5ngsamt en bit in i 1900-talet, avstannar, sjunker en aning, och stiger igen fr\u00e5n senare delen av 1900-talet.<\/p>\n<p>Men, med originaldiagrammen #1 och #2 kan vi inte helt j\u00e4mf\u00f6ra &#8221;\u00e4pplen med \u00e4pplen&#8221; (som man b\u00f6r) d\u00e4rf\u00f6r att <strong>utj\u00e4mningsmetoden inte \u00e4r samma<\/strong>.<br \/>\nStockholmsdiagrammet (#1) anv\u00e4nder utj\u00e4mningsmetoden (glidande) 30-\u00e5rsmedeltemperatur (den bl\u00e5a kurvan), medan NASA:s globala diagram anv\u00e4nder Lowess (den svarta kurvan).<\/p>\n<p><strong>Skillnaden mellan de olika utj\u00e4mningsmetoderna framg\u00e5r i diagram #3<\/strong> d\u00e4r n\u00e5gra kurvor har tillkommit som \u00e4r utj\u00e4mnade med metoderna 10-, 20- respektive 30-\u00e5rsmedeltemperatur.<br \/>\n<span style=\"color: #0000ff;\">Den bl\u00e5a kurvan (glidande 30-\u00e5rsmedel.)<\/span> skiljer sig ganska mycket fr\u00e5n <strong>den svarta (Lowess smoothing) <\/strong>i diagram #3, eller hur.<\/p>\n<p><strong>Med andra ord:<\/strong><br \/>\nn\u00e4r man anv\u00e4nder samma utj\u00e4mningsmetod, t.ex. 30-\u00e5rsmedel, s\u00e5 liknar Stockholmskurvan \u00e4nnu mer den globala kurvan. Vilket framg\u00e5r i de bl\u00e5a kurvorna i diagram #1 och #3 ovan.<\/p>\n<h2><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-4587 size-full\" src=\"https:\/\/mysterium24.se\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/yellow-dot_60.png\" alt=\"\" width=\"60\" height=\"60\" \/>Jaha. Men&#8230;<\/h2>\n<p>&#8230; g\u00e4ller den likheten lokalt\/globalt endast Stockholm?<br \/>\nNej, SMHI har \u00e4ven ber\u00e4knat sammanlagda \u00e5rsmedeltemperaturen f\u00f6r 35 m\u00e4tstationer i Sverige, dvs n\u00e4stan som ett medelv\u00e4rde f\u00f6r hela Sverige. Det ser likartat ut som ovan, i stora drag har den likheter med den globala \u00e5rsmedeltemperaturen.<\/p>\n<p>P\u00e5 denna planet l\u00e4r det knappast finnas n\u00e5n <em>befolkad<\/em> geografisk plats och sp\u00f6klik Twilight Zone d\u00e4r lokala temperaturen de senaste hundra \u00e5ren \u00e4r <em>helt op\u00e5verkad<\/em> av den globala temperaturen.<br \/>\nRiktar vi blicken mot Gr\u00f6nland som delvis ligger p\u00e5 samma breddgrader som Sverige, s\u00e5 ser det ocks\u00e5 ungef\u00e4r likadant ut. Exempel:<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-5208 size-full\" src=\"https:\/\/mysterium24.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/temp-qaqortoq-gronland-1807-2020.png\" alt=\"\" width=\"600\" height=\"318\" \/><\/p>\n<p>Diagram ovan: \u00e5rsmedeltemperatur 1807 till 2020 i Qaqortoq p\u00e5 Gr\u00f6nland (som avvikelse fr\u00e5n en referenstemperatur).<\/p>\n<p>I det diagrammet finns ingen utj\u00e4mnad kurva inlagd, men man kan med blotta \u00f6gat se det \u00e4r ungef\u00e4r samma som i Sverige \u00e5ren 1880-2020, dvs:<br \/>\nstiger l\u00e5ngsamt en bit in i 1900-talet, avstannar, sjunker en aning, och stiger igen fr\u00e5n senare delen av 1900-talet.<\/p>\n<p>L\u00e4ngre norrut p\u00e5 Gr\u00f6nland blir det liknande kurvor eller staplar, men de inb\u00f6rdes skillnaderna mellan max- och min-temperaturer blir n\u00e5got st\u00f6rre.<\/p>\n<hr \/>\n<hr \/>\n<hr \/>\n<p><span style=\"color: #999999;\">P\u00e5 tal om kurva och kurvor: ordet kurva (kurwa) i polska spr\u00e5ket betyder hora (prostituerad), kan vara bra att veta ifall n\u00e5n polack b\u00f6rjar fnissa okontrollerat n\u00e4r du pratar om kurvan.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #999999;\">Rubrikbilden fr\u00e5n<\/span> &#8221;<a href=\"https:\/\/pixabay.com\/users\/deedee51-128913\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Dina Dee<\/a>&#8221; och &#8221;<a href=\"https:\/\/pixabay.com\/users\/drsjs-149538\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">DrSJS<\/a>&#8221;.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Besk\u00e5da f\u00f6ljande glada kurvor: Diagram #1 (\u00f6versta): \u00e5rsmedeltemperaturen i Stockholm \u00e5ren 1850 till 2020. M\u00e4tdata fr\u00e5n SMHI. (K\u00e4lla). Anm: SMHI har korrigerat temperaturserien s\u00e5 att vi kan bortse fr\u00e5n &#8221;urbana v\u00e4rme\u00f6effekten&#8221; som uppst\u00e5r i storst\u00e4der. Diagram #2 och #3 (mellersta och nedre): globala \u00e5rsmedeltemperaturen 1880 till 2020 (som avvikelse fr\u00e5n en referenstemperatur), enligt amerikanska NASA. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[89],"tags":[],"class_list":["post-5200","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-vader-och-klimat"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/mysterium24.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5200","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/mysterium24.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/mysterium24.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mysterium24.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mysterium24.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5200"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/mysterium24.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5200\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/mysterium24.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5200"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/mysterium24.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5200"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/mysterium24.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5200"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}