Författararkiv: Tony

Våldet mellan barn 0-14 år mörkas, har ökat flera tusen procent

I Sveriges officiella kriminalstatistik kan medborgarna inte längre se antalet uppklarade misshandelsbrott mellan barn 0 till 14 år. De uppgifterna plockades bort efter att våldet hade ökat med tvåtusen (!) procent. Vi tar en titt.

Rubriker: Tvåtusen procents ökning. Misshandel mot barn 0-14 år där den misstänkte är 0-14 år. Misshandel mot barn 0-6 år där den misstänkte är 0-14 år. Om källorna.

Tvåtusen procents ökning

Antalet uppklarade* misshandelsbrott mellan barn i åldrarna 0 till 14 år ökade från 108 fall år 1983 till 2425 fall år 2009 (se diagram ovan). En ökning* med över 2000 procent. (1906 % per capita).

Några år senare fortsatte troligen den kraftiga ökningen, efter en nedgång fram till år 2013. Men vi vet inte säkert, eftersom Brå* slutade redovisa de uppgifterna år 2014. (Anm: det är Brå som ansvarar för den officiella kriminalstatistiken, på uppdrag av regeringen).

Så hur är det i NUTID med våldet bland dina och våra kära små barn? (Dvs fr.o.m. år 2014?)
Har misshandelsbrotten fortsatt öka mellan 0-14-åringar de senaste tio åren?
Hur är det med barns misshandel mot barn 0-6 år? Och barns misshandel mot barn 0-14 år?
Eller med andra ord: har antalet såna fall som kommer till polisens kännedom ökat de senaste tio åren? Ja, det pekar åt det hållet.

Innan ovanstående frågor besvaras mer ingående så kollar vi ett exempel på åldersfördelningen bland brottsmisstänkta barn 0-14 år. Det gäller dock samtliga brott, inte enbart barns misshandel mot barn, och uppgiften är från år 2012 (källa Brå).
Av det årets 5704 brottsmisstänkta barn i åldrarna 0-14 år så var åldersfördelningen enligt följande:

72 procent av de misstänkta gärningspersonerna var 13-14 år.
14 procent var 12 år. (=ca 800 st).
14 procent var 11 år eller yngre. (=ca 800 st).
De yngsta brottsmisstänkta var fem år gamla.

(Man får tänka på att inte jämställa så unga brottsmisstänkta med vuxna brottsmisstänkta gällande konsekvenstänk, motiv osv. Barn är ju bara barn, så att säga).
Anm: detta är enda exemplet (på åldersfördelning) som kunde hittas hos Brå.

Misshandel mot barn 0-14 år där den misstänkte är 0-14 år

Om man i nutid (år 2022) vill veta om antalet misshandel mellan barn 0-14 år har fortsatt att skena iväg uppåt eller inte, så blir det som sagt frågetecken från och med år 2014. Men sannolikt har ökningen fortsatt fram till nutid trots minskningen åren 2012-2013 (visas längre ner på denna sida).

Diagram #1 ovan: antal UPPKLARADE misshandel mot barn 0 till 14 år, där misstänkta gärningspersoner är 0 till 14 år.
Åren 1983 och 1993, källa SCB*. Åren 1995-2013 (och luckan 2014-2021), källa Brå.

Vi ser en kraftig uppgång från 1980- till 1990-talet (det rapporterades år 1994 i massmedia med viss oro*, det ansågs ”förskräckande”).
Och därefter har vi en ännu större ökning fram till omkring 2009 (som märkligt nog inte alls tycks ha omtalats i tryckt media).
Anm: mellan 1980 till 2009 ökade Sveriges folkmängd med <13 procent, det är marginellt i jämförelse med den tvåtusenprocentiga ökningen av antalet sådana fall.

Angående felet år 2000 (och eventuellt även åren 2001-2003), citat från Brå:
”Under år 2000 skedde en omläggning av de datasystem som levererar underlag till brottsstatistiken. Detta har bland annat fått konsekvenser för statistiken över uppklarade brott.”
Angående luckan utan data år 2014 och framåt, citat från Brå:
”Som ett led i att målgruppsanpassa och kvalitetssäkra produkterna i brottsstatistiken publicerar Brå från och med helåret 2014 ny statistik […] I och med revideringen utgår redovisningarna av antalet uppklarade brott respektive tekniskt uppklarade brott.”.
(Uppgiften om ”misstänkt gärningsperson <15 år” ingick i ”tekniskt uppklarade brott”, och försvann därför också, min anm).

Komplettering: även under första halvåret 2014 finns det statistik (med gärningsperson 0-14 år), det framgår inte i diagrammen på denna sida. Under första halvåret 2014 var det 506 misshandelsfall, vilket indikerar att totala antalet fall år 2014 kan varit fler än föregående år. Dvs att antalet återigen ökade, strax innan Brå / regeringen dolde den typen av statistik.

Den som är lite konspiratoriskt lagd eller har foliehatten på, kan av det ovanstående till synes stympade diagrammet få intrycket att några politiker e.dyl. har härjat i statistiksystemet för att försöka trolla bort den kraftiga våldsutvecklingen mellan barn. Förklaringen från Brå är förstås en annan* (se mer i sidfoten).

Ett sätt att få en hint om våldsutvecklingen efter år 2013 är att titta på antalet ANMÄLDA brott av den typen (dvs ännu inte handlagda/utredda brott, ingen misstänkt gärningsperson ännu):

Diagram #2: Antal ANMÄLDA brott av typen misshandel mot barn 0-14 år (gärningspersoner alla åldrar). År 1981 till 2020, källa Brå.

Hela kurvan för anmälda brott är kraftigt stigande, vid år 2013 avstannar ökningen och sjunker en aning, vilket överensstämmer med diagram #1 vid år 2013 (som gäller uppklarade brott), sedan stiger det igen. (Den lilla sänkningen år 2020 beror troligen på covid-pandemins restriktioner).

Jämförelsen av diagrammen leder till antagandet att sänkningen år 2013 i diagram #1 för uppklarade brott bara var tillfällig, och att barns våld mot barn fortsatte öka efter år 2013. Kanske till uppåt tretusen procents ökning, sedan 1980-talet.
(I det antagandet ingår även antagandet att fördelningen mellan olika åldrar bland samtliga gärningspersoner inte förändrades drastiskt efter år 2013).

Ökningen i statistiken kan som sagt bero på en kombination av att våldet mellan barn faktiskt har ökat, och att folk genom åren har blivit alltmer benägna att göra polisanmälan.

Misshandel mot barn 0-6 år där den misstänkte är 0-14 år

Nedan visas motsvarande uppgifter för brottsoffergruppen 0 till 6 år (istället för 0-14 år).

Diagram #3, ovan: antal UPPKLARADE misshandel mot barn 0 till 6 år, där misstänkta gärningspersoner var 0 till 14 år. Åren 1995 till 2013 (och luckan 2014-2021), källa Brå.

Och så jämför vi med antalet ANMÄLDA brott (ej ännu handlagda/utredda):

Diagram #4, ovan: antal ANMÄLDA brott av typen misshandel mot barn 0-6 år (gärningspersoner alla åldrar). År 1981 till 2020, källa Brå.

Trenden överensstämmer ganska bra med diagram #3, inklusive den tillfälliga dippen vid år 2013.
Så även för brottsoffergruppen 0 till 6 år verkar antalet misshandelsfall ha ökat ytterligare under de senaste tio åren.

Om källorna

Underlaget till diagrammen ovan kommer mestadels från Brå. Uppgifterna om åren 1983 och 1993 kommer från SCB via media* från 1994 (se fotnot).

Statistik över Uppklarade brott, misshandel mot barn, där antalet misstänkta gärningspersoner 0-14 år framgår, är inte särskilt lättillgängligt hos Brå. (Finns inte som diagram).
De uppgifterna ligger i 19 stycken Excel-filer*, en fil för varje år 1995 till 2013.
Anm: i Brås material är åldrarna uppdelade på 0-6 år och 7-14 år.
Anm2: där finns även data för första halvåret 2014 (är inte utsatt i diagrammen ovan). Antalet det halvåret var totalt 506, dvs mer än hälften av föregående år 2013 vilket antyder en ökning för hela år 2014.

Motsvarande statistik fr.o.m. 2014 finns också i excelfiler (”Handlagda brott”). Men där saknas alltså statistik med antalet misstänkta gärningspersoner yngre än 15 år.

Statistiken över Anmälda brott, misshandel mot barn, hittas i Brås online sökfunktion* ”Databas över anmälda brott”, där man kan välja sökkriterier och få fram en tabell med siffrorna, eller presenterat i ett diagram.
Där finns data fr.o.m. år 1981 (för brottstypen misshandel mot barn). Men det är enbart Anmälda brott, och där finns inte heller statistik över antalet misstänkta gärningspersoner 0-14 år.
Deras diagramfunktion har dock vissa brister så därför har egna diagram gjorts ovan även för anmälda brott.

* ”Uppklarat brott” innebär att det anmälda brottet har handlagts och avslutats av polisen (med eller utan misstänkt gärningsperson eller lagföring). Sedan år 2014 kallas det ”handlagt” brott.
I ovanstående fall med barns misshandel mot barn så har ärendena avslutats därför att den misstänkta gärningspersonen inte var straffbar (straffmyndig) och därmed inte kan lagföras, dvs personen var yngre än 15 år. (Ärendet har därefter övergått till sociala myndigheter).

* Brå och SCB: Statistiska centralbyrån ansvarade för Sveriges officiella kriminalstatistik fram till 1994-1995 då det övertogs av Brå, Brottsförebyggande rådet.

* Ökningen ca 2000 % åren 1983-2009 blir 1906 % per capita.

* Den stora ökningen från 1983 till 1993 rapporterades bl.a. i Expressen 1994-11-02, citat:
”Statistiska centralbyråns kriminalstatistik visar det tydligt: barn misshandlar barn. Fallen blir fler och fler. 1983 var antalet uppklarade misshandelsfall där såväl gärningsmannen som offret var under 15 år 108.
I fjol, tio år senare, var motsvarande siffra 633.
Ser man på samtliga misshandelsfall där gärningsmännen är under 15 år och offrets ålder kan vara högre, är siffrorna lika förskräckande:
1990 anmäldes 536 fall till polisen. 1993 anmäldes 1 003 fall.
– Och det enda vi kan säga med säkerhet för 1994 är att kurvan fortsätter brant uppåt, säger forskaren Torbjörn Israelsson vid SCB.”.

* Om omläggningen 2014 hos Brå:
planeringen inför den stora omläggningen inleddes troligen flera år innan det nya systemet sjösattes år 2014. Ändringarna innebar bl.a. att statistiken från och med redovisningsåret 2014 omfattar samtliga anmälda brott där ett beslut har fattats under året, istället för som tidigare ett urval av de beslutade brotten. Numera ingår även direktavskrivna brott.
Man ersatte benämningen ”uppklarade brott” med ”handlagda brott”, det kan anses tydligare eftersom uttrycket ”uppklarade brott” kan missuppfattas som ”personuppklarade brott” (att någon har lagförts).
Och man tog bort beslutstyper som exempelvis ”misstänkt <15 år”, som ingick i ”tekniskt uppklarade brott”.
Av de som före 2014 benämndes som olika typer av ”uppklarade brott” finns endast kvar ”personuppklarade brott”, som omfattar lagförda personer med minst 15 års ålder.
Nåt annat skäl att ta bort redovisningen av beslutstypen ”misstänkt <15 år” har inte framkommit.

* Excel-filer för Uppklarade brott 1995-2013 (med misstänkt gärningsperson 0-14 år):
bra.se/statistik/kriminalstatistik/handlagda-brott.html
(längst ned på sidan)
under rubriken ”Uppklarade brott, T. o. m. första halvåret 2014”.
Välj ”Tabeller – Slutlig statistik”, ”Uppklarade brott efter brottstyp och typ av beslut”.

Excelfil för första halvåret 2014, med misstänkt gärningsperson 0-14 år:
som ovan men under ”Tabeller – Preliminär statistik” (istället för Tabeller – Slutlig statistik).

* Excel-filer för Handlagda brott 2014-2020:
bra.se/statistik/kriminalstatistik/handlagda-brott.html
under rubriken ”Handlagda brott, Fr. o. m helåret 2014”.
Välj ”Tabeller – Slutlig statistik”, ”Handlagda brott efter om utredning har bedrivits eller ej och typ av beslut”.

* Brås sökfunktion ”Databas över anmälda brott”:
statistik.bra.se/solwebb/action/index

Dricksvattenrysare och mystiska försvinnanden

De allra flesta drunknings- och mordoffer återfinns inte i dricksvattenreservoarer och vattentorn. Men när det inträffar så kan kranvattnet bli smått skräckinjagande.

Vattentorn eller vattenreservoarer kan vara formade som en cylinder (bild höger) eller ha annan utformning. Man kan klättra upp till toppen och öppna manluckan för att t.ex. inspektera vattenytan eller ta prover. Eller ramla ner i vattnet…

Här är några dricksvattenrysare med försvinnanden som involverar vattentorn och vattentankar, dvs större och mindre vattenreservoarer som tillhandahåller dricksvatten till folks bostäder.

USA, Los Angeles (2013)
Kvinna 21 år, Elisa, försvann och hittades några veckor senare i en liten dricksvattentank på taket på den höga hotellbyggnad där hon bodde.
Hotellgäster hade klagat på att det var lågt vattentryck.
Dödsorsaken uppgavs vara drunkning, med psykisk sjukdom som bidragande faktor.
Det finns frågetecken kring hur hon lyckades ta sig upp till taket och in i vattentanken.

Tanken var endast två och en halv meter hög, rymde tre kubikmeter, det var en av fyra dricksvattentankar på hotelltaket.

Mexiko, Mexiko City (2014)
Kvinna 27 år, Carmen, försvann och hittades elva månader senare i en dricksvattentank nära hennes bostad efter att de boende klagat på att vattnet smakade illa.
Enligt vissa källor var dödsorsaken strypning.

Vattentanken var ansluten till ett femtiotal lägenheter. Tankens storlek var uppskattningsvis 20-30 kubikmeter, dvs större än i Elisa-fallet.

USA, Princeton, West Virginia (1989)
En okänd man hittades i ett vattentorn efter att de omkringboende klagat på vattnets smak och lukt.
Manluckan ovanpå vattentornet var öppen och kläderna låg intill. Polisen avslöjade varken dödsorsak eller mannens identitet. Myndigheterna uppgav att vattnet inte utgjorde någon hälsofara.

Vattentornet var 40 meter högt, varav själva vattentanken var 12 meter hög och rymde ca 380 kubikmeter dricksvatten. Dvs mycket större än i fallen med Elisa och Carmen. (Fast ändå ganska litet jämfört med vattentorn som rymmer flera tusen kubikmeter).

Anläggningen var omgiven av staket, och stegens nedersta del satt sex meter ovanför markytan, så mannen lär fått anstränga sig rejält för att ta sig upp till toppen. (Bilden till höger är ett annat vattentorn av ungefär samma storlek).

Sverige

För flera decennier sedan var säkerheten mot intrång i svenska vattentorn och vattenanläggningar mycket lägre eller rentav obefintlig. Inga larmanläggningar, ingen kamerabevakning, dörrar hade standardlås, manluckan på toppen av tornet hade ett enkelt hänglås.

Numera är säkerheten i svenska vattentorn generellt högre än tidigare, sedan skyddslagen skärptes år 2010. Allmänheten har inte heller tillträde till aktiva vattentorn i samma utsträckning som tidigare, t.ex. som utsiktsplats eller kafé med utsikt.

Men trots att säkerheten har förbättrats så sakteliga så inträffar ibland oönskade händelser i svenska dricksvattentorn. Några exempel från de senaste tio åren:

2014 juni: Stenungsund, skadegörelse mot vattentornet, manluckan var öppen. Invånarna uppmanades att inte dricka kranvatten. Vattentornet tömdes, prover togs.
”Man har fått tillgång till vattnet och då vet vi inte om någon eller några hade förorenat vattnet. Skadegörelse bestod i att ett lås på en lucka på tornets tak var borta så att luckan gick att öppna, vilket gjorde att det gick att komma åt vattnet.” (Göteborgsposten).

2014 nov: Kristianstad, en död fågel hittades i vattenreservoaren, man vet inte hur länge den legat där. Invånarna uppmanades koka dricksvattnet.
”Det var vid en så kallad inre filmning – som görs var tredje eller var femte år – inuti anläggningen som den döda fågeln hittades.” (Kristianstadsbladet).

2019 sept: Degerfors, intrång i vattenreservoar, luckan var uppbruten. Polis- och Säpoanmält.
”Det var på onsdagen som kommunen upptäckte att någon brutit upp grindarna och luckan till reservoaren. Det är dock oklart om vattnet förorenats på något sätt… Vattenprover har skickats på analys, och innan klartecken ges uppmanas invånare att koka dricksvattnet som en försiktighetsåtgärd.” (Svenska Dagbladet).

2017 juni: Robertsfors, inbrott i vattentornet.
”Vattentornet måste tömmas och rengöras. Analyssvaren på vattnet kommer dröja i tre dygn, och invånare uppmanas för säkerhets skull att koka kranvattnet som nu tillförs från en reservkälla… Vi har regelbundet personal som åker förbi, så det har självklart funnits ett säkerhetstänk och ordentliga lås och dörrar i flera lager där. Det är inget öppet torn, utan har forcerats med ordentligt våld.” (SVT).

2014 juli: Stenungsund, inbrott i vattentornet.
”…någon har passerat både våra larm och våra låsanordningar med verktyg för att ta sig in. Vi har ett skydd som jag bedömer är i paritet med andra kommuner. Men jag tror ändå vi ska se över att öka bevakningen till exempel med kamerabevakning eller om vi behöver inhägna områdena kring de här objekten” (SR).

2010 juni: Hammarstrand, sabotage, nån tömde en brandsläckare ner i dricksvattnet i vattenreservoaren. ”Konsekvensen blev att kommunen tvingades stänga av vattnet under mer än ett dygn”. (SVT).

2009 sept: Sundsvall, höjer nu bevakningen vid sina vattenanläggningar.
”I Bosvedjan har ett stängsel satts upp och snart ska även övervakningskameror komma på plats… Vattentornet i Bosvedjan har de senaste åren utsatts för skadegörelse i form av klotter och förstörelse. Det har även eldats upp kablar på tornet.” (SVT).

Det sista exemplet ovan, från år 2009 i Bosvedjan i Sundsvall, gäller samma område som där elvaårige pojken Johan Asplund försvann år 1980 (se nedan).

Fotografi ovan, från 1980: en kille som via ett stängsel klättrar upp på ett vattentorn vid elljusspåret intill Bosvedjan, i samband med sökinsatserna efter elvaårige Johan som försvann spårlöst. (Och som aldrig har återfunnits*).

Det fanns två vattentorn i bostadsområdet där Johan var bosatt: ett torn 300 meter från bostaden, och ett torn på fem minuters cykelavstånd från pojkens bostad, vid elljusspåret (foto ovan).
Därmed inte sagt att Johan hamnade i ett vattentorn och därför aldrig hittades (sannolikheten för det kan anses liten). Det är dock okänt vilka kontroller som gjordes efter försvinnandet, t.ex. om tornen genomsöktes ordentligt (t.ex. genom tömning).

Anm: vattentornet på fotot ovan rymmer troligen 1300 kubikmeter eller mer, dvs mycket större vattenvolym än vid de utländska dödsfallen som beskrivs inledningsvis. (Stor vattenvolym späder ut föroreningar mera, smak- och lukt påverkas inte lika lätt).

Det verkar inte finnas några kända, av massmedia rapporterade, mänskliga dödsfall inuti svenska vattentorn och reservoarer. Åtminstone inte i aktiva, vattenfyllda anläggningar.

Numera klassas många vattentorn i Sverige som skyddsobjekt vilket ger möjlighet till större resurser för skydd mot intrång och sabotage, enligt skyddslagen från 2010 (som föregicks av lagen från 1990).
Skälen till det höjda säkerhetstänket kan varit ökande risk för terrorhot, sabotage, intrång och skadegörelse. Och att utbyggnaden av mobiltelefonnätet har lett till att en del vattentorn används av teleoperatörer för att placera sina antenner, vilket medför att sådana anläggningar kan behöva ökad säkerhet.

Svenska skyddslagen före 1990 – som tillkom femtio år tidigare (1940) – var mer inriktad på skydd för försvaret och militäranläggningar, eller ”industriell eller annan verksamhet av väsentlig betydelse för försvaret eller folkförsörjningen”. Men inte specifikt anläggningar för vattenförsörjning och inte som skyddsobjekt, som i nutida skyddslag.

Övrigt

Företag i USA som inspekterar och rengör dricksvattentorn invändigt berättar på sina webbplatser varför man bör anlita dem. Deras bilder visar hur det kan se ut om man inte öppnar plånboken och anlitar dessa företag tillräckligt ofta:

Bild ovan: exempel på kadaverfynd vid rengöring av dricksvattentorn i USA.

Vid rengöring av vattentorn i Sverige kan nämnas Göteborg, där vattentornen ”renas en gång per år av personer som måste bära klorerade och sterila kläder för att inte riskera att förorena dricksvattnet.”

Djurkadaver- eller likfynd i svenska dricksvattentorn eller reservoarer verkar numera ovanligt. Eller så kommer det inte alltid till allmänhetens kännedom.
Däremot inträffar ibland olyckor så att dricksvatten förorenas t.ex. med kolibakterier. Då vidtas åtgärder som t.ex. att tömma vattentornet och rengöra det, att klorera vattnet, att uppmana befolkningen i området att koka vattnet. Också en slags rysare.

* Skyddslagar: 2010 (nu gällande). 1990 (upphävdes 2010). 1940 (upphävdes 1991).
* Pojken som försvann spårlöst: Johan Asplund, 7 november 1980 i Bosvedjan, Sundsvall.

Rubrikbilden (vattenkran) av ”Arcaion”.

Delvis återpublicering från 1 december 2016.

Axplock ur patientjournaler

Ur läkares och sekreterares anteckningar i patientjournaler.

Patienten har små frimärken i vagina.
Jag förstod ej patienten, han förstod ej mig, men han fick tid om 1 vecka.
Smärtan i ryggen kommer när patienten ligger raklång med båda benen på rygg.
Har varit och fjällvandrat. Nedkom med helikopter igår.
Patienten tycker att höger stortå hänger ner något jämfört med de andra fingrarna.
Inget illamående eller kallsvett vid ontet.
Söker pga att ha slagit i vänster stortå som nästan helt har lossnat. Personalen får dock ej dra loss den, då det gör ont.
Har mått relativt bra i gipset.
Detta var de patienter som blev liggande på mitt skrivbord.
Har huvudvärk i huvudet.
Fick dock besked om att hjärtat var bra, men att hon skulle återkomma om hon blev medvetslös.
Poängterar att det är viktigt att patienten håller sig ren mellan fötterna.
Jag tittar på patienten i mikroskop och blir inte klokare av det.
Blöder ibland ifrån vänster näsa.
Lider av besvedande svära.
När hon känner sig trött kan ansiktet vridas åt höger och där stå och smårycka en liten stund.
Femårig flicka med öroninflammation två gånger årligen sedan urminnes tider.
Patienten måste sova högt under kudden.
Liten knöl på höger sida av vänster skalle.
Hon beskriver huvudvärken som spännande.
Urin odlad på distriktsläkaren visar växt av coli.
Patienten har återigen fått ont i värken.
Vänster knä svullnade upp och sökte distriktsläkare.
Kan ej få ned hakan mot huvudet.
Patienten är betydligt piggare sedan hon kom härifrån.
Patienten har bedömts som osammanhängande.
Druckit ett glas rödvin på kvällen tillsammans med kokta hummern.
Har börjat få blodiga små matskedar i avföringen upp till 15 gånger per dag.
Lastbilschaufför med god kondition som åker en mil utan att bli andfådd i vanliga fall.
Foten är lokaliserad som tidigare runt omkring foten och över hälleden.
Idag till lunch får patienten akuta diarréer.
Patienten har framfotsframfall.
Har ramlat två gånger utan att slå sig speciellt mycket på toaletten.
Sköts i hemmet av maken som är militär.
Patienten har inte ont för jämnan, bara för det mesta.
Patienten tål inte ost, mjölk eller smör, ej heller modern och en bror.
Patienten söker pga medvetslöshet.
Anges bli ganska andfådd av dotter som är sekreterare på cardiologen.
Mat får han från sonen som ligger infryst.
Har fått större hemsamarit men tycker inte att det räcker ändå.
Cyklade i dag på eftermiddagen när plötsligt en liten flicka kom in i hennes framhjul.
Har nu fått rullstol och ämnar åka till Norrköping med denna.
Besked till doktorn som opererar via fax.
Allergisk mot Tim och Tej.
Gift med en 7 veckor gammal son.
Har ibland ont i vissa skor.
Har inte idrottat eller råkat ut för något annat trauma.
I hemmet finns katt, hund, ko och heltäckningsmattor.
Lungorna låter rena och får åka hem.
I nästa vecka ska patientens tik få valpar. Patienten helt frisk i övrigt.
Liggandes på magen undersöker jag patientens hälar.

Liknande listor med axplock ur patientjournaler finns lite varstans på webben och i papperstidningar sedan länge tillbaka, med de äldsta källorna daterade 1990-talet.

Det handlar om syftningsfel, missförstånd, felstavningar, förväxlingar, märkliga uttryck samt en o annan gränslös läkare som inte har alla knivar i lådan.

Konstigheterna kommer nog inte bara från läkare utan även från sekreterare som missuppfattar när de skriver vad de tror sig höra vad läkaren talat in (dikterat) med sin diktafon. Exempelvis ”Allergisk mot Tim och Tej” som nog egentligen handlar om grässorten timotej.

Det finns också självskrivande diktafoner med taligenkänning, med syftet att minska arbetsbelastningen och snabbare få in diktaten i journalerna. (Tycks dock vara mindre vanligt i Sverige*). Minskar självskrivande diktafoner antalet knasigheter i patientjournalerna? Tveksamt.

* Ang. självskrivande diktafoner. Enligt äldre uppgift: ”är det mindre än 5 procent av läkarna i Sverige som använder den här typen av diktafoni. I Norge är siffran runt 80 procent.” (ur Dagens Medicin, sept 2018).

Rubrikbild läkare av ”Tumisu”.

”Vägsalt dödar”… Vad? Vem? Olof Palme?

Om vägsalt och vad det dödar. Och om mordet på statsminister Olof Palme. Och om den gränslösa ingenjören.

Rubriker: Inledning. Kritik och protester. ”Vägsalt dödar” och ”ingenjören utan gränser”. Avslöjandet. Slutord / sammanfattning.

Trafikverket (f.d. Vägverket) har halkbekämpat vintervägar med vägsalt sedan 1950-talet (saltet används som tömedel). Även innan dess spreds vägsalt i Sveriges avlånga land.

Vägsalt används också på våren för dammbindning på grusvägar ute på landet, och i en del städer (på asfalterade gator). Dammbindning i städer görs ofta nattetid. (Det finns flera skäl till dammbindning i städer, se studie*).

Bild ovan: dammbindning med vägsalt på grusväg.

Olika typer av vägsalt i torr eller flytande form används alltså under en stor del av året, framför allt på vintern och våren. HUNDRATUSENTALS TON vägsalt sprids årligen på en del av Sveriges vägnät, i städer och på stora och små vägar, inklusive cykelbanor, runtom i landet.

De negativa effekterna av vägsaltningen är bland annat:
Skador på vegetation och mark. Och föroreningar i grundvatten och vattentäkter.
Korrosion (rost) på bilar och andra fordon.
Skador (korrosion) på betong och metallkonstruktioner i t.ex. broar. (Korrosionsskador kan minskas med andra saltblandningar eller medel men det blir mycket dyrare).
Kan försämra sikten då vägsaltsörja lägger sig på vindrutor, strålkastare och reflexer.
När saltade vägar blir snötäckta kan de bli ännu halare än de annars skulle varit.
Felaktig saltning (t.ex. på oplogad väg) kan orsaka olyckor.
Vägsträckor där saltningen plötslig upphör kan leda till olyckor.
Saltet kan locka ut renar och andra vilda djur på vägarna och orsaka viltolyckor.
Djur kan få obehag eller skador. T.ex. hundar kan få smärtor i trampdynorna och svårt att gå.

Främsta orsaken att halkbekämpa med vägsalt är att minimera stora trafikstörningar på grund av den TUNGA TRAFIKEN: dvs lastbilar som blockerar högtrafikerade vägar när lastbilarna hamnar på tvären eller halvvägs ner i diket. Eller blir ståendes i halkiga backar, och även i svaga uppförslut där lastbilar tvingats sakta in eller stanna t.ex. vid köbildning och sen inte kommer vidare pga halkan. Där sandning inte är en tillräcklig åtgärd eller snabbt försvinner av den intensiva trafiken.

Flera studier har genom åren visat att utan vägsalt eller andra tömedel så blir störningarna i trafiken mycket större. Det framgår av flera försök där t.ex. två likvärdiga vägnätsområden med olika typer av halkbekämpning (med och utan salt) har jämförts under en eller flera vintrar.
Problemet är alltså att den omfattande tunga trafiken inte kan hantera de svåraste vinterväglagen när enbart sand (och plogning) används som halkbekämpning. Detta lär vara främsta anledningen till att vägsalt används.

För svårare trafikolyckor så tycks vägsaltningen inte göra nån större skillnad utom vid s.k. osynlig halka (ofta i början på vintern) då vägsalt kan förhindra svåra olyckor.
Generellt så kör folk försiktigare i vinterväglag oavsett om det är saltat eller inte.
Antalet allvarliga personskador och dödsolyckor i trafiken ökar på våren och sommaren när vägarna är torra och fina och hastigheterna är högre.

Kritik och protester

Kritik och protester mot vägsaltningen tycks förekommit lika länge som vägsalt har använts. I en tidningsartikel från 1938 (i DN) – dvs för över åttio år sedan – pekas vägsalt ut som orsaken till tre systrars insjuknande i häftigt illamående efter att vid en cykeltur ätit slånbär som växte längs vägkanten. Det motsades dock dan efter i en artikel (i Falu länstidning) med rubriken:
”Vårt vägsalt orsakar icke förgiftning. Slånbärsätande cykeltöserna hade fått sommardiarré?”

Den gången var det endast spekulationer, och det gällde vägsalt för dammbindning. Sedan dess vet man mer om vägsaltets faktiska skadeverkningar. Kritiken brukar mestadels handla om den typ av vägsalt som vanligen används för halkbekämpning (natriumklorid, dvs bordssalt). Det salt som vanligen används vid dammbindning har dock liknande nackdelar (kalciumklorid och magnesiumklorid).

Bild ovan: rostig bil. Kan bero på vägsalt. Eller/och att ägaren har misskött bilen. Och vissa bilmodeller är mer rostbenägna än andra.

Här är ett litet urval av tidningsrubriker om vägsalt, äldsta först:

1938 nov: ”Dammbindning och grusvägsunderhåll. Automobilens plötsliga och snabba utveckling ställde för ett antal år sedan våra väghållningsmyndigheter inför ett par allvarliga problem: det ohygieniska dammet som rördes upp av fordonen”. (Svenska Dagbladet).
1958 apr: ”Var noga med tvätten. Vägsalt fräter på lacket.” (Aftonbladet).
1970 feb: ”Enligt en undersökning i Göteborg rostar bilarna där lika mycket antingen man saltar eller inte saltar” — ”Nu har vägverket beställt en undersökning, som skall klargöra om vägsaltet verkligen befrämjar bilrosten.” — ”Undersökningen skall pågå ungefär ett år”. (Svenska Dagbladet).
1972 feb: ”Nya undersökningar: Vägsaltet hotar sjöarna. Löser ut olja och metall.” — ”Skogsfågel tycks i relativt stor omfattning få invärtes skador av saltet – åtskilliga fåglar har hittats döda intill nysaltade vägar.” — ”… katter och hundar som har sprickbildningar och frätsår på tassarna”. — ”På vegetationen konstateras skador främst på buskar, alléträd och även annan växtlighet intill vägar som behandlas med salt.” — ”Gamla broarna tål inte saltet.” (Dagens Nyheter).
1973 feb: ”När skall vi slippa salthysterin” — ”Motståndet mot saltet är mycket starkt” — ”Det är fruktansvärt, sade en taxichaufför efter det stora snöfallet i tisdags morse. Saltet biter sig fast i rutor och vindrutetorkare och lack så att man måste använda fotogen för att få bort det.” (GöteborgsTidningen).
1973 mars: från undersökning som Korrosionsinstitutet gjort på uppdrag av Vägverket:
”Vägsaltet påskyndar bilrosten” — ”det finns inte något direkt samband mellan vägsaltning och bilrost i storstadsområden. Men på andra platser i landet med mer normal atmosfär har man funnit att vägsaltning spelar betydligt större roll för rostskador.” (Svenska Dagbladet).
1976 feb: ”Bilindustrin gör bildelar som ska gå sönder”. (Aftonbladet).
1982 okt: ”Vägverket gjorde försök med saltfria vägar under två vintrar, på försökssträckor i trakten av Linköping… Ca 300 tunga lastbilar blev stående i backarna vid Kolmården.” (Dagens Nyheter).
1984 dec: ”Vintervägarna säkrast med salt” — ”Sveriges bilar rostar bort i en takt av 6,7 miljarder kronor per år, har Korrosionsinstitutet räknat ut. Och eländet lär fortsätta: försöken med saltfria vintervägar blev ett bakslag och skall inte upprepas.” — ”Efter fem års försök och forskning, står det klart att inget slår vägsaltet (vanligt koksalt NaCl) ur trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt”. (Svenska Dagbladet).
1985 dec: ”Regeringen har beslutat att stoppa vägsaltningen på Gotland och delar av ostkusten.” — ”Ett kalkmedel som heter Absol och vanlig sand ska ersätta vägsaltet som används på vinterkörbanorna.” (Dagens Nyheter).
1985 dec: ”Tranebergsbron vittrar sönder, men stan saltar vidare. I vinter kommer 6000 ton salt att ösas ut på vägar och gator i Stockholm. Salt som kommer att orsaka skador för ca 15 miljoner kronor bara på vägnätet.” (Dagens Nyheter).
.
1986 nov: ”Miljardskador oacceptabla. Mindre vägsalt redan i vinter.” — ”Saltet på vägarna kostar de svenska bilisterna drygt två miljarder kr årligen i form av rostskador på bilarna. Därtill kommer en rad negativa miljöeffekter. Men motåtgärder är på gång. Genom projektet ”Minsalt” som startar på allvar i vinter skall saltanvändningen reduceras väsentligt.” (Dagens Nyheter).
1987 dec: ”Fler stopp med mindre vägsalt” — ”Upplever inte att trafiksäkerheten försämrats” — ”Sämre framkomlighet, fler stopp och fler stenskott blir det när man saltar vägarna mindre. Det visas försöken i Dalarna. Men trafiksäkerheten har inte försämrats.” (GöteborgsTidningen).
1990 okt: ”Vägverket… 150 000 ton salt, 6 000 man…” — ”Runt om i landet” — ”Försöket med saltfria vägar är avslutat och vi kan konstatera att det inte går att klara vare sig säkerhet eller framkomlighet utan salt.” (I Dag).
1992 feb: ”Bort med vägsaltet. Trafikanterna eniga i VTI-rapport”. (Arbetet).
1994 okt: ”Fler saltfria vägar gatukontorets mål”. (DN).
1996 dec: ”Bättre ploga än salta. Motormännen kritiserar ökande användning av vägsalt. […] Men Vägverket uppger att saltningen gått ned under senare år.” (Arbetet).
2002 nov: ”Vägsalt får kritik av ambulansmän” — ”Den kritik som hittills kommit in handlar om att saltet lockar vilt på vägen och att smutsen försämrar sikten eftersom den lägger sig både på vindrutan, lyset och reflexerna.” (SR).
2005 juni: ”Vägsalt gör svenska bilar extra rostiga” — ”Precis som i tidigare studier som Korrossionsinstutet har gjort är det stora skillnader mellan olika bilmodellers tålighet för rost.” (Svenska Dagbladet).
2008 apr: ”Vägsalt dödar grödor” — ”Åkermarker nära saltade vägar blir förstörda och luckras upp av natriumet. Som följd växer det sämre och grödorna dör ut. Det här har forskare vid SLU kommit fram till. Sedan tidigare vet man att vägsaltet också förorenar grundvattnet.” (SVT).
2009 jan: ”Ett Halland fritt från vägsalt är inte realistiskt, säger Mikael Johansson, regionchef på Vägverket Sydväst. Just nu pågår Saltupproret i Västerbotten, som skrivits under av 20 000 personer och där man vill ersätta saltet med traditionell plogning, hyvling och sandning.” (Sveriges Radio).
2018 juni: ”Stort raseri över saltade vägar.” — Under tisdagen mottog regionen en skrivelse från Trafikverket om att börja salta delar av vägarna på Gotland. Förslaget möttes av stark kritik från allmänheten.” (helagotland.se).
2018 nov: ”Behovet av vägsalt och sandning ökar – Trafikverket försöker minimera miljöverkningarna” — ”Enligt Trafikverket kommer behovet av vägsalt och sand att öka på grund av livligare trafik och milda vintrar.” (HBL).
2018 nov: ”I Norrbotten har saltet skapat problem för trafikanter och renhållningen då saltet lockar ut renar på vägarna där de riskerar att bli påkörda.” (ATL).
2019 jan: ”Politiker vill förbjuda vägsalt – Förstör vinteridyllen” — ”Antalet vägar i landet som saltas för att bekämpa halkan ökar. Men många är emot metoden. I Åre kommun vill politikerna ha saltfria vägar eftersom de anser att turismen skadas av vägsaltet.” (tv4.se).
2020 febr: ”Vem är det som INTE skickat ut saltbilarna? En viktig fråga efter vinterns halkkaos i Västsverige och upp längs Norralndskusten. Och nu vet jag. Trafikverkets avtal med entrepenörerna sa stopp.” — ”Mitt i en kurva kommer man in i ett äldre avtal, och där är det snorhalt”. (Aftonbladet).
2021 febr: ”Vägsaltet är ett nödvändigt ont” — ”Saltar vi så får vi klagomål för att vi saltar och sandar vi så får vi klagomål för att det blir halkigt.” (SR).
2021 mars: ”Gunillas hund skadade sig på vägsaltet” — ”Hon berättar att flera hundar bränt och skadat sig under vintern. – Jag har träffat folk som bär sina hundar till bilarna för att de inte ska behöva gå på det.” (Mitti).

I materialet ovan framgår att det genom åren gjorts en del namninsamlingar och demonstrationer där tiotusentals personer protesterat mot vägsaltningen.

Anm: medlet ”Absol” som nämns ovan (december 1985) blev ingen hit. Det var fem gånger så dyrt som salt och har ingen smältande effekt på snö och is.

År 2021 skriver Trafikverket på sin webbplats bl.a. följande om vägsaltningen vid halkbekämpning:

”Saltningens miljö- och omgivningspåverkan spänner från bland annat påverkan på växter, förhöjning av salthalt i yt- och grundvatten till ökad korrosion på fordon. Den påverkan som sker är givetvis inte önskvärd, men behöver ställas i relation till de nyttor som saltningen anses medföra. I ett ställningstagande från 1974 gjorde riksdagen bedömningen att fördelarna med saltningen vägde avsevärt tyngre än nackdelarna vilket fortfarande utgör en förutsättning som Trafikverket arbetar utifrån.
[…]
Saltningen av våra vintervägar är livligt debatterad. Saltningen ger förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet, men också vissa negativa miljöeffekter. Miljöanpassad framkomlig vinterväg skall säkerställa att Trafikverket minimerar saltanvändningen i vinterväghållningen på ett sådant sätt att den med fortsatt hög användbarhet och trafiksäkerhet motsvarar medborgarnas och näringslivets krav och önskemål.
[…]
Trafikverket har nästan 10 000 mil statliga vägar och ca 25 procent av dem saltas då ingen annan halkbekämpningsmetod fungerar. Vi saltar på högtrafikerande vägar och där det ofta är snabba temperaturväxlingar. Det finns negativa effekter som vi är väl medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med förbättrade metoder och försöker ständigt att minska saltmängden.
[…]
Halkbekämpning är i första hand en framkomlighetsfråga. I vissa fall t.ex. vid den första osynliga halkan på hösten kan också halkbekämpningen bidra till ökad trafiksäkerhet.
Vid riktigt dåligt väglag kör de flesta sakta och håller extra avstånd. Olyckor med allvarliga personskador eller dödsfall ökar på våren och sommaren när vägarna är torra och bara. Detta beror i hög grad på att trafikanterna ökar hastigheten.”

Nackdelarna med vägsalt är som sagt skador på vegetation, mark, fordon med mera. Det gäller framför allt vid halkbekämpning men även vid dammbindning (se studie*).
Men fördelarna med vägsaltningen anses överväga nackdelarna.

”Vägsalt dödar” och ”ingenjören utan gränser”

Några driver vägsaltfrågan med stort engagemang. Exempelvis följande man som bloggar och twittrar om bland annat vägsalt som dödar. Och som skriver att han en vecka efter mordet på Olof Palme skickade ett anonymt brev där han och ”Saltfria-Väg-Fraktionen” tog på sig ansvaret för mordet. I brevet bifogade han två tomhylsor av samma sort som till de två Palmekulorna som hittades vid mordplatsen.
Polisen fick brevet den 9 mars 1986. De lyckades aldrig spåra mannen. Polisens analys av tomhylsorna talade varken för eller emot att Palmekulorna kom från de hylsorna.

På sin blogg presenterar han sig som:
”Bengt Jonasson, Civilingenjör utan gränser”.
Med sitt politiska parti ”Absolut Saltfria Vägpartiet”:
absolutvetande.se/…/absolut-saltfria-vagpartiet
har han deltagit i åtminstone fyra val, åren 1982, 1988, 1991 och 2014. Partiet fick en (1) röst vid respektive val (det är ett vanligt resultat bland alla de hundratals småpartier som deltar i val).

Både vägsaltpartiet och vägsaltdekalen (bilder ovan) tycks ha tillkommit i början på 1980-talet:
”Dekalen VÄGSALT DÖDAR som jag lät trycka upp för mer än 30 år sedan talar sitt tydliga språk. Självklart har jag Vägverkets kulörer. Det är en varningsskylt. Kör inte på saltade vägar!” (Jonasson, blogginlägg från 2015).

Bild ovan: inlägg på Jonassons blogg* 17 december 2021, om erkännandebrevet, dekalen, m.m.

På Jonassons blogg och Twitter framträder bilden av en udda person som gärna använder grova och stötande formuleringar, exempelvis ”Vägsaltningen kan liknas vid Hitlers gasning av judar och romer.”
Jonasson riktar ofta grov kritik mot socialdemokrater i allmänhet, och mot specifika politiker och tjänstemän. I ett blogginlägg från 2016 om Anders Ygeman, dåvarande inrikesminister (min fetstil):

”Socialdemokraterna i maskopi med miljöterroristerna utgör det största hotet och sabotaget mot livskvalitet, samhällsekonomi och välfärd.
Ni sossar har som huvudintresse att missbruka makt och konfiskera människors tillgångar.
Den som inte förstår detta meddelande rekommenderas att uppsöka läkare. Att bli nedsövd för all framtid är inget brott, för många en framgång och lättnad.
[…]
Jag kan inte se annat än att du i likhet med Ingemar Skogö och Gunnar Malm saknar en funktion i det svenska samhället, att du, i samklang med Olof Palme och Anna Lindh, saknar en funktion i det svenska samhället. De senare två framgångsrikt avrättade.”

Formuleringen ”Att bli nedsövd för all framtid är inget brott” kan tolkas som ett dödshot.
Uttrycket ”framgångsrikt avrättade” avser morden på Olof Palme (1986) och Anna Lindh (2003, uppklarat).

När Ingemar Skogö – tidigare generaldirektör på Vägverket (Trafikverket) till 2009 – avled år 2019 så firade Jonasson det dödsfallet med följande inlägg:

”Ny nationaldag för Sverige
Fira Ingemar Skogös bortgång. Svenska folket bör enas om att byta nationaldag till 28 maj så att vi återkommande kan jubla över Ingemar Skogös död.
Ingemar Skogö är Sveriges mest framgångsrike samhällssabotör och mördare genom vägsaltning.”

Om Lena Erixon – nuvarande generaldirektör på Trafikverket – skrev Jonasson år 2017 (min fetstil):

”Lena Terrorist Erixon
Vi måste få ett slut på allt ditt jävelskap, all din anstiftan till mord på vägtrafikanter, allt ditt sabotage mot infrastruktur, realkapital, framkomlighet, livskvalitet och miljö.
:
Din företrädare, Ingemar ”Ondskan” Skogö, avrättade sex oskyldiga busspassagerare i Rasbo och går fortfarande lös, t.ex. i Bromma. Vad tycker du om det, Erixon?”

Enligt Jonasson är Erixon med flera ansvariga för mord på vägtrafikanter.

Nämnda bussolycka med sex dödsoffer återkommer vid upprepade tillfällen hos Jonasson. Den olyckan handlar om en kollision mellan två bussar i Rasbo, Uppsala den 27 februari 2007.
Jonasson anser uppenbarligen att den dödsolyckan orsakades av vägsaltning.
I en 76-sidig rapport från Statens haverikommission bedöms dock olyckan ha orsakats av brister i vägens utformning och hastighetsgränser, och brister i bussföretagets säkerhetsarbete.

Avslöjandet

Den 16 december 2021 publicerade tidningen SvD ett gräv om vem personen var som efter Palmemordet skickade det nämnda erkännandebrevet inklusive två tomhylsor. Brevskrivaren, som i media kallas ”Ingenjören”, uppgavs varit tävlingsskytt och ägt en revolver av samma typ som troligen användes vid Palmemordet (Smith & Wesson .357 Magnum).
”Ingenjörens” revolver beslagtogs år 2006 av polisen i ett annat ärende och har därefter försvunnit. Även de två tomhylsorna som bifogades brevet har försvunnit hos polisen.
(SvD och annan media visar också andra smått besvärande uppgifter om ”Ingenjören” och rättsväsendet, med de uppgifterna återges inte här).

Därefter samma dag (16 dec 2021) och senare, bloggade och twittrade ”gränslösa” Jonasson om detta. Han publicerade dessutom en kopia på brevet, gamla bilder på sin Smith & Wesson .357 Magnum-revolver, och en kopia på sin vapenlicens. (Han skriver dock inget om medias övriga avslöjanden).

Bild ovan: Jonassons Twitter* 16 dec 2021, med brevet, vapenlicensen m.m.

Jonasson skriver att han inte dödade Palme. Att brevet 1986 bara var ett försök att få mer uppmärksamhet på vägsaltningen.

Brevet från 1986 som Jonasson har publicerat på sin blogg och Twitter innehåller följande text (”statsminister” var/är felstavat):

”Saltfria-Väg-Fraktionen
Till finansminister Kjell-Olof Feldt

Vi på Saltfria-Väg-Fraktionen påtager oss ansvaret för mordet på stadsminister Olof Palme.

Herr Palme var en gång i tiden kommunikationsminister och medan han ännu levde en ansedd politiker. Han glömde dock bort sin viktigaste uppgift, att förbjuda saltningen på våra vägar. Det hade kanske varit mera schysst att fixa dom inkompetenta nollorna på Vägverket och Väg- och Trafik-institutet. Ett avrättande av stadsminister Palme bedömer vi dock ge mer tyngd åt vårt krav: Ett vägsaltfritt Sverige som ju ger bättre samhällsekonomi, trafiksäkerhet och miljö.

Vänliga men bestämda hälsningar från välmenande SVF Saltfria-Väg-Fraktionen.
P.S. Tomhylsorna .357 magnum bifogas. D.S.”

Jonasson skriver på sina sociala medier att han har alibi för kvällen den 28 februari 1986 då Palme mördades: ”Jag var hos min fästmö den kvällen i Finspång där jag också var boende samt arbetade på ABB.”. Men kvinnan uppges inte minnas den kvällen.

Hur visste Jonasson vilken typ av tomhylsor han skulle bifoga brevet den 8 eller 9 mars 1986? Han kan ha sett det i dagstidningarna. Den 3-4 mars 1986 rapporterade media att mordvapnet troligen var en ”357 Magnum av märket Smith & Wesson och ammunitionen av fabrikat Winchester”.
I andra artiklar uppgavs ammunitionen vara ”Winchester 357 Magnum Metal Piercing”, eller ”Winchester – Western .357 Magnum Hi-Speed, Metal Piercing”.

Det kan t.o.m. varit de medieuppgifterna som gav Jonasson idén och inspirationen att skicka ett sånt brev, eftersom han hade tillgång till sån ammunition och en sådan Magnum-revolver som beskrevs i tidningarna. (Sen är det en annan sak att de flesta medborgare aldrig ens skulle komma på idén att göra nåt liknande, oavsett om de innehar vapen eller inte).

Slutord / sammanfattning

Att åklagare Krister Petersson nyligen meddelade att han inte tänker öppna Palmeutredningen pga det som framkommit om Ingenjören är fullt begripligt.

Man kan raljera och säga att åklagare Petersson inte vill öppna utredningen därför att Ingenjören fortfarande lever (och kan försvara sig).
I motsats till den avlidne Stig Engström (”Skandiamannen”) som sommaren 2020 misstänkliggjordes postumt när han pekades ut som mordmisstänkt, men inte tillräckligt för åtal (om han hade levt). Samtidigt som Petersson stängde ner Palmeutredningen.

Med andra ord, det finns inte tillräckligt underlag för polis / åklagare att öppna Palmeutredningen igen för Ingenjörens skull. Ingenjörens revolver är borta. De två tomhylsorna likaså. Att alibi inte kan uppbringas för en kväll för 35 år sedan är inte märkligt. Kvar finns bara ett gammalt erkännandebrev och svaga indicier kring en udda figur, som febriga privatspanare kan tänkas spekulera och fantisera om. Bevismässigt ungefär lika svagt som med den tidigare utpekade Stig Engström.

Så på rubrikens fråga om vägsalt liksom dödade Palme (indirekt) är svaret: har inte en susning, kanske, kanske inte. Och på den (osaltade) vägen är det.

Fördelen för ingenjören utan gränser är att han till slut har fått den uppmärksamhet han nu säger att han ville ha med sitt erkännandebrev. Men det tog 35 år.

* Studier, från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut):
– ”Fordonskorrosion beroende på vintervägsaltning” (2006, pdf-fil).
– ”Miljöeffekter av dammbindning av grusvägar” (1999, pdf-fil).

* Blogginlägg av Jonasson, 17 dec 2021, om erkännandebrevet m.m:
– absolutvetande.se/uncategorized/palme-co/
* Jonassons Twitter, 16 dec 2021, med brevet, vapenlicensen, m.m:
– twitter.com/AbsolutVett/status/1471596715430092812

Rubrikbilden vägsaltningsfordon av ”JerzyGorecki”, med montage (”vägsalt dödar”) av mysterium24.

Uppdaterad 2022-01-04.

När fullmånen går upp bakom ryggen medan solen går ner

Bilder ovan: mobiltelefonkameran riktad västerut och österut med några minuters mellanrum.

Att solen går ner ganska samtidigt som fullmånen går upp i motsatta väderstrecket.
Det inträffar två gånger per år, om man med ”fullmåne” menar den dan i månaden som månen är maximalt full, och med ”ganska samtidigt” menar när tiden mellan solnedgång och fullmåneuppgång är som kortast, exempelvis några minuter. Under 2021 i Sverige inträffade detta den 27 februari och 19 november.

Dessa uppgifter är levererade från avdelningen för överblivet överskottsvetande.

Mera: allt om månens och solens aktiviteter i Stockholm:
– ”timeanddate.com/moon/sweden/stockholm”.
– ”timeanddate.com/sun/sweden/stockholm”.

Förgrundsbild kvinna av ”Mysticsartdesign”.

Drive-by-skjutningen vid en drive-thru, och mordoffret Adriana 12 år.

Mamman med Adrianas foto i knät.

Vid 3-tiden på sommarnatten söndag 2 augusti 2020 i Norsborg i Botkyrka, Stockholm:

Några beväpnade personer i en stulen bil öppnade eld i riktning mot en hamburgerkedjas drive-through. Ett tjugotal skott avlossades, från två vapen.

12-åriga Adriana som befann sig i närheten på en hemlig nattpromenad med sin hund, hamnade i skjutarnas skottlinje och dödades.

Flera andra personer som befann sig på platsen klarade sig helskinnade i kulregnet, inklusive ett par gängmedlemmar som antas varit målet för skjutningen.

Dvs förutom mord på en flicka så begick gärningsmännen även mordförsök på ett flertal personer.

Flygfoto ovan: enligt media* avlossades flera skottsalvor från två håll. Efter de första skottsalvorna förflyttades bilen hundra meter och skjutandet fortsatte. (GM=gärningsmän. Pilarna visar skottriktningarna. X=kulhål).

Under tiden som förflutit sedan dess…

…dvs under de senaste 16 månaderna (2 aug 2020 till 20 dec 2021), så har bland annat följande hänt:

Nyligen (dec 2021) greps och häktades en gängmedlem i 30-årsåldern som misstänkt för skjutningen, enligt media. Polisen har hittat DNA-spår. En polischef har sagt till media att 30-åringen är den misstänkte skytten, och att ett åtal möjligen kommer under våren.

Sedan början på juli 2021 är tre gängmedlemmar från Norsborg häktade i sin utevaro. De tre är i 22-23 års åldern, har turkiska namn, är födda i Sverige och är svenska medborgare.
De var skrivna i Norsborg fram till februari-mars 2021 då deras adresser ändrades till en postbox i centrala Stockholm. Sedan drog alla tre till Turkiet och sökte turkiskt medborgarskap (sannolikt på inrådan av en advokat, se nedan). Fördelen med den strategin är att Sverige inte har nåt utlämningsavtal med Turkiet.

I juli 2021 efterlystes de tre av Interpol och Europol:
– ”www.interpol.int/…” (direktlänkar Interpol: [1] – [2] – [3]).
– ”eumostwanted.eu” (direktlänkar Europol: [1] – [2] – [3]).
Enligt Interpol är samtliga tre efterlysta för ”Murder” och ”Attempted murder”, samt en av dem även för ”Exceptionally gross violation of the Swedish Firearms Act”. I en rap-musikvideo som de la upp på webben dan innan skjutningen visades flera vapen och han poserade* även med det vapen som enligt polisen användes då Adriana sköts ihjäl, en automatkarbin AK-47 (Kalasjnikov).

Samma månad (juli 2021) mejlade de tre efterlysta till tidningen Expressen*, citat:
”Vi har redan vart i kontakt med åklagaren och utredaren. Vi alla tre befinner oss i Turkiet och har turkiskt medborgarskap, vi vet att det inte finns något utlämningsavtal mellan Sverige och Turkiet men vi är villiga att lämna in oss till svensk polis för att bevisa vår oskyldighet.
Vi har absolut inte rymt! vi var kvar i Sverige nästan ett år efter det tragiska händelsen inträffade, vi åkte bara på en lång semester.”

Man kan ana att de har en advokat som rådgivare för deras strategi och formuleringar.
Några dar innan ovanstående mejl skickades så hade de mejlat till tingsrätten och begärt en annan advokat. (En som har erfarenhet av denna typ av fall, verkar det som).

Och de tycks ha stannat kvar i Turkiet. Åtminstone ligger deras efterlysningar kvar (den 20 dec 2021) hos Interpol och Europol, och enligt Europol antas de gömma sig i Turkiet: ”they are believed to be hiding in Turkey”.

Fler gängmedlemmar har tidigare häktats för Adriana-skjutningen, men ingen har åtalats.

Däremot har tre andra personer häktats, åtalats och dömts för grovt vapenbrott. De tre avslöjades i nämnda rap-musikvideo. I september 2021 dömdes de till fängelse för vapenbrott. I december 2021 skärpte hovrätten straffet för en av dem, så att straffen blev fyra, fem respektive 2,5 års fängelse. (Fängelsevistelsen blir kortare eftersom man friges efter 2/3 av tiden).
I de kretsarna är nåt år på kåken en merit så grattis till dom.

* Ang. skottsalvorna, artikel (aug 2020):
”expressen.se/…/ung-kvinna-skadad-efter-skottlossning”.
* Ang. poseringen med vapen i rap-musikvideon, artikel (juli och dec 2021):
”aftonbladet.se/…/tre-man-efterlysta-for-mordet-pa-adriana”.
* Ang. mejlet från de tre efterlysta, artikel (juli 2021):
”expressen.se/…/efterlysta-mannen-villiga-att-lamna-in-oss-till-polisen/”.

Angående Adrianas nattpromenad med hunden: enligt hennes pappa var Adriana ensam hemma eftersom han jobbade natt. Mamman, hennes man och deras andra barn hade åkt på utlandssemester men Adriana hade valt att stanna hemma hos pappa.

Polishändelser t.o.m. december 2021 (diagram)

Diagram ovan: antal polishändelser per månad december 2020 t.o.m. december 2021.

Mord/dråp per månad: röda fyrkanter.
Mord-/dråpförsök per månad: blåa fyrkanter.
Anträffad död per månad: svarta trekanter. Stiger kraftigt under tidig vår och planar sedan ut (självmord utgör troligen en ansenlig del av de fallen*).

Uppgifterna kommer från (svenska) polisens publicerade händelser gällande mord/dråp, mord/dråp-försök och anträffad död.
Obs att rubriceringarna är från inledningsskedet av polisens utredningar, en del av fallen kan senare fått annan rubricering (t.ex. en ”anträffad död” kanske senare visade sig vara mord, eller vice versa).

Mera:
– ”Polisens senaste mord, mordförsök och funna döda”.

* Folkhälsomyndigheten: ”Flest suicid sker på våren”.

Uppdaterad enligt ovanstående angivna månad/år.

Skådespelaren Alec Baldwins dödliga vådaskott

En månad efter dödsskjutningen så blev det plötsligt två mysterier istället för ett. Kan en sån revolver avfyras utan att man rör avtryckaren? Ja, vi kollar närmare.

Dödsskjutningen vid en repetition (”marking rehearsal”) för en westernfilm, i New Mexico, USA den 21 oktober 2021:
skådespelaren Alec Baldwin höll i en rekvisitarevolver som den vapenansvarige hade uppgett vara en ”cold gun”, dvs ofarlig. Revolvern skulle endast vara laddad med sex blindpatroner (”dummy rounds”), attrapper som ser ut som skarpa patroner men som är ofarliga (innehåller inget explosivt)*.

Den dödande kulan träffade filmfotografen Halyna Hutchins vid armhålan, fortsatte rakt igenom kroppen och träffade regissören Joel Souza i axeln. Han klarade sig utan allvarliga skador, men Halyna avled.

Ett mysterium är hur den skarpa patronen hamnade i rekvisitarevolvern?
Hade den vapenansvarige Hannah Gutierrez-Reed missat att det var en skarp patron bland blindpatronerna när hon gjorde sin obligatoriska säkerhetskontroll av revolvern strax innan den överlämnades till regiassistenten Dave Halls? som sedan överlämnade den till Baldwin med orden ”this is a cold gun”. Eller var det nån som bytte ut en av revolverns blindpatroner mot en skarp patron efter att Gutierrez-Reed hade lämnat revolvern ifrån sig?

Revolvern lär använts vid skarpskytte på en annan plats tidigare samma dag som dödsskjutningen. Hade en skarp patron glömts kvar i revolvern? Gutierrez-Reed har uppgett att när hon på förmiddan skulle ladda revolvern med sex blindpatroner så var det problem att få en av patronerna på plats i revolvern, det lyckades först efter rengöring av revolvern.

I några media spekuleras om brister hos en ammunitionsleverantör. Att en eller flera skarpa patroner (”live rounds”) av misstag hamnat i askar med blindpatroner, och att Gutierrez-Reed av nån anledning inte upptäckte det när hon laddade revolvern med blindpatroner. (Kännetecken för en blindpatron kan vara att den rasslar när man skakar den, eller att den har en markering i botten).

Ännu ett mysterium…

…dök upp drygt en månad efter dödsskjutningen, när Baldwin för en vecka sedan gjorde en längre intervju* där han berättade mer om vad som hänt. Baldwin sa bl.a:

Att revolvern avfyrades enbart genom att han släppte hanen, utan att han tryckte på avtryckaren. Det låter konstigt, men är fullt möjligt om revolvern är modifierad till en ”slip-gun” eller om den är skadad eller defekt (se nedan).
Att filmfotografen Halyna Hutchins hade vridit filmkamerans monitor åt sidan, så att hon och regissören befann sig vid sidan om kameran istället för bakom. (Se skissen ovan).
Och att Baldwin hade blivit instruerad och ”guidad” av Hutchins att rikta revolvern snett åt sidan om kameran, för att testa olika vinklar.

Baldwin sa bl.a. följande om revolvern:
– I den filmscenen skulle han inte trycka på avtryckaren, men han skulle spänna hanen.
– Baldwin frågade om han skulle spänna hanen, Hutchins sa ja. Han började spänna hanen (”I start to cock the gun”), men inte ända upp (”the hammer is far back as I could without cocking it actually”).
Baldwin håller hanen (”the hammer”) med tummen, de testar olika bildvinklar, och när Halyna säger att det räcker så släpper Baldwin hanen med tummen och då avfyras revolvern. (”I let go of the hammer of the gun, and the gun goes off”). Han tryckte inte på avtryckaren (”I did not pull the trigger”).

Att Baldwin inte tryckte på avtryckaren – och att fingret var utanför avtryckarbygeln – bekräftas av regiassistenten Dave Halls som bevittnade dödsskjutningen:
”…told abc news that he was watching, and agrees that Alec did not pull the trigger, and that he’s finger was outside the trigger bar.”

Olika sätt att avfyra en sådan revolver

Rekvisitarevolvern som Baldwin hanterade uppges vara en replika av en äldre* Colt .45 av typen single-action. En sån revolver kan avfyras utan att användaren behöver röra avtryckaren exempelvis om revolvern är modifierad eller skadad (se nedan).

Animerad bild ovan, visar hur det ser ut inuti en normal (ej modifierad), äldre* revolver av typen single-action.
Hanen är till höger, avtryckaren undertill. Hanen är fjäderbelastad, en del av den kraftiga fjädern syns nere till höger i bilden.
Cylindern (innehållande patronerna) roterar ett steg medsols varje gång man spänner upp hanen (”cock the gun”).

Vid normal skjutning: spänn hanen bakåt (t.ex. med tummen) så långt det går, tills hanen spärras av avtryckaren (som då glider in i ett hack i hanen, se bild).
Avfyra genom att trycka på avtryckaren, då frigörs hanen och far fram mot cylindern.
Det enda avtryckaren gör (när användaren trycker på den) är att frigöra den uppspända hanen. Därav namnet SINGLE-action. Om hanen inte är helt uppspänd så händer det ingenting när man trycker på avtryckaren.

2:a spärrläget, ”half-cocked”.

På den animerade bilden ovan syns att avtryckaren egentligen har två funktioner:
att spärra och att frigöra hanen.
Revolvern har tre spärrlägen (enligt manual* från Colt):
tre hack (”notches”) i hanen där avtryckaren kan hålla emot och spärra hanen. De två första hacken är säkerhetsspärrar, det tredje hacket är för att hålla fast hanen i avfyrningsposition.

Det första spärrläget kan användas då man bär revolvern, det skyddar mot ofrivillig avfyrning t.ex. om revolvern tappas på hanen.
Det andra hacket används då man laddar revolvern, då är hanen halvvägs spänd (”half-cocked”, bild höger).
Tredje hacket används för att skjuta, då är hanen helt spänd (”cocked”).

När hanen är spärrad i nåt av de tre lägena så kan den frigöras utan att skjuta, det görs med hanen OCH avtryckaren tillsammans.
Det är endast i tredje läget som hanen kan frigöras med ENBART avtryckaren. Dvs man kan inte skjuta från något av de två första spärrlägena, endast från tredje läget.

Skjuta utan att röra avtryckaren?

Några möjligheter att med den typen av revolver avlossa ett skott utan att röra avtryckaren:

Att den är modifierad så att avtryckaren inte kommer i kontakt med hanen (alternativt där avtryckaren är borttagen). Då kan man avfyra revolvern enbart med hanen, genom att dra hanen bakåt och släppa den. Dvs då kan flera skott skjutas i följd mycket snabbare än annars.
Såna modifieringar gjordes t.ex. förr för tävlingar i snabbskytte och för uppvisningar. En sån revolver kallas ”slip-gun”.
Eller så kan revolvern vara skadad / defekt så att avtryckaren inte hålls kvar i hanens hack och hanen inte kan spännas upp. Dvs då går det skjuta med hanen utan att röra avtryckaren.

Vi vet inte exakt hur Baldwins revolver fungerade. Är den modifierad? Hur många spärrlägen har den? Är den skadad / defekt? Var den skarpa patronens tändhatt extra känslig så att revolvern kunde avfyras även om hanen släpptes från ett kortare avstånd än normalt? Det bör bland annat vara såna saker som polisutredningen söker svar på.

Om det är sant som Baldwin säger att han inte tryckte på avtryckaren (och inte heller höll den intryckt), och att han drog hanen nästan ända bak, då lutar det åt att revolvern är modifierad, skadad eller defekt. Eftersom hanen annars borde ha stoppats i nåt av de två första spärrlägena när han släppte hanen.
Om revolvern är modifierad eller skadad så kan man tycka att Baldwin borde ha märkt det innan det small. Eller så lade han inte märke till det därför att han var fokuserad på repetitionen eller pga okunskap.

Men om han tryckte på avtryckaren…

Regiassistenten Dave Halls (som bevittnade dödsskjutningen) lär ha bekräftat att Baldwin inte tryckte på avtryckaren, och att fingret var utanför avtryckarbygeln (se ovan).
Om det är en felaktig uppgift så är exempelvis nåt av följande händelseförlopp möjligt:

Att Baldwin omedvetet eller medvetet höll inne avtryckaren medan han spände hanen, och till slut råkade tappa taget om hanen. I så fall blir effekten densamma som med en modifierad revolver, dvs att avtryckaren inte spärrar hanen när man släpper hanen från bakre läget.
Den tekniken att skjuta används även vid snabbskjutning och kallas då ”fanning”, dvs man håller avtryckaren intryckt samtidigt som hanen dras bakåt och släpps (t.ex. med den andra handen) upprepade gånger i snabb följd.

Eller att Baldwin undanhåller något exempelvis därför att han egentligen spände upp hanen i skjutläge och sen klantade sig när han skulle spänna ner hanen (görs det på fel sätt så kan revolvern råka avfyras).
En annan möjlighet är att han spände upp hanen och tryckte på avtryckaren i övertygelsen att det var en ofarlig ”cold gun”, vilket egentligen skulle vara så korkat att det nog blev mycket svårt att medge.

Men ovanstående hypoteser motsägs alltså av Halls uppgifter.

Vi får se vad polisutredningen m.m. kommer fram till och hur mycket av resultatet de släpper till allmänheten.

OBS: resonemangen i ovanstående texter kring möjliga händelseförlopp rörande revolvern bygger på antagandet att revolvern Baldwin använde är konstruerad enligt Colts specifikationer för deras äldre* single-action revolver.
Revolvern Baldwin använde lär enligt media vara en Colt replika ”Long Colt 45 Revolver”, tillverkad av italienska F.LLi Pietta.

* Intervjun med Baldwin (ABC news, 2 december 2021), i tre delar:
– ”Alec Baldwin Exclusive Interview – Part 1 | ABC News”.
– ”Alec Baldwin Exclusive Interview – Part 2 | ABC News”
(vid 01:30 och framåt beskrivs händelserna före och efter skottet).
– ”Alec Baldwin Exclusive Interview – Part 3 | ABC News”.
(vid 04:10 beskrivs vapenhantering m.m.).

* Det var alltså enbart blindpatroner som rekvisitarevolvern ovan skulle ha varit laddad med, de innehåller ingen tändhatt, inget krut, inget explosivt.
Blindpatroner är inte samma som effektpatroner (lösa skott, blanka skott, ”blank rounds”, ”blanks”). Effektpatroner har explosivt innehåll, men istället för en metallkula är det trä- eller annat mjukare material (som dock på väldigt nära håll kan kan orsaka skada och t.o.m. döda).

* Med ”äldre” single-action revolver avses här en från slutet på 1800-talet, som saknar den senare säkerhetsfunktionen ”transfer bar” i avfyrningsmekanismen.

* Manual från Colt: ”Single Action Army Revolver, Sheriff’s & Storekeeper’s Model Revolvers…”.
(Vissa detaljer/funktioner kan skilja från revolvern Baldwin använde).

Animerade bilden, klipp från:
– ”3D Animation: How a Single-Action Revolver works”.

Ruskigheter i forna tiders media

Bild ovan: ur dagstidningen Nerikes Allehanda den 28 september 1875. Översatt till modernare skrift:

”Självmord.
– Den 30 augusti hängde sig arbetaren Abraham Olsson i Grangärdes socken i Dalarna.
– Den 1 september hängde sig änkan Brita Olsdotter i Gagnefs socken i Dalarna.
– Den 10 september hängde sig bonden Anders Andersson i Mjällby socken i Blekinge.
– Religionsgrubbel har föranlett 67-åriga hustru Anna Olsson i Jonstorps socken i Skåne att med bandkniv skära halsen av sig.
– Den 25 september hängde sig skomakaren Nils Romberg i Helsingborg. Brännvinet var orsaken.
– Självmord begick 22 september manufakturhandlaren A.D.G. Krook i Malmö. Krook, som var 67 år gammal och städse levat indraget och arbetssamt, har lidit smärtsamma familjeförluster, vilket i förening med bruten hälsa och mindre god affärsställning tros ha orsakat det förtvivlade beslutet.”

Självmord med mera i dagstidningar på 1800-talet

En ruskighet för drygt hundra år sedan var att tidningarna rapporterade vilka medborgare som hade begått självmord. Ofta beskrevs tillvägagångssättet och ibland även orsaken.

En självmordsmetod, som kanske förvånar, var att skära halsen av sig själv med en bandkniv:

Denna otäcka, utökade användning av bandknivar omfattade inte bara självmordsförsök, de brukades även som tillhyggen och vapen. Här är några exempel ur Dagens Nyheter, Aftonbladet med flera tidningar från andra hälften av 1800-talet:

”En gardist vid Lifgardet till häst överfölls av två ynglingar och blev huggen i huvudet med en bandkniv.”

”Torpare Johan i Nordtorpet hade orsakat eldsvåda vid oförsiktig mossbränning. Han hittades död liggandes huvudstupa över ett dike. ”I sin förtvifvlan hade han skurit halsen af sig med en bandknif”.

”En tjänsteman vid statens jernväg blev överfallen av en man med bandkniv. Mannen måttade ett hugg mot tjänstemannen som ”denne dock lyckligtvis afvärjde”.

”67-åriga hustru Anna tog livet av sig med en bandkniv. Hon hade ”utgått på logen och med en der liggande bandknif tillfogat sig ett tvärsfver strupen gående och luftstrupen genomskärande sår af omkring 3 tums längd. Orsaken till den förtviflade gerningen har upplysts vara religionsskrupler, hvarav hon under de sista 2 eller 3 månaderna varit lidande.”

”Straffångar i Malmö överföll en vaktkonstapel och högg honom i armen med en bandkniv.”

”Änkan Stin Katrin Jansdotter berövade sig livet ”derigenom att hon med en s.k. bandknif afskar halsen. Hennes familj har en tid bortåt legat i nervfeber, nyligen hade hon sjelft blifvit enka och sjelf var hon på sistone angripen av smygande nervfeber. Orsaken till sjelfmordet tros derför vara sorg och förtvivlan. Hon var omkring 55 år gammal”.

”Tunnbinderiarbetaren Almström försökte hugga en konstapel i huvudet med en bandknif.”

”Förre tröskverksbyggaren, fattighjonet Per Belamson sökte med en bandknif afskära halsen, luftstrupen genomskars. Forslades till Mora lasarett och torde möjligen åter repa sig.”

”En medelålders man i någorlunda bergade omständigheter afhände sig lifvet medelst skärning i halsen med en bandknif, hvarvid så väl luft- som matstrupen afskuros. Anledningen till den hemska gerningen är obekant.”

”Två drängar tilldelade en man ett svårt slag i ansigtet af en skaftlös bandknif.”

”Stufveriarbetaren Carl Johan Olsson försökte igår att med en bandknif afhända sig lifvet. Han tillfogade sig sår öfver strupen och handlederna, men hindrades att fullborda sin afsikt. Han var vid tillfället ej nykter.”

”Snidaren Olof Hultqvist smög sig bakom en buske och tillfogade sig med en bandknif ett djupt sår i halsen. Hans tilltag bemärktes dock snart och han omhändertogs, hvarefter det häftigt blödande, men lyckligtvis icke dödliga såret förbands.”

Som synes så rapporterade tidningarna även försök till självmord, dvs där personen ifråga överlevde.
När det gäller genomförda självmord med bandkniv ligger det nära till hands – utan att känna till alla detaljer – att misstänka att vissa fall egentligen var mord.

Avrättningar

En annan ruskighet var förstås dödsstraffet. Så här beskrev några tidningar avrättningen av Anna Månsdotter, ”Yngsjömörderskan”, år 1890:

Bild ovan, ur Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning, 7 augusti 1890. Texten lyder:

”Yngsjömörderskans afrättning. Kristianstad den 7 Augusti. Anna Månsdotter afrättades kl. 8 i morse å härvarande fängelsegård. 75 personer voro närvarande, bland dem många in- och utländske tidningsmän.
Anna Månsdotter darrade häftigt, då hon af pastor Hasselqvist framleddes till schavotten. Hon lade sig ned med någon svårighet, kved och jämrade sig. Skarprättaren, som var fullkomligt lugn, skilde med ett enda hugg hufvudet från kroppen; men hugget gick snedt, så att underkäken hängde fast vid kroppen.
Militär och polis höllo folkmassan på afstånd från fängelsegården.”

Göteborgs Aftonblad var mer detaljerade gällande Annas avrättning:

Ovanstående skribent förmedlade också att bödelns delvis missade yxhugg var ”ohyggligt”. Eller så syftade skribenten på dödsstraff som sådant.

Dödsstraffet (i Sverige) avskaffades 1921. Dessförinnan hade ingen avrättning skett sedan 1910.

Nutida media och självmord / suicid

Anledningen till att media numera inte skriver lika mycket om självmord som de gjorde förr beror bl.a. på branschens etiska regler för press, TV och radio. Där anges i 8:e paragrafen*:
”Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.”

Den regeln är en rekommendation, media är fria att skriva mer om självmord om de skulle vilja det.
Om alla självmord publicerades skulle det bli ganska mycket självmordsskriverier och notiser i tidningarna.
År 2020 avled 1168 personer i säkert fastställda självmord i Sverige*. År 2019 var det något fler, 1269 personer. Det blir cirka tre per dygn.

De som jobbar preventivt mot självmord vill ha en mer genomarbetad journalistik om självmord.
SVT uppger (januari 2021) att de rapporterar om självmord, men:
”Samtidigt är ämnet i sig komplicerat, hemskt, privat och kan fel hanterat få negativa konsekvenser. Media har en lång historia av respekt och försiktighet i relation till självmord.
Våra publiceringar idag öppnar inte för en löpande nyhetsrapportering i ämnet, men gemensamt för alla våra samtal med personer som jobbar preventivt mot självmord är önskan om mer genomarbetad journalistik i ämnet.”

Och nu över till något helt annat

Under senare hälften av 1800-talet bytte tidningarna ut de gammaldags typsnitten mot nya, mer lättlästa. Ibland kunde en och samma tidningssida innehålla både gamla och nya typsnitt (i olika artiklar). Ett exempel på gammaldags typsnitt finns överst i detta inlägg (från Nerikes Allehanda 1875).

Följande lilla sammanställning kan vara till hjälp när man försöker läsa gamla texter:

Bild ovan: typsnittet till vänster i respektive bokstavspar ovan kallas frakturstil eller fraktur.
Flera såna gammaldags bokstäver är lätta att förväxla med nutida, exempelvis o/v och s/f.

* Etiska regler för press, TV och radio:
”medieombudsmannen.se/…/etiska-regler-foer-press-tv-och-radio/”

* Färre självmord under 2020:
”folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/…/farre-sjalvmord-under-2020/”

Återpublicerad från 2017 och uppdaterad.

Likheter mellan lokala och globala kurvor

Beskåda följande glada kurvor:

Diagram #1 (översta):
årsmedeltemperaturen i Stockholm åren 1850 till 2020. Mätdata från SMHI. (Källa).
Anm: SMHI har korrigerat temperaturserien så att vi kan bortse från ”urbana värmeöeffekten” som uppstår i storstäder.

Diagram #2 och #3 (mellersta och nedre):
globala årsmedeltemperaturen 1880 till 2020 (som avvikelse från en referenstemperatur), enligt amerikanska NASA. (Källa).
Den svarta kurvan är temperaturkurvan i utjämnad form (med metoden Lowess smoothing, med låg utjämningsparameter).
Diagram #2 är NASA:s originaldiagram.
Diagram #3 består av exakt samma temperaturserier som i diagram #2 men innehåller tre ytterligare kurvor (se nedan).

Som synes finns det vissa likheter mellan Stockholms årsmedeltemperatur och den globala årsmedeltemperaturen. Den lokala och globala kurvan liknar varandra i stora drag:
temperaturen stiger långsamt en bit in i 1900-talet, avstannar, sjunker en aning, och stiger igen från senare delen av 1900-talet.

Men, med originaldiagrammen #1 och #2 kan vi inte helt jämföra ”äpplen med äpplen” (som man bör) därför att utjämningsmetoden inte är samma.
Stockholmsdiagrammet (#1) använder utjämningsmetoden (glidande) 30-årsmedeltemperatur (den blåa kurvan), medan NASA:s globala diagram använder Lowess (den svarta kurvan).

Skillnaden mellan de olika utjämningsmetoderna framgår i diagram #3 där några kurvor har tillkommit som är utjämnade med metoderna 10-, 20- respektive 30-årsmedeltemperatur.
Den blåa kurvan (glidande 30-årsmedel.) skiljer sig ganska mycket från den svarta (Lowess smoothing) i diagram #3, eller hur.

Med andra ord:
när man använder samma utjämningsmetod, t.ex. 30-årsmedel, så liknar Stockholmskurvan ännu mer den globala kurvan. Vilket framgår i de blåa kurvorna i diagram #1 och #3 ovan.

Jaha. Men…

… gäller den likheten lokalt/globalt endast Stockholm?
Nej, SMHI har även beräknat sammanlagda årsmedeltemperaturen för 35 mätstationer i Sverige, dvs nästan som ett medelvärde för hela Sverige. Det ser likartat ut som ovan, i stora drag har den likheter med den globala årsmedeltemperaturen.

På denna planet lär det knappast finnas nån befolkad geografisk plats och spöklik Twilight Zone där lokala temperaturen de senaste hundra åren är helt opåverkad av den globala temperaturen.
Riktar vi blicken mot Grönland som delvis ligger på samma breddgrader som Sverige, så ser det också ungefär likadant ut. Exempel:

Diagram ovan: årsmedeltemperatur 1807 till 2020 i Qaqortoq på Grönland (som avvikelse från en referenstemperatur).

I det diagrammet finns ingen utjämnad kurva inlagd, men man kan med blotta ögat se det är ungefär samma som i Sverige åren 1880-2020, dvs:
stiger långsamt en bit in i 1900-talet, avstannar, sjunker en aning, och stiger igen från senare delen av 1900-talet.

Längre norrut på Grönland blir det liknande kurvor eller staplar, men de inbördes skillnaderna mellan max- och min-temperaturer blir något större.

På tal om kurva och kurvor: ordet kurva (kurwa) i polska språket betyder hora (prostituerad), kan vara bra att veta ifall nån polack börjar fnissa okontrollerat när du pratar om kurvan.

Rubrikbilden från ”Dina Dee” och ”DrSJS”.