Författararkiv: Tony

Kalla fall, 1986-2017, södra Sverige

Lista med drygt hundra ouppklarade mord, försvinnanden och misstänkta mord, samt några oidentifierade personer. Från södra Sverige åren 1986 till 2017.

Några från listan:

Emil Rittbo, 6 år, ihjälskjuten av bankrånare.
Strax efter klockan 17 torsdagen den 9 december 1993 utsattes banken i Hörby för rån. När rånarna flydde från platsen i sin flyktbil krockade de med den bil som Emil och Emils pappa färdades i. Emils pappa följde efter flyktbilen för att ta reda på vilket registreringsnummer den hade. Knappt en kilometer senare stannade flyktbilen och föraren klev ur. Föraren sköt mot Emil och Emils pappa. Ett av skotten träffade Emil som avled på platsen till följd av skottskadan.

Marua Ajouz, 18 år, styckmördad.
Marua försvann fredagen den 20 december 2002. I oktober året därpå hittades de första kvarlevorna av hennes kropp i Bokskogen i Hyby utanför Malmö.
I april 2017 hittades resterande kvarlevor nedgrävda i Nordanå i Staffanstorps kommun.
Det sista kända livstecknet från Marua är från kvällen den 20 december 2002 då hon befunnit sig på Ellstorpsgatan 3C i Malmö.

Källa och mer info hos polisens webbplats:
polisen.se/aktuellt/kalla-fall/.
F.n. (2 okt 2019) finns där endast fall från landets södra delar.

Ny film om Quick, slår inte the real deal

En film vid namn ”Quick” har sett dagens ljus. Det är en spelfilm, dvs handlingen är fiktiv (påhittad), som visserligen bygger på en verklig händelse. Som spelfilm betraktad är ”Quick” en stunds hyfsad verklighetsflykt. Filmen har några duktiga skådespelare, men de bleknar vid jämförelse med skådespelarinsatserna hos den äkta Thomas Quick (eller Sture Bergwall som han heter egentligen).

Varför nöja sig med fiction när man kan få the real deal? Här följer en liten sammanställning av autentiska ljudklipp med Thomas Quick, från åren 1995 (oktober), 1996 (april) och 1997 (november).
Lyssna på några smakprov av Quicks fabulösa skådespelartalanger:
Äkta Quick, ljudklipp från 1995, 1996, 1997. (textvideo, 3 min. 20 sek. Sammanställt från material som publicerats flitigt i SVT och annan massmedia).

I första klippet, från en konfrontation år 1995, berättar Quick lugnt hur han tidigare hade umgåtts med en man (Farebrink). Mannen nekar och protesterar mot Quicks påståenden. (Se även ”Kompletterande uppgifter” nedan).

I andra klippet, från en vallning den 26 april 1996, är Quick upprörd, skakar och darrar på rösten, när han förklarar hur han med kniv dödade och skar upp en liten flicka. I tredje klippet, från samma dag, skriker Quick på sig själv.

I fjärde och sista klippet, från en telefonintervju 1997, talar Quick lugnt och avslappnat om sin kommande bok ”Kvarblivelse”. Han säger bl.a. att ”jag försöker ge en ANING begriplighet till det obegripliga”.

Bild nedan, från 26 april 1996, Quick förklarar upprört – men ändå välformulerat – hur ett mord hade gått till:

Mer från den äkta Quick

Quicks gruvliga ångestfyllda beskrivning i ljudklippet ovan, hur han plockade ut en flickas inre organ för att söka hennes ”rädsla” vid ryggraden, var troligen noga planerad och formulerad i förväg.

Kvarblivelse (baksidan)

Att Quick planerade sina uppgifter noggrant framgår i hans egen bok ”Kvarblivelse” (1998). Följande exempel gäller Quicks förberedelser inför nästa dags terapistund (sid 51-52):

”Igår kväll var min reservoarpenna mina tankars medvetna som omedvetna synliggörare. Genom att låta pennan löpa rad efter rad och forma bokstäver till ord, ord till meningar och meningar till sammanhang utan att mekaniskt gå in och styra det pennan tecknade, blir bläcket till den form som tanken just är.
[…]
Det jag skrev igår var alltså riktat till Birgitta och fann, trots all plåga, utrymme i min förvissning att Birgitta delade det jag formulerade.

När jag i morse lade upp blocket, vars pärmar slöt de ark pennan sprungit över visste jag inte om jag skulle förmå mig att läsa högt vad jag skrivit när Birgitta kom. Jag ville inte läsa, jag var så orolig inför att själv höra och till Birgitta förmedla det den ocensurerade tanken antecknat.

När så Birgitta satt i den röda, högryggade fåtöljen och jag själv halvlåg i min säng – Birgitta nära mig och jag nära henne – nämnde jag min ängslan att läsa upp gårdagskvällens text. Samtidigt som jag sa det förstod jag att alla ord, som de sjutton arken var täckta med, gömde meningar med mer än deras intellektuella utstyrsel – orden hade fångat känslor av upplevelse och ögonblick och min högläsning skulle visa fram dem.

Jag var alltså ängslig att möta minnen fulla av smärta, den smärta orden fann från dagar jag varit tvungen att förtränga, stunder som min ångest öste sin svett ifrån. Jag var alltså inte ängslig för formen min tankes språk funnit; jag var rädd för att igen finnas i outhärdlig smärta. Jag behövde inte tveka och så började högläsningen.

Birgitta lyssnade och lät inte min, ibland svåra, meningsbyggnad störa.”

Vid ovanstående tillfälle nedtecknade alltså författarämnet Quick sina minnen på sjutton sidor i sitt skrivblock. Nästkommande dag läste han högt för den tålmodigt lyssnande terapeuten.

Och det var så det gick det till under Quick-åren:
han var drivande och planerade i förväg. Terapeuterna hade en lyssnande, mer passiv roll. Det framkommer i flera källor från den tiden, ända sedan 1993.

Kompletterande uppgifter

Fram till 1997 (före sista ljudklippet ovan) avkunnades följande morddomar mot Quick:

  • 1994, november: Charles Zelmanovits.
  • 1996, januari: makarna Stegehuis, kallat tältmorden i Appojaure, eller morden på holländska paret.
  • 1997, maj; Yenon Levi.

 Ljudklippet från 1995, 12 oktober, från en konfrontation med en Jonny Farebrink gällande ”tältmorden”.

Drygt tjugo år dessförinnan hade Quick och Farebrink varit intagna samtidigt på Sidsjöns sjukhus i Sundsvall (år 1972). De kan alltså ha träffats då. Men vid konfrontationen 1995 förnekade Farebrink kännedom om Quick. (Vilket inte är förvånande med tanke på polisens mordmisstankar samt Quicks sexpåståenden om Farebrink).

Farebrink lär också tidigare varit aktuell i utredningen av tältmorden, innan Quick kom in i bilden. (Tältmorden begicks 1984, fredagen 13 juli).

 Ljudklippen från 1996, 26 april, vallning utomhus:
I dessa två klipp, som kommer från samma dag, 26 april 1996, är Quick tidvis mycket känslomässig. Han darrar på rösten och skakar. I ena klippet skriker han ilsket (på sig själv).

Orsaken är lättbegriplig. Quick beskriver detaljerat ett mycket otäckt brott, hur han skurit upp en liten flicka, plockat ut hennes inälvor, för att med handen hitta ”rädslan” vid hennes ryggrad…
Att då darra på rösten och skaka i kroppen är en naturlig reaktion, det insåg Quick säkerligen och det förstår alla med normal inlevelseförmåga. Quick gav intrycket att han våndades kraftigt av allt det fruktansvärda han sade sig ha gjort med flickan.
(Vi utgår här ifrån att det Quick sa om flickan var påhittat. Men även om det var sant så förändras inte resonemanget, i så fall var det minst lika stor anledning att darra och visa starka känslor).

Journalisten Råstam framställde dock det hela visuellt, med videoklipp, i sina Quickfilmer åren 2008-2009, så att berättelsens starka känslomässiga karaktär förminskades.
Råstam pekade på videoklippen och menade att darrandet och skakandet orsakades av kraftig medicinering. Vilket framstår som en enögd slutsats.

Det mest troliga är att darrande rösten och skakande kroppen var ett uttryck för Quicks skådespelartalanger alternativt för sann ånger (beroende på vad man tror om sanningshalten i Quicks bekännelser).

 Ljudklippet från 1997, 24 november, telefonintervju:
Quicks efterlängtade bok ”Kvarblivelse” skulle ha släppts kort tid efter ovanstående intervju, dvs vid årsskiftet 1997/1998. Men publiceringen sköts upp ett år och bokskrivandet fortsatte (troligen pga av kritik från offrens anhöriga m.fl).

Ett syfte med upplägget i Kvarblivelse tycks varit att få läsaren att tycka synd om Quick och betrakta honom som ett offer (för en hemsk barndom), trots morden. Quick i offerrollen. Följaktligen är boken inte full med detaljerade våldsskildringar, eftersom det skulle ha motverkat syftet.

En undertitel till Kvarblivelse hade kunnat vara:
”En stackars, stackars seriemördare som själv är ett offer och som djupt ångrar sina brott”. Det tycks varit konceptet.


Bild ovan: the real deal, dvs den äkta Quick, i sitt rum på Säter rättspsyk, sittandes framför sin dator. På den tiden var bildskärmarna tjocka, som synes. Quicks dator kan varit exempelvis en sån här skrivbordsmodell:

Skrivbordsmodell, men datorlådan kunde ställas på högkant på golvet för den som föredrog det.

Mera:
“Kerstin Ekman vägrar skriva mördarbiografi”. Quick kontaktade flera andra författare och ville att de skulle skriva om honom, efter att hans egen bok ”Kvarblivelse” hade floppat år 1999.
– Om du missat ljudklippen: ”Äkta Quick, ljudklipp från 1995, 1996, 1997”.
– ”SVT och skattemedel bakom filmen “Quick”.

Bakgrund:
Quick/Bergwall är mannen som så att säga lurade hela Sverige… fast det finns osäkerhet exakt NÄR det skedde. Och var det i dåtid eller i nutid som den verkligt stora blåsningen ägde rum, när han fälldes eller när han friades.
Troligen blåstes det både då och nu, säger de medborgare som inser att sanningen sällan är svart eller vit.

Dödsdatum och rättsentomologi

Med en rättsentomologisk analys kan man i vissa fall fastställa när en person avled eller dödades. Men inte i da Costa-fallet. Förutsättningarna i det fallet möjliggör inte bestämning av dödsdatum med rättsentomologi. En orsak är att kroppsdelarna hittades inneslutna i plastsäckar och det är högst osäkert när insekter fick åtkomst till kroppen. Det kan ha skett långt efter att säckarna placerats utomhus.

För den som vill veta mer om da Costa-fallet och grotta ner sej i detaljer som kan upplevas som obehagliga, fortsätt läs. Först en kort översikt:

Studier visar att för lik inomhus kan det kan dröja flera dygn innan de hittas av spyflugor och andra insekter.
Säckarna hade blivit perforerade och innehöll många andra insekter förutom fluglarver.
Lufttemperaturen var låg och det var regnrekord.
Vår vanligaste spyfluga är solälskande och föredrar öppna platser.
En rättsentomolog kan med några dagars marginal bedöma när insekter fick åtkomst till en död kropp, vilket kan vara långt senare än dödsdatum.
Det svenska kalla klimatet försvårar tidsbestämningen för rättsentomologen, se t.ex. fallet Vatchareeya Bangsuan.

Bakgrund

Det man vet helt säkert i da Costafallet är att kroppen styckades och inneslöts i plastsäckar.
Den 18 juli 1984 hittades två tillslutna säckar (i buskage under en stor gran), och den 7 augusti hittades ytterligare två tillslutna säckar, som dessutom låg i varsin yttersäck, i buskage ett par kilometer från första fyndplatsen.

Domstolen på 1980-talet ansåg att dödsdatum kunde vara nånstans i intervallet 10 till 21 juni 1984.
Datumet 21 juni 1984 bestämdes av botanikers utlåtande att säckarna som hittades den 7 augusti hade legat där “två månader plus/minus högst två veckor”. Bedömningen gjordes utifrån växtligheten under och vid säckarna. Botanikerns tidsbestämning lär ha gjorts innan man visste att de hittade kvarlevorna tillhörde samma person som på den första fyndplatsen några veckor tidigare.

Det första datumet, 10 juni 1984, sattes utifrån sista säkra iakttagelsen av Catrine da Costa. Åklagarens gärningsbeskrivning utgick från 10 juni.
Säckarna vid första fyndplatsen, den 18 juli, rapporterades av en hundägare som uppgav att han lagt märke till säckarna första gången en månad tidigare, han angav inget datum. Hunden hade inte visat något intresse alls för säckarna.

Mera fakta

– Säckarna vid första fyndplatsen (18 juli) hade små hål i botten (var “perforerade”), troligen orsakat av insekter. Säckarna innehöll – förutom kvarlevor – rikligt med fluglarver, några enstaka okläckta puppor (inga flugor), samt många andra insekter (“gott om andra “kryp”, enligt polisen).

– Säckarna vid fyndplats två (7 augusti) innehöll dessutom kläckta puppor och ”sparsamt med flugor som är grönaktiga, slöa”, enligt rättsläkare.

Låg temperatur. Den 10 juni 1984, då brotten kan ha begåtts, var temperaturen omkring 10 grader dagtid och bara 6-7 grader nattetid.
Perioden 10 juni till 18 juli var medeltemperaturen utomhus 13,9 grader (enligt SMHI:s korrigerade data), med nattemperaturer ned till omkring tio grader under de första veckorna.
För perioden 18 juli till 7 augusti var medeltemperaturen 16,4 grader.

Mycket regn. Det var rikligt med nederbörd under juni-augusti, och år 1984 hade regnrekord för juni+juli under åren på 1980-talet.

Fördröjning. Flera studier har visat det som många redan anade eller visste, nämligen att det kan ta betydligt längre tid för spyflugor och andra insekter att kolonisera en död kropp när den ligger inomhus istället för utomhus. Även om fönster e.dyl. är öppna. Det handlar om uppåt fem dygns fördröjning, i de fall där åtkomst slutligen skedde. Liknande gäller förstås om kroppen är inlindad eller innesluten i något, t.ex. i en plastsäck.

– Om kroppsdelar innesluts i plast en kort tid efter döden så kan kroppsdelarna vara välbevarade även efter lång tid, särskilt om lufttemperaturen är låg (som i da Costafallet). I ett fall i Tyskland lär det hittats kroppsdelar som var relativt väl bevarade men som hade legat två år i plastsäck.

Hypotes (inomhushypotesen)

Ur ovanstående fakta kan vi göra följande hypotes.

Döden inträffade inomhus, styckningen var en transportstyckning (dvs kroppen låg på en för gärningsmannen riskfylld plats och måste därför flyttas).
Brottet utfördes på kvällen eller natten. Fönstren var stängda, av flera skäl (minska upptäcktsrisken, och det var kallt).
Utplacering utomhus av de förslutna säckarna skedde ganska omgående, samma natt.
Inga flugor eller andra insekter hade ännu fått åtkomst till kroppen.

Efter x antal dygn tar sig flugor eller fluglarver in genom säcken (säckarna). Exempelvis fluga genom litet hål som marklevande insekter åstadkommit (se från polisrapport ovan om säckarna). Eller fluga lägger ägg nära litet hål och när äggen kläcks inom ett par dygn letar sig de små larverna in genom hålet.

Låg utomhustemperatur och skuggig placering ger låg temperatur i säckarna.
Och det rikliga regnet leder bort värme som orsakas av larvernas egen ämnesomsättning. (Låg temperatur medför att flugans olika stadier ägg-larv-puppa tar längre tid).

Om en rättsentomolog hade gjort en analys så hade utlåtandet kunnat användas till att fastställa ungefär när flugorna eller larverna fått ÅTKOMST till kroppen.
Men oavsett vilken hypotes man väljer så är det inte möjligt att fastställa dödsdatum i detta fall. (Om inte gärningsmannen plötsligt erkänner nu 35 år senare).

Solälskande fluga stärker inomhushypotesen

En detalj värd att nämnas är att vår vanligaste spyfluga är SOLÄLSKANDE och föredrar ÖPPNA platser. Det är den grönskimrande så kallade guldflugan, eller Lucilia sericata på latin (eng. common green bottle fly).

Om det var den arten som hittades på första fyndplatsen så stärker det i viss mån inomhushypotesen (se ovan), och att flugor inte hade åtkomst förrän en tid efter att säckarna hade dumpats utomhus.

Rättsentomologi i Sverige, och några svårigheter

Rättsentomologiska metoder har tillämpats i Sverige sedan början på tvåtusentalet. Det svenska klimatet försvårar tidsbestämningen eftersom vintern stoppar upp processen, och tidigare har det saknats tillräcklig kunskap om hur det påverkar insekterna. I USA har metoden använts sedan 1980-talet, den är också vanlig i exempelvis Frankrike och Tyskland.

Anders Lindström som är rättsentomolog kan med några dagars marginal tala om hur länge insekterna har levt på en kropp som varit död minst ett par-tre dygn (beroende på när äggläggning och kläckning till larver skedde).
Enklast blir det om kroppen legat öppet och utomhus ända sedan döden inträffade, och helst med hyfsad sommarvärme. I andra fall kan det bli knepigare att fastställa dödsdatum, som framgår nedan.

Polisen anlitar Anders vid olika typer av brott, förutom mord också t.ex. vid tjuvskytte av vilda djur. Det är dock ganska sällan som polisen behöver hans kunskaper i mordfall, enligt Anders.

Ännu ett exempel på ett knepigt fall för rättsentomologen (förutom da Costa-fallet) är mordet på Vatchareeya Bangsuan i Boden. Hon försvann den 4 maj 2013 och hennes kroppsdelar hittades arton dygn senare, den 21-22 maj.
Där kunde Anders Lindström inte vara mer precis än att insekterna funnits på hennes kropp sedan nån gång under de första åtta dygnen 4:e till 12:e maj. Det hade varit såpass kallt den tiden, med medeltemperatur under tio plusgrader, och då utvecklas inte ägg/larver eller så sker överhuvudtaget ingen äggläggning.

Studie, tabell

Nedan visas resultat från en studie över medel-utvecklingstid, i Frankrike (2017). Dvs tiden det tar för de olika stadierna ägg-larv-puppa-fluga vid olika lufttemperaturer. Arten är samma som nämns ovan, dvs guldfluga eller Lucilia sericata.
Anm: i andra studier med samma art men i annat geografiskt område kan resultatet bli annat.

De blå-inringade värdena är tiden i timmar från ägg till fluga vid 30 respektive 12 grader (C) lufttemperatur. Det är stor skillnad i tid beroende på temperatur:
11 dygn (268 tim) vid 30 grader, och 62 dygn (1488 tim) vid 12 grader. Blir det ännu kallare kan processen avstanna eller gå i viloläge.

I en annan studie skedde ingen kläckning från puppa till fluga (adult emergence) då temperaturen understeg 17 grader, till skillnad från ovanstående studie där sådan kläckning tydligen skedde ända ned till tio grader (efter 121 dygn, 2904 tim).

I Sverige vid normala sommartemperaturer tar hela processen ägg-larv-puppa-fluga vanligen 30 till 35 dygn, enligt Anders Lindström. (Är det varmare eller kallare tar det kortare respektive längre tid).

Resultaten i olika studier i olika länder kan skilja sig åt något. Det antas bero på flera faktorer, bl.a. att det finns skillnader inom samma art i olika delar av världen.
Exempelvis i ett geografiskt område kan utvecklingstiden vara något längre vid en given temperatur än i ett annat område. Detta nämns i ovanstående studie från Frankrike.
I en studie från Österrike sägs: ”In addition, our results vary from those of other investigators, suggesting a different thermal behavior of the holarctic blowfly L. sericata in various zoogeographic regions”.

Sammanfattning da Costa-fallet

I säckarna på första fyndplatsen, 18 juli 1984, fanns rikligt med fluglarver, några enstaka okläckta puppor (inga flugor), samt många andra insekter (“gott om andra “kryp”, enligt polisen).
Säckarna vid andra fyndplatsen, 7 augusti, innehöll kläckta puppor och ”sparsamt med flugor som är grönaktiga, slöa”.

Sommaren 1984 var medeltemperaturen utomhus låg under juni till augusti, med låga nattemperaturer. I kombination med det rikliga regnandet som kyler ytterligare så kan fluglarvernas utveckling periodvis avstannat eller gått i viloläge.
Exempelvis den 10 juni, sista säkra iakttagelsen av Catrine da Costa, var temperaturen ca 10 grader dagtid och bara 6-7 grader nattetid.

Att säckarna vid fyndplats #2, som upptäcktes tre veckor senare, innehöll kläckta puppor och flugor indikerar att de säckarna placerades ut ungefär samma datum som säckarna på fyndplats #1 den 18 juli.
Dvs på fyndplats #2 hade larverna haft längre tid att utvecklas än vid fyndplats #1.
Hade fyndplats #1 hittats samtidigt som fyndplats #2, så hade sannolikt även säckarna på fyndplats #1 innehållit kläckta puppor och flugor. (Kanske i ännu större utsträckning eftersom det inte var dubbla säckar på fyndplats #1).

MEN eftersom det är okänt NÄR insekter fick tillgång till kroppsdelarna (eftersom de var instängda i kraftiga plastsäckar, och det var en kall och regnig period), så är det omöjligt att fastställa dödsdatum utifrån utvecklingsstadierna för larver, puppor och flugor.

I andra fall där man vet att kroppen ända från brottstillfället legat oskyddad och utomhus så är det ändå viktigt att rättsentomologen har korrekta studier att tillgå, helst från det egna geografiska området eller egna landet, för att kunna göra en korrekt bedömning.



Mera:
Kall och regnig sommar i Stockholm 1984.
Fyndplats 1 (Karlbergsparken).
Fyndplats 2 (Eugeniavägen).




Mer info:
Den första insekten som hittar en död kropp är ofta spyflugan. De kan i gynnsamma fall inom några timmar efter dödsögonblicket känna lukten på över en kilometers avstånd om kroppen ligger öppet och utomhus. Befinner sig flugan i närheten så kan den vara framme inom några minuter, om kroppen ligger öppet och utomhus.
Är kroppen belägen inomhus så kan det dröja flera dygn, med öppet fönster, innan flugor hittar dit och det inte är för låg utomhustemperatur.
I Sverige finns ett femtiotal arter spyflugor, varav ett tiotal Lucilia-arter.

Flugbild överst av ”Virvoreanu-Laurentiu”.

Misshandel: Kvinnor slår lika ofta som män, men svagare

I nära relationer begås misshandel lika mycket av kvinnor som av män, enligt flera studier.
Men när kvinnor har slagit behöver offren inte uppsöka vård i lika stor utsträckning, eftersom kvinnor ofta har mindre styrka. De kan helt enkelt inte slå lika hårt som män.
Följaktligen görs inte polisanmälan i samma utsträckning av män som blivit slagna av en kvinna, som när kvinnor blivit slagna av en man.

Enligt en stor studie av Brå (Brottsförebyggande rådet) år 2014 gällande våld i nära relation år 2012 så uppgav knappt två procent av kvinnorna respektive männen att de hade utsatts för misshandel, och en halv procent vardera uppgav att de hade utsatts för grov misshandel. Bild:

I denna och liknande studier används en bredare definition av misshandel.
I andra studier med snävare definition så är det istället flest kvinnor som uppger sig blivit utsatta (i nära relationer), vilket alltså kan förklaras med att kvinnor ofta inte kan slå lika hårt (och att en del av de kvinnliga slagen då inte ingår i de studierna).

En ”avvikelse” från ovanstående resultat från Brå-studien uppstår när de intervjuade tillfrågades om misshandel under hela sin livstid (istället för ett år). Då är det fler kvinnor än män som uppger att de utsatts för misshandel i nära relationer. Men det behöver inte betyda att män för många år sedan slog oftare än kvinnor. Skälet kan istället vara att en del av de (kvinnliga) slag som de männen utsattes för har fallit i glömska genom åren, eftersom de knappast orsakade större smärta eller rädsla*. (Ett annat skäl är möjligen att det kan vara en typisk manlig egenskap att negativa händelser (här slag som inte orsakade längre tids smärta) faller i glömska genom åren i större utsträckning än hos kvinnor).

Anm: ovanstående studie omfattar som synes även andra typer av våld än misshandel. Både psykiskt och fysiskt våld. För flera av dem är kvinnor mer utsatta än män (i nära relationer), t.ex. gällande hot och sexualbrott.

Här följer några citat från andra studier* med liknande resultat som ovan. I vissa studier visar sig män vara MER utsatta än kvinnor (i nära relationer):

”More men (11%) than women (8%) reported exposure to physical assault in the past year, while more women reported exposure to sexual coercion.”

”Män rapporterar en större utsatthet för fysiskt våld i relationen än vad kvinnor gör. Däremot får våld i relationen svårare hälsokonsekvenser för kvinnor. Det visar två studier med sammanlagt 1 400 svenskar som genomförts vid Sahlgrenska akademin.”

”Men fortfarande rapporterar fler kvinnor än män att de använt våld i självförsvar, medan män framför allt uppgav att de blivit sårade och kränkta och därför använt våld, säger professor Gunilla Krantz som lett studierna.”

Citat från andra källor* som hänvisar till andra studier:

”En kvinna som blir slagen av sin man behöver inte enbart vara offer. Det hävdar den kontroversiella holländska experten Justine van Lawick som under veckan föreläser på Gävle konserthus om våld i nära relation.
– Oftast är det eskaleringen mellan två som är problemet, säger hon.”

”Det är i stora kvantitativa enkätundersökningar det har visat att ungefär lika många kvinnor som män utövar våld mot sin partner.
Forskarna har använt sig av frågeformuläret CTS (Conflict Tactics Scale) där män och kvinnor har fått svara på en lång rad frågor hur ofta de har skrikit på, knuffat, slagit, och så vidare, sin partner. Man har också fått svara på hur ofta man har varit utsatt för samma slags våld.
De flesta av dessa studier är gjorda i Nordamerika och på en relativt ung befolkning. Men det finns också flera studier i Norden.”

”I Sverige genomförde Peter Gill och Carita Remahl en stor enkätstudie som publicerades 2005 och vars resultat i stort överensstämd med de internationella undersökningarna. Dessutom visade resultatet att kvinnan var den som oftast tog initiativet till våldet, det vill säga att det var kvinnan som slog först.”

”- Sverige är ett av världens mest jämställda länder och det är naivt att framställa kvinnor som offer. Det har florerat flera felaktiga siffror på hur stor andel av kvinnorna som varit utsatta för misshandel av sina män, säger Gill.”

Angående ovanstående citat från Gill så är deras definition av misshandel sannolikt bredare än t.ex. domstolarnas.

Misshandelsvåldet i dessa studier omfattar både våld med ringa skador och grövre våld. Det fysiskt mindre allvarliga våldet, t.ex. slag och sparkar som inte medför allvarliga personskador, tycks vara vanligast förekommande.
Det är också skillnad mellan sporadiskt, spontant våld som uppstår vid t.ex. gräl, där båda könen är ungefär lika våldsaktiva, och mer regelbundet, terroriserande våld där kvinnor är mer utsatta än män.

När det gäller grövre våld så är kvinnor alltså mer utsatta än män, både fysiskt och psykiskt. Men om kvinnor hade haft lika stor muskelmassa som män så skulle det troligen varit jämställt mellan könen även gällande grövre våld.

Kvinnor och män slår alltså i ungefär samma omfattning. Och när ena partnern utdelar ett slag, eller utövar någon form av psykiskt våld, så kan bråket eskalera snabbt till grövre fysiskt våld. Därför borde alla antivåldskampanjer rikta sig till BÅDA könen (eller rättare sagt: alla tre*).




*Källor / Länkar:

– Studie: ”Brott i nära relationer. En nationell kartläggning” (2014, Brå. PDF-fil). Studien är en fördjupning av ett avsnitt ur Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brå genomför årligen.
– Studie: ”Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence”. (2012, Loevestad and Krantz).
– Studie: ”Män mer utsatta för våld i relationen än kvinnor”. (2013, Sahlgrenska akademin).
– Artikel: ”När kvinnor slår”. (2011, baserad på uppgifter från NIKK, Nordisk information för kunskap om kön).
– Artikel: ”Föreläser för socialtjänsten – ger kvinnor större skuld i våld i nära relation”. (18 mar 2016, intervju med holländska experten Justine van Lawick).
* Tredje könet (wikipedia).

* Angående misshandel under livstiden och att kvinnor minns fler slag än män:
”Since women mostly are physically disadvantaged we hypothesize that women may feel more threatened than men and subsequently recall bias would be less in women than in men.
Such a hypothesis may also explain why men’s reported exposure to physical assault for the period earlier in life was lower than expected (it was of the same size as for the past year) .
Support for this reasoning is also found in a study by Dobash and Dobash [8] where men described women’s violence as “insignificant,” “comical” and “ludicrous” (pp 340), hereby demonstrating that the violence was less frightening to them and less import to recall.”

bmcpublichealth.biomedcentral.com/… (2012, ”Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence”)

– Bild / silhuett överst av Gerd Altmann.

Så skapar du bedrägliga SVT-dokumentärer (Snabbkurs)

Här kan Du på nån minut lära dig grunderna i konsten att skapa SVT-dokumentärfilmer av den bedrägliga sorten och som får stort genomslag i hela landet.

Börja med att stänga av ditt eget samvete, om du har nåt. Det kan underlätta med en morot eller stark drivkraft, t.ex. berömmelse, politik, hämndbegär, priser, pengar. Eller intala dig själv att dina orättfärdiga handlingar kommer att rättfärdigas på ett högre plan, att du gör det för en ”större sak”. Alternativt om du har psykopatiska drag, då går det av sig själv.

Följ sedan dessa punkter och du är snart i mål:

  1. Framställ ett eller flera OFFER samt en eller flera SKURKAR som uppges vara orsaken till offrens olycka. Samtliga personer ska namnges och vara identifierbara i verkliga livet.
  2. Visa utvalda fakta som pekar i önskad riktning, och DÖLJ RESTEN för tittarna.
  3. Fyll i luckorna med lögner eller egna tolkningar som om de vore fakta.
  4. Bär fram budskapet med känslosam musik och gripande bildspråk.
  5. Framkalla både gråt och ilska hos tittarna. Ju mer desto bättre.
  6. Presentera filmen som ”Dokumentär” eller ”Fakta”.

OBS! det är viktigt att du presenterar filmen som ”dokumentär” eller ”fakta”, annars kan tittarna betrakta den som fiction eller vanlig spelfilm och då kan den önskade effekten utebli.

Sedan är det bara att sända filmen via statliga SVT, då nås hela Sveriges befolkning och inom några dagar kan en nationell snyft- och hatstorm rasa för fullt.
Följ upp dokumentären i diverse nyhetsinslag, poddar med mera, där känslouppfyllda tittare stämmer in i filmens budskap.
(En smålustig detalj är att tittarna själva betalar (via skattsedeln) för manipulerandet som de blir utsatta för).

Manipulation med hjälp av starka känslor är en av grunderna för att skapa framgångsrikt vilseledande SVT-dokumentärer.
Starka känslor sätter kritiska tänkandet ur spel.
Att spela på känslor används flitigt även i andra typer av bedrägerier, både på och utanför webben.

Glöm inte att göra det enkelt, så att budskapet kan tas emot av så många tittare som möjligt oberoende av nivån på deras intellektuella kapacitet. Filmen kan exempelvis vara avgränsad till att handla om endast ett fåtal personer, inom en begränsad tidsperiod, och ha ett budskap som är lättbegripligt, okomplicerat och enkelt att greppa för de känslofyllda tittarna.

Lycka till med manipulerandet!




PS. Det går naturligtvis att med smärre modifieringar tillämpa denna metod i tryckt skrift eller annan media än film, och även hos andra medieaktörer än SVT.

PS 2. Självklart är inte alla dokumentärer eller faktaprogram från Sveriges Television bedrägliga, endast de verk som knåpats ihop av bedrägliga personer.

Kronisk whiplash-skada (pisksnärtskada)

Vanliga symtom vid whiplashskada kan vara huvudvärk och ont i nacken. Vid långvariga besvär nedstämdhet, depressivitet, ångest.

Kan även orsaka smärtor i nedre delen av ryggen (ländryggen). Och instabilitet i ryggradens leder. (Se sammanställning längre ned för fler symtom).
Vid svåra fall kan halsryggen stelopereras, då stabiliseras några kotor med t.ex. titanskruvar.

Här är tre exempel på kvinnor som drabbats av whiplashskada, och som ett antal år senare stelopererades. Ingen av dem tycks blivit helt besvärsfri efter operationen.

Exempel, Josefin:

Sångerskan Josefin Nilsson berättade i flera intervjuer genom åren om bilolyckan 1997, då systern Maries tvärbromsning medförde en krock bakifrån som orsakade whiplashskada hos både Josefin och Marie.

Citat från tidningsartiklar, angående bilkraschen som inträffade 1997:

År 1998:
”Josefin och Marie drabbades av så kallade pisksnärtsskador (whiplash) och lider ännu av det”
År 2002:
”Josefin gnider sig i tinningarna flera gånger under intervjun. Hon lider av svår huvudvärk, ofta varje dag sedan hon drabbades av en whiplash-skada 1997.”
År 2003:
”Det är skitjobbigt. Jag har så vansinnigt ont i huvudet och nacken varje dag. Det har påverkat mig och det är trist. Men så är det.”
År 2005:
”’- Vissa dagar är bättre än andra, men ont gör det. Det är något jag tvingas leva med.’
För att komma tillrätta med smärtorna måste hon då och då äta värktabletter.”

År 2008 drog sig Josefin och Ainbusk tillbaka från offentligheten. Vid den tiden ska det ha inträffat en ryggskada, enligt en artikel*. Josefins förklaring till sin ”time-out” var att hon inte mådde bra. (Systern Marie mådde inte heller bra, hon led av svår depression och blev inlagd på psyket i ett år).

År 2010-2011 stelopererades Josefin i ryggen.
F.n. är det okänt om det var i halsryggen eller längre ned t.ex. i ländryggen, eller om det överhuvudtaget var pga whiplashskadan. (Systern Marie tycks inte ha lämnat ut de uppgifterna offentligt).
År 2016 avled Josefin (av hjärtsjukdom i kombination med överdosering av ”smärtstillande medicin”).

Exempel, Ulrika:

Ulrika Wistrand drabbades av whiplashskada på 1990-talet, i en skidbacke. Hon hade svåra nack- och ryggsmärtor. År 2002 råkade hon ut för ännu en skada. År 2010 genomgick Ulrika en steloperation.

”(…) Efter att ha trillat i skidbacken för ungefär 20 år sedan var hennes smärtor enorma och de påverkade allt hon gjorde.
– Vad folk inte förstår är att whiplash har många symptom. Jag orkade till exempel inte med för mycket ljud, jag orkade inte vara social alls. Det var svårt att tala, svårt att sitta upprätt och koncentrationen var svår att behålla, berättar Ulrika.
(…)
I dag är Ulrika inte helt värkfri men håller smärtan i schack med hjälp av träning och lättare värktabletter. Och skillnaden mot innan operationen är enorm, i dag lever hon ett liv. (…)”
(18 okt 2010, Aftonbladet, ”Ulrika stelopererade nacken”).

Exempel, ”Whiplashmamman”:

”Whiplashmamman” har en blogg där hon berättar om sin skada.
Trafikolycka 2011.
Stelopererad 2017. Blev bättre men har fortfarande besvär.
Blogg:
whiplashmamman.bloggplatsen.se.
De första inläggen, där bl.a. olyckstillfället år 2011 beskrivs:
whiplashmamman.bloggplatsen.se/2013/01/.

Symtom vid whiplashskada

Whiplashskada (pisksnärtskada) kan uppstå exempelvis vid trafikolycka, t.ex. om man blir påkörd bakifrån. I vissa fall kan det ge svåra, kroniska, livslånga besvär. Skadan är inte synlig för omgivningen som därför kan vara oförstående till problemen.

Symtomen uppträder vanligen inom några dygn, ibland veckor, efter skadetillfället. Initialt kan de vara diskreta för att senare försämras. En whiplashskada kan orsaka ett eller flera symtom, exempelvis:

– Ont i nacken, stelhet, huvudvärk.
– Ont i armarna, axlarna eller mellan skulderbladen.
– Pirr, stick, domning eller annan påverkan i ansiktet och ena eller båda armarna
– Ont i nedre delen av ryggen (ländryggen), ibland med utstrålande smärta i höfter och ben.
– Tinnitus eller nedsatt hörsel.
– Nedstämdhet, ångest, sömnstörningar.

Med tiden kan du även bli mer känslig för ljud, ljus, lukt, smak och beröring.
Du kan även få minnessvårigheter och symtom från andra kroppsdelar och organ.

Vid långvariga besvär: oro, ångest, depressivitet, sömnstörningar och nedsatt kognitiv förmåga.

Instabilitet i ryggradens leder kan leda till att du i princip kan få symtom från alla organ i kroppen. Det kan bero på förändringar i ryggraden som uppstått akut eller med tiden.
Många som varit med om en svårare pisksnärtsskada får kvarstående symtom, särskilt om nerver skadats eller om man fått en instabil ryggrad.”

”Om du får långvariga besvär efter en pisksnärtsskada kan du till exempel ha svårt att sova, koncentrera dig och att minnas. Du kan tappa livsgnistan och känna dig nedstämd och orolig inför framtiden. Det kan bero på själva olyckan, men också på att du har ont och att livet har förändrats efter skadan. Ibland kan det vara svårt att klara även enkla sysslor i vardagen, till exempel att sköta tvätten, lyfta föremål, arbeta vid en dator eller umgås med familj och vänner. Du kan också få svårt att planera ditt liv från ena dagen till nästa, eftersom smärtan kan komma och gå och hindra dig från att göra sådant du vill och behöver göra.”
(1177.se/…/pisksnartsskada–whiplashskada).




Mera:
Josefin Nilsson och rygg-mysteriet.
Ödesdigra feltramp, ibland dödliga.

Josefin Nilsson och ryggmysteriet

Hur fick Josefin Nilsson* egentligen sin ryggskada? Frågan är berättigad efter att ha sett SVT:s ”dokumentärfilm” med systern Marie, som bl.a. håller tyst om whiplash-skadan efter bilkraschen 1997 där Marie var föraren.

Innehåll:
– Marie och Josefins bilkrasch 1997 med whiplash-skador nämns INTE i filmen.
– Bilolyckan tidigare på 1990-talet nämns INTE i filmen.
– I domen finns ingen uppgift om ryggen.
– Ryggskadan år 2008 nämns INTE i filmen.
– Slutsats.

I mars 2019 släppte SVT en känslosam ”dokumentär”-film med Marie som berättade om systern Josefin Nilsson* som dog 2016. En nationell hatstorm blossade därefter upp mot Josefins expojkvän gällande händelser som inträffade 1997 där expojkvännen dömdes året därpå för misshandel.

Filmens och Maries budskap är att expojkvännen var orsaken till Josefins ryggskador, och att dessa skador tretton år senare skulle ha lett till två ryggoperationer (2010-2011) samt en höftoperation 2016. Och att Josefin använde så mycket smärtstillande medicin att hon avled. Dvs att expojkvännen därmed, förutom många års lidande för Josefin, även indirekt hade orsakat hennes död.

Men mycket tyder på att Josefins ryggproblem hade helt andra orsaker.

Marie och Josefins bilkrasch 1997 med whiplash-skador nämns INTE i filmen

År 1997, när Marie och Josefin var ute i trafiken, bromsade Marie bilen så häftigt att de blev påkörda bakifrån av en lastbil som inte höll avståndet.
Bilkraschen orsakade whiplashskador (pisksnärtskador) hos båda systrarna. Enligt media fick Josefin ”men för livet”, med huvudvärk och smärtor i många år efteråt. Även föraren Marie drabbades av whiplashskada.

SVT-dokumentären säger inget om varken bilolyckan eller Josefins whiplashskada.

Denna whiplashskada återkommer genom åren i flera tidningsartiklar med Josefin, ända fram till år 2005, när hon pratar om huvudvärken och smärtan som orsakades av den bilkraschen. Citat (min fetstil):

1998-04-18 (Aftonbladet):
”Olyckan hände för nio månader sen, när vi höll på att skriva material till plattan, säger Marie. De var på väg till flygplatsen på Gotland. Marie Nilsson växlade ner i en kurva och bromsarna låste sig. Lastbilen bakom höll inte avståndet och brakade in i bakvagnen. (…) Josefin och Marie drabbades av så kallade pisksnärtsskador (whiplash) och lider ännu av det.

2002-03-10 (Aftonbladet):
”Josefin gnider sig i tinningarna flera gånger under intervjun. Hon lider av svår huvudvärk, ofta varje dag, sedan hon drabbades av en whiplash-skada 1997.
– Syrran (Marie) körde och jag satt i baksätet och sov med armarna om mina två brorsbarn. Plötsligt var Marie tvungen att göra en häftig inbromsning och jag kastades framåt med överkroppen.
– Jag har prövt alle möjlige naturmetoder, som akupunktur. Och massage tar jag så ofta jag kan. Jag planerar också att göra en ordentlig neurologisk undersökning.”

2003-09-27 (Göteborgs-Posten):
”För några år sedan hamnade hon och brorsbarnen i en bilolycka. Hennes syster körde, själv satt hon och sov i baksätet och hade sina brorsbarn på var sin sida. Josefin Nilsson hade inget nackstöd och en bil bakom höll inte avståndet. Plötsligt tvingades systern bromsa in och bilen bakom körde in i dem. Just när det hände, kände hon ingenting. Då var hon totalt fokuserad på barnen. Men sen kom baksmällan av whiplashskadan: en ständig huvudvärk.
– Det är skitjobbigt. Jag har så vansinnigt ont i huvudet och nacken varje dag. Det har påverkat mig och det är trist. Men så är det.”

2005-02-19 (Expressen):
”För några år sedan råkade Josefin Nilsson ut för en bilkrasch som gett henne men för livet. (…)
– Vissa dagar är bättre än andra, men ont gör det. Det är något jag tvingas leva med.
För att komma tillrätta med smärtorna måste hon då och då äta värktabletter.”

Det var alltså systern Marie som indirekt orsakade den bilkraschen och whiplashskadorna, genom att tvärbromsa så att de blev påkörda bakifrån. (Även om den bakomvarande juridiskt kan anses bära skulden till olyckan).

Enligt den äldsta artikeln ovan (1998) uppges att “bromsarna låste sig” då Marie skulle växla ner i en kurva.
Vilket kan tyda på att Marie tryckte på fel pedal när hon skulle växla, dvs på bromsen istället för kopplingspedalen. Det kan vara lätt hänt med en ovan eller oskicklig bilförare, se exempel i ”Ödesdigra feltramp, ibland dödliga”.

I senare års tidningsartiklar (se ovan) har dock förklaringen ändrats. Istället uppges att Marie tvingades bromsa häftigt.
Orsaken till ändringen kan möjligen varit att Marie eller nån annan insåg att den första förklaringen med låsta bromsar – dvs att bromsarna plötsligt bromsade av sig själv – framstod som underlig och fick Marie att framstå som mindre sanningsenlig eller att hon inte förstod vad som hade hänt.

Bilolyckan tidigare på 1990-talet nämns INTE i filmen

Ytterligare en bilolycka inträffade några år före 1997, där hela gruppen Ainbusk kraschade med sin bil. En av tjejerna (Annelie) fick benskada. Josefin klarade sig med en hårsmån:

” Några år tidigare var Josefin Nilsson och hela Ainbusk med i en annan bilolycka efter att ha spelat i Trollhättan.
– En lastbil skulle plötsligt göra en u-sväng och körde ut mot oss och vi hade varit dumsnåle och skulle åka allihop i en liten van. Då trodde jag att det var kört och att vi skulle dö.
Josefin Nilsson reagerade blixtsnabbt.

– På något vänster måste jag ha krupit ihop i en boll. Bilen var intryckt överallt runt om mig. Hade jag inte dragit upp benen hade de varit borta i dag.”
(Göteborgs-Posten 27 sep 2003).

Vem som var förare vid den kraschen framgår inte men det var troligen inte Josefin, hon hade inget körkort.
SVT-dokumentärfilmen säger inget om den bilolyckan.

I domen finns ingen uppgift om ryggen

Expojkvännen dömdes i hovrätten 1999 för en misshandel, olaga hot och skadegörelse, som inträffade 1997. Misshandeln utgjordes av en spark i magen efter att Josefin hade sparkat hans bord, enligt hennes egen uppgift.

Men det nämns inget om våld mot ryggen. Ryggen nämns överhuvudtaget inte alls i de domarna.

Tingsrätten hade dessförinnan slagit fast att både expojkvännen och Josefin själv hade varit våldsamma:

”Utrett är i och för sig att Nilsson slagit sönder bord och tavlor hos XXX men det ger inte honom rätt att slå.”

Anledningen till att hovrätten ändrade tingsrättens dom, där han dömdes för tre fall av misshandel, var att Josefin själv inte visste vad som hade orsakat blåmärkena på hennes ben och såret på armbågen.

Både hon och expojkvännen hade varit berusade. Eftersom Josefin hade utövat kraftig våld mot flera inventarier (bord, tavlor, glasskål) så kan de personskadorna uppstått då, tycks hovrätten ha resonerat. Dvs, blåmärkena på hennes ben kan uppstått då Josefin sparkade sönder inredningen. Och såret på armbågen kan orsakas av att det låg glassplitter på köksbordet efter att Josefin slagit sönder en glasskål.

Däremot stod det klart att expojkvännen hade hotat henne vid flera tillfällen på telefonsvararen, så där gick hovrätten på samma linje som tingsrätten.
Hovrätten sänkte påföljden från tre månaders fängelse till villkorligt med böter.

Ryggskadan år 2008 nämns INTE i filmen

Enligt media råkade Josefin år 2008 ut för ”en ryggskada som krävt flera operationer.” (SVT, 2015-02-20). Det nämns inte i SVT-dokumentären.

Ungefär samtidigt som Josefin fick den ryggskadan (2008) drabbades systern Marie av en svår depression som krävde ett års psykiatrisk vård med elchockbehandling och mediciner.
Det var också det året som Josefin och Ainbusk deltog i Melodifestivalen, utan större framgång, för att därefter ta ”time-out” och lägga artisteriet på hyllan.

År 2010, två år efter nämnda ryggskada, opererades Josefins rygg. Och sedan följde ännu en operation året därpå. Titanskruvar stabiliserade fyra ryggkotor.

Fem år senare säger Josefin skämtsamt i en intervju att hon inte längre kan svänga på höfterna som förr:
”Jag har ju stelopererat mig, det gör lite ont och man kan inte svänga på höfterna som förr, säger Josefin och ler.” (SVT, 2015-02-20).

Hon kan ha syftat på den typ av höftsvängande som i filmklippet ovan, som troligen är från en sketch eller annat humorsammanhang på nittiotalet eller tidigare. (Klippet finns även i SVT-dokumentären).
Där roterar Josefin extremt med höfterna och ryggen, avslutat med kraftig snärt. Folk kan få ryggproblem för mindre. (Det är f.n. okänt om den typen av aktiviteter på scenen nånsin gav Josefin problem med ryggen).

Kort tid före sin död, i februari 2016, opererades även Josefins ena höft.

Här kan nämnas att även systern Marie har genomgått stora operationer, enligt GT 30 mars 2018:
”- Jag var jättesjuk förra året. Har gjort fem operationer före januari. De opererade in ett nytt knä på grund av artros, och då fick jag en infektion i det – sjukhussjuka. Till slut tog de ut protesen, så jag fick gå utan med en ställning, och äta jättemycket antibiotika för att få bort bakterien.”

Slutsats

I SVT-dokumentärfilmen om Josefin uppger systern Marie att expojkvännen slagit på Josefins ryggkotor så att ”såren byggde bo” och ”kotorna ruttnade”. Marie läser då från en text hon själv har skrivit.
Hon refererar flera gånger till misshandelsdomen 1998/1999. Men där finns ingen uppgift alls om ryggen, varken i tingsrätts- eller hovrättsdomen.

Senare i filmen läser vännen Felicia Feldt några rader ur det halvfärdiga bokmanus som Josefin efterlämnade, att en mansperson vid ett okänt tillfälle hade knuffat Josefin in i en vägg så att det blev ett stort hål som hon fick krypa ut ur, och att hon kände att ”nu gick jag sönder”.
Inte heller där finns någon uppgift om ryggen. Men i sitt sammanhang i filmen får tittarna ändå intrycket att det gällde just ryggen.

Det enda konkreta just nu om möjlig orsak till Josefins ryggproblem är uppgifterna om bilkrascherna på nittiotalet.
Särskilt olyckan där systern Marie var föraren och som orsakade svåra whiplashskador.
Och ryggskadan år 2008.
Samt de extrema höft- och ryggrotationerna på scenen, som åtminstone kan sägas inte gynna ryggen vid eventuella ryggproblem.




Mera:
– ”Saknade pusselbitar i SVT:s dokumentär om Josefin Nilsson” (Jonna Westin, SR).
– ”Ger filmen om Josefin verkligen hela bilden?” (Anna Hedenmo / Publicistklubben, i Expressen).
Ödesdigra feltramp, ibland dödliga.
Kronisk whiplash-skada (pisksnärtskada).



Mera:

* Josefin Nilsson, 1969-2016, sångerska i Ainbusk (eller Ainbusk Singers), medverkade i flera shower, musikaler och filmer. Bl.a. i showen ”More Amore” (1990-91) och musikalen Chess (2002), av bl.a. Benny Andersson. Och i filmen Adam & Eva (1997). Josefin deltog även i Melodifestivalen 2005 och 2008.
Gruppen Ainbusk bildades i början på 1980-talet, och bestod av Josefin, hennes syster Marie samt de två vännerna Birgitta och Annelie.

Enligt massmedia tycks Josefin Nilsson varit en tjej med fart och fläkt, härligt vild, intensiv, som en berg-o-dalbana, ingen ”lagom-människa” och med ett mustigt, kraftfullt språk.

– Unni Drougge skrev exempelvis följande (ur lång intervju i Aftonbladet 11 nov 1998):
”Gruppen Ainbusk Singers är inne på sitt femtonde år och Josefin Nilsson har för längesen slagit rot i svenska hjärtan. Inte minst genom huvudrollen i succékomedin Adam & Eva.
Men vid det här laget kan vi lägga bilden av den väna hemvävda gotländskan till handlingarna.
De flesta vet att Josefin Nilsson är en tjej med ett sjuhelvetes krut, som brister ut i riktiga hamnarbetarflabb, röker som en fabriksskorsten och svär som en luttrad murvel. Men också grubblar mycket på varför hon sa det och det, och gjorde det och det, då och då.

– Ur intervju år 1995, med rubriken ”Jag vill inte vara söt, snäll flicka” (Ann-Cathrine Björnör Carlsson, Aftonbladet, 1995-08-13):
”Josefin duckar inte för det som gör ont. Hon är ingen lagom-människa. Det är antingen eller.
När jag älskar, älskar jag så djävla mycket. När jag hatar, hatar jag så in i helvete. Jag är glad på ett sätt att jag är sådan.
Det ger kanske en intensitet i livet som tar fram kreativiteten. Hon talar knappast heller lagom. Hon blandar friskt gutamål med svordomar och engelska glosor. Skrattet är stundtals lite hest och skrovligt. Hon försöker inte ens vara snäll, fin och söt flicka.

– Men sådan är kvinnorollen. Kvinnor vågar vara roliga numera. Men de vågar inte göra sig fula. Fast det törs jag.”

– På Ainbusks hemsida (inte uppdaterad sedan 2009) beskrivs Josefin av gruppmedlemmarna:
”Ger allt, jämt! Impulsiv, otroligt känslosam. (…) Som en berg- och dalbana. Livet går väldigt mycket upp och ner för Josa. Tänker och pratar högt – samtidigt…… Älskar att umgås, fika, prata, skrattar mycket och jättehögt. Gråter tyst. Odisciplinerad. Köper presenter plötsligt utan orsak bara för att hon vill och tycker om en. Charmerande, kärleksfull. Rolig. Strålar. Längtar.”

Saxmordet i Hovsjö, Södertälje, 2001

11-årige Tobias Lindquist dödades med en sax, i en skogsslänt invid en väg nära bostaden i Hovsjö, Södertälje år 2001. Nästan fyrtio hugg ändade hans liv. Här visas vad dåvarande polisutredningen kom fram till. Och vad som hände arton år senare.

Tobias.

Tobias hittades död på eftermiddagen onsdag 30 maj 2001, i en skogsslänt ett par meter från en väg, bakom en gatusandlåda, några hundra meter från sitt hem i Hovsjö. Ena halvan av en sax satt instucken i tinningen. På huvudet, halsen och överkroppen fanns närmare fyrtio sticksår.

En klasskompis, här kallad MGM, som tycks haft en psykisk störning, hade kommit hemrusande till sin mamma och sagt att han hittat Tobias och skadat sig i handen då han försökt dra ut saxen. Skadan lär varit så allvarlig att handen måste opereras.

Efter fem veckor och många förhör erkände MGM att han dödat Tobias. MGM uppgav att han och Tobias bestämt sig för att brevväxla under sommaren, och de hade därför tagit en sax ur skolans klassrum och delat saxen i två delar för att kunna sprätta breven.

Ur ett gärningsmannaperspektiv är mordplatsen illa vald med hög upptäcksrisk. Strax intill finns en bilväg, en stig några meter inåt skogsslänten, samt bostadsområdet inom hundra meters avstånd.

Tre bilder ovan, bild 1: på väg ned mot bostadsområdet, med den blå gatusandlådan till vänster (där Tobias hittades några meter in i skogsdungen).
Bild 2 och 3 ovan: på väg åt motsatt håll, från bostadsområdet upp mot kurvan före vägkorsningen. Stigen som leder in bakom mordplatsen kan skönjas (till höger).

Karta ovan: mordplatsen är markerad med röd ring, vid kurvan på Kvarstavägen. Bostadsområdet ligger strax intill, längs Kvarstavägen. Skolan är på 5-10 minuters gångavstånd, liksom Hovsjö centrum som lär ligga nära kyrkan.
Tobias uppges ha lämnat skolan vid halvtre-tiden, och hittades (av vuxna) cirka en timma senare.

Mediekampanj friade MGM från misstankar 18 år efter mordet

År 2001 kom polis och åklagare fram till att Tobias klasskompis var gärningspersonen. Men av hänsyn till den låga åldern tvingades inte pojken till rättegång med bevistalan.
Fallet ansågs löst utan rättegång, och pojkens namn och identitet hölls skyddad från offentligheten. Vilket är vanligt för brottsmisstänkta barn under 15 år. (Det är dock inte okontroversiellt, det finns en del som hävdar att brottsmisstänkta barn alltid ska ställas inför rätta (med bevistalan) vid grova brott, för att undvika att skuldfrågan överlåts åt polis och åklagare. Men risken med rättegång är att barnet utsätts för ytterligare obehag och trauma, särskilt om det blir fällande dom, även om inget straff utdelas i en bevistalan.

De senaste två åren (våren 2017 till mars 2019) har det förekommit en del märkliga turer i detta fall. Det föregicks av det väldigt medieuppmärksammade Kevinfallet, som i dess slutskede följdes av saxmordfallet. I båda fallen var massmedia ledande, med rättsväsendet i släptåg.

Och även i saxmordfallet avfördes till slut MGM från polisutredningen, arton år efter mordet.
MGM återtog sitt erkännande (september 2017).
Dock är bevisläget detsamma som tidigare. Men enligt den senaste åklagarens granskning är MGM numera varken misstänkt eller icke misstänkt, händelseförloppet är inte tillräckligt klarlagt. Ja ungefär så uttryckte sig faktiskt den senaste av fyra (!) åklagare efter senaste granskningen som offentliggjordes i mars 2019. Den åklagaren gjorde en annan bevisvärdering och gick därmed tvärt emot de tre föregående åklagarna.




* Om bevistalan: aklagare.se/ordlista/b/bevistalan”.

Anm: saxhalvorna på bilden överst i detta inlägg kommer inte från detta fall.

Välkommen till statliga cannabis-butiken

Här granskas en cannabisbutik i Kanada som nyligen legaliserade cannabis för nöjesbruk (så oerhört osvenskt). Allvarliga bieffekter av denna granskning kan vara en aning fördjupade kunskaper, för den som inte redan är cannabiskännare.

Den svenska butiken ”Systembolaget” besöks av många medborgare för att helt lagligt inhandla drogen* alkohol. På butikens utsida lockar butikens skyltfönster med olika sorters öl, vin och sprit. Fönstren är inte insynsskyddade för att hindra barn att se in i butiken.

Insynsskyddade frostade fönster finns däremot i den statligt ägda cannabis-butiken vi nu ska besöka, i det rika och moderna landet Kanada. Närmare bestämt i Kanadas västligaste provins British Columbia.

Var beredd att visa två (2) ID-kort som intygar din ålder, innan du släpps in i butiken.
Och glöm förutfattade meningar om flummiga knarkmiljöer och täta rökdimmor. Denna butik är raka motsatsen, med ljus, fräsch och luftig interiör som mera påminner om försäljning av högteknologiska produkter än av cannabis.

Rökning är totalförbjuden både i och utanför butiken, så fimpa cigaretten ifall du suger på en sån. Den bör släckas i god tid, enligt Kanadas lag från 2008 om rökförbud på offentliga platser och arbetsplatser inom en radie av sex meter från dörrar, fönster och luftintag.

Butiksbilderna nedan är från premiäröppningen av ”BC Cannabis Store” i oktober 2018:

Kunderna får inte vidröra produkterna, dvs de torkade (cannabis-) blommorna (”the dried flowers”), före köpet. Istället finns transparenta sniffburkar (”sniff jars”) utplacerade på diskarna runtom i butiken, där kunderna kan se och lukta på provexemplar (bilder ovan). Anm: att lukta på cannabis ger ingen ruseffekt.

När kunderna gjort sina val går de till kassan och beställer, expediten plockar fram blommorna som ligger i askar, burkar e.dyl. På förpackningarna finns varningstexter, liksom på skyltar i butiken.

Butikens produktbeskrivningar och sortiment

Det lär finnas många artvarianter (”strains”) av cannabisväxten, med olika mer eller mindre utpräglade dofter och smaker. (Dofterna orsakas av ”terpens” (terpener), aromämnen i växterna).
För varje blomprodukt i butiken finns en kort beskrivning av doft, smak och/eller utseende, liknande de bedömningar som vinkännare avger när de bedömer vinsorter med formuleringar som ”Lätt och fräscht vin med inslag av jordgubb, hallon och rostad mandel”. Några exempel från cannabisbutiken:

”Bright and fresh citrus flavour with an earthy, floral aroma”.  (=Ljus och frisk smak av citrus, med en jordig, blommig doft).
Eller: ”Dense, frosty purple flower with a funky kush flavour and zesty mandarin notes.”
Fler exempel:

Bild ovan: tre olika produkter, inklusive beskrivning av doft eller smak (längst ned i respektive).
Anm: överst i varje produktbeskrivning står angivet ”Sativa-Dominant” eller ”Indica-Dominant”, mer om detta nedan.

Liksom Systembolagets stora utbud av alkoholprodukter så finns det ett hyfsat stort sortiment cannabisprodukter i denna butik, uppåt 150 sorters ”torkade blommor” med olika styrkor, dofter och smaker. Utöver detta saluförs även:

  • Kapslar, oljor och spray (intas via munnen, dvs oralt).
  • Diverse tillbehör, samt verktyg för att bruka de torkade blommorna (olika rökdon inklusive ”vaporizers” som eliminerar en del oönskade ämnen från röken).
  • Frön, för den som vill odla själv. (Upp till fyra plantor är lagligt att ha hemma för privat bruk).

Styrkan eller potensen hos produkterna

Hos Systembolaget uttrycks ”styrkan” eller alkoholhalten som bekant i procent. Med ”styrka” avses här att ju högre procent desto mer ruseffekt. Starkast i deras sortiment av alkoholhaltiga produkter lär vara några absint- och gin-sorter, med omkring 70 % alkoholhalt. (Starkast f.n. har 76 respektive 74 procents alkoholhalt, gin ”Strane Uncut” och absint ”Valkyria Absinthe Oak Aged Chili Cask Strength”).

Med cannabis tycks det inte vara lika enkelt som med alkoholhalten i öl, vin och sprit att uttrycka den möjliga berusningsgraden. (Fast det kan förstås bero på ovana). För cannabis anges styrkan som ”estimated potency”, dvs uppskattad potens eller styrka. Och det uttrycks med två procenttal, ett vardera för halten av substanserna THC* och CBD*. Notera att cannabis även lär ha medicinska fördelar, som kan erhållas även utan ruseffekt.

En tumregel för cannabis tycks vara att högre ruseffekt erhålls med hög halt av THC tillsammans med låg eller noll halt CBD. Exempel, om den torkade blomman innehåller:
20 % THC och 0,01 % CBD
så ger det högre ruseffekt, än om THC-halten är lägre eller/och om CBD-halten är avsevärt högre (se nedan).

Om användaren istället vill ha en lugnande, avslappnande effekt utan att bli ”hög”/berusad, eller enbart utnyttja de medicinska fördelarna som cannabis lär ha, så kan det erhållas med lägre THC-halt och högre CBD-halt.
Ruseffekten av THC lär dämpas om CBD-halten är lika hög eller högre än THC-halten.

I cannabisbutiken anses THC-halten vara hög om den överskrider 15 %. Motsvarande för CBD är 4 %.
Högsta THC-halten bland butikens torkade blommor tycks vara 28 %, högsta CBD-halten är 18 %. (Det existerar betydligt starkare cannabisprodukter, men de är olagliga i Kanada).
Lägsta halt THC är noll, eller rättare sagt 0 – 1 %, och motsvarande för CBD är 0 – 0,01 %, i butikens produktbeskrivningar av blommorna.

I produktbeskrivningen anges halten som ett intervall, exempelvis:
”THC 16-26% CBD 0-0.07% (estimated potency)”
vilket lär bero på att det är omöjligt att styra halten för varje planta.

Anm: vissa källor anser att vid höga THC-halter kan en viss mängd CBD förstärka effekten av THC. Proportionerna THC/CBD, eller vid vilka halter den förstärkande effekten uppstår, framgår inte i de källorna (men det tycks handla om en mycket liten andel CBD).

Om växterna, och priser

De två vanligaste arterna av cannabisväxter* i dessa sammanhang är Cannabis Sativa och Cannabis Indica. Och det finns dessutom en mängd artvarianter* (”strains”) av respektive art, samt hybrider (korsningar mellan arterna). Vilket förklarar det stora sortimentet med cirka 150 olika sorters cannabis-blommor.

Bild ovan: cannabisväxter av honkön med blommor i toppen. (Mannen bär munskydd, hårnät m.m. för att skydda växterna).

Generellt tycks följande gälla för Cannabis Sativa och Cannabis Indica:

  • Växten C. Sativa kan ge ruseffekt, man kan bli ”hög”, gladare, mentalt stimulerad, fysiskt avslappnad, m.m.
  • Växten C. Indica har mer lugnande, avslappnande effekt, i hela kroppen. Innehåller CBD, men kan också ha högre halt THC (än Sativa). Enligt vissa källor hämmar CBD ruseffekten av THC (är inte vetenskapligt klarlagt). Indica lär bl.a. användas mot sömnlöshet.

I butiken används begreppen ”Sativa-Dominant”, ”Indica-Dominant” och ”Hybrid” för de torkade blommorna som säljs där. Halterna THC och CBD i dessa kan variera kraftigt mellan de olika produkterna.
Där finns också kombinationer som t.ex. Sativa-Dominant med hög CBD-halt, som lär ge lägre eller ingen ruseffekt men som har de medicinska fördelarna hos Sativa.

Butikens priser för de torkade blommorna verkar ligga kring under femtio till strax över hundra svenska kronor per gram, beroende på sort och mängd. (Priserna anges i kanadensiska dollar, valutakurs f.n. ca 7,3 SEK).
Hur är det jämfört med (gatu-)priserna i Sverige? Möjligen något lägre i Kanada. Enligt en undersökning av CAN år 2017 kostade ett gram cannabis i Sverige mellan 80 och 174 kronor beroende på var i landet man befann sig.

Det finns starkare cannabisprodukter (med högre THC-halt) än de ”torkade blommor” med mera som säljs i butiken, exempelvis hasch och starkare oljor/vax eller så kallade koncentrat, men som är olagliga.

Inte heller saluför butiken drycker och ätbara produkter, s.k. ”edibles”, som också är olagliga. Dock planeras legalisering av edibles under slutet av 2019.
Tillägg år 2022: numera är edibles legaliserat i Kanada, och denna butiken säljer nu även ät- och drickbara produkter innehållande cannabis, såsom diverse godis, choklad, kakor, brownies och drycker.


Slutligen kan förtydligas att det som butiken kallar torkade blommor också kan kallas marijuana, men det ordet tycks inte nämnas där. Kanske vill butiken framhålla att det endast är blommorna och inte övriga växtdelar som saluförs. (Generellt kan marijuana bestå av plantans alla växtdelar, men det är i blommorna mesta styrkan sitter). Eller så anser man att ordet är utslitet och förknippat med illegalt bruk. Butikens egen förklaring är att ordet marijuana anses rasistiskt*.

Bild ovan: skärmbild från kategori ”Flower” i webbutiken, som har samma sortiment som den fysiska butiken. (Webbutiken skickar endast beställningar till postadresser i provinsen British Columbia).



Mera:
– Webbutiken: bccannabisstores.com (fungerar inte med vissa äldre webbläsare).
– Video + artikel: ”Inside B.C.’s first legal cannabis store in Kamloops” (Vancouver Sun, October 17, 2018).




– * Drog: alkohol har psykoaktiv effekt och klassas därmed som en psykoaktiv drog, liksom cannabis.

– * THC och CBD: några av de många aktiva substanserna i cannabis. THC ger merparten av ruset. CBD har ingen ruseffekt, men kan påverka effekten från THC. CBD lär ha sövande, smärtstillande och antibiotiska egenskaper, sägs kunna lindra ångest, inflammation och illamående.

– * Artvariant (eng. strain) benämns ”stam” i vissa svenska källor, dock ligger stam (eng. phylum) mycket högre upp i den taxonomiska indelningen.

– * Förutom arterna Sativa och Indica förekommer (i liknande sammanhang) även Cannabis Ruderalis (låg THC- och hög CBD-halt), men inte hos nämnda butik.

– * Ordet marijuana anses rasistiskt: det tycks syfta på att då lagarna skärptes i USA för ca hundra år sedan så utmålades vissa grupper i samhället som de mest flitiga cannabisbrukarna.
Själva ordet ”marijuana” lär komma från Mexico men exakt ursprung är okänt, en hypotes är att det var slangord för bordell.

Ät mindre människokött! (för klimatets skull)

”The Walking Dead”, den postapokalyptiska undergångs-tv-serien som rullat sedan 2010 och som nu är inne på nionde säsongen, handlar om zombier, levande döda, som stapplar omkring, utstöter gutturala läten och äter människor som av nån anledning inte hinner springa undan.

Dessa ”dödvandrare” är alltså benägna på rött kött, särskilt från buken på offret (bild nedan). Rött kött sägs som bekant vara det sämsta köttet i klimathänseende.

Denna zombie-långkörare är sedan länge favoritserie hos den f.d. världsberömda operasångerskan Malena Ernman som är mamma till den världsberömda klimatstrejkaren Greta Thunberg, det framgår i flera intervjuer de senaste fyra åren. Vilket förklarar deras närvaro i bilden ovan i detta apokalyptiska sammanhang. (Det är de två som inte är rufsiga i håret).

Nedan visas några hungriga zombie-scener ur nämnda serie, samt hur man dödar dessa seglivade rött-kött-ätande klimatförnekare:

Så funkar dessa zombier:

DU förvandlas automatiskt till en zombie en stund efter din död, oavsett dödsorsaken, ELLER en stund efter att du blivit biten av en zombie.
Med andra ord, förr eller senare förvandlas vi alla till människomumsande zombier.
En sån zombie lever för evigt, även utan mat, OM ingen lyckas kniva den i hjärnan (bild ovan) eller kremera kroppen.

Det är självklart helt förkastligt…

…att äta människokött. Därför att: ett kilo människokött (utan benbitar) orsakar extremt gräsligt mycket växthusgaser under uppfödningen, exempelvis genom att människan ofta använder bil/buss/tåg/flyg, och konsumerar allehanda produkter som vid tillverkning och transporter orsakar stora mängder växthusgaser.
Det är mycket mer än vad som orsakas av ett kilo nötkött (utan benbitar).

Sen finns det även etiska/moraliska/juridiska aspekter mot att äta människokött, men det är lite småtråkigt att prata om… nu när vi har gått igång på klimatargument.

Jamen om dessa zombier enbart hade glufsat i sig linser och grönsaker istället för människokött, hur skulle det fungera dramaturgiskt? Troligen inte alls. Men det är ett superhett produktionstips för skattefinansierade statliga televisionen SVT och public service, som inte behöver tänka på att generera intäkter.

För att nyansera det hela så att läsarna inte tror att nämnda Malena o Greta ständigt frossar i människokött, så citeras här ur en intervju år 2018 med Malena som visar att det finns andra sidor av myntet:

”(…) Som att hon i de svåraste stunderna, när allt har varit för jävligt, krupit upp i sin fåtölj och tittat på tv-serien Walking dead, det har gett kraft.
Jag nickar (…) Malena blir glad.
– Jag hade förväntat mig att få en tom blick när jag sa Walking dead, de flesta fattar inte hur jag kan titta på det, men jag älskar det. När livet har varit helvetiskt har jag fått kraft, herregud, de slåss mot zombier, tvingas skära upp någons systers mage för att rädda foster. Om inte de ger upp så ska väl vi klara vårt helvete.”

Ovanstående citat är från ”Malena Ernman: ”Jag fick min diagnos som vuxen” (13 september 2018, ICAkuriren Hemtrevligt).
Mer Malena från tidigare år, 2014 och 2015:
– ”…Jag ska läsa en dikt, det är en ära, jag ska göra så gott jag kan. Sen går jag hem och kollar på ”The Walking Dead”, säger hon.” (2015, Expressen).
”…Ser på: Walking dead…”. (2014, Expressen).

Hm, tänk om klimatförändringar leder till kaos som i The Walking Dead. Har man inte sett den serien så är man ju inte alls lika förberedd på ett sånt kaos som Malena och andra är. Dax alltså att förbereda eller preppa sig:
tejpa upp ögonlocken och kaostitta igenom alla säsonger av The Walking Dead, om du inte redan gjort det.



Hos Youtube finns en del filmklipp från ”The Walking Dead”. Men de har rensat bort många klipp, de läskigaste finns inte kvar. Även videor med rubriker somTop 10 Most Shocking Walking Dead Deaths innehåller inga av de grövsta och blodigaste våldsscenerna i den serien.