Författararkiv: Tony

Annica Nordberg, 26, Stockholm, 1982

Offer:
Annica Nordberg, 26 år. Ogift. Född i Stockholm.
Var prostituerad.

Hittades:
fredag 16 juli 1982, på en klippavsats vid ett grönområde i Hägersten (Personnevägen), Stockholm.

Dödsorsak:
Kvävning eller strypning med en snara.

Bevis:
DNA-profil från spermafläckar på offrets kläder.
En 60-årig man häktades men släpptes senare.

Annica sågs lämna Stockholms city i en taxi i sällskap med en man.

Preskriberades 2007.

Statistik: gärningspersoner som stryper prostituerade är ofta tidigare ostraffade.

Detta är första inlägget i kategorin Preskriberade mord på kvinnor, med mord som begicks under åren närmast före den 1 juli 1986. Mordfall som hade oturen – eller turen, ur ett gärningsmannaperspektiv – att hamna på “fel sida” om gränsen då preskription inte längre tillämpas för grova brott som mord med mera.

År 2010 avskaffades preskriptionstiden 25 år för mord, därför att man ville kunna fortsätta utreda mordet 1986 på statsminister Olof Palme.
Det gäller retroaktivt fr.o.m. 1 juli 1985 och där gärningspersonen var minst 21 år vid brottstillfället.

Dömd & berömd författare fick inga schnelles Geld*

Häromveckan meddelades att författaren Sture Bergwall (Thomas Quick) fick avslag på sitt skadeståndskrav på 15 miljoner kronor. Det gällde ersättning för psykiskt lidande pga ”felaktigt frihetsberövande” i tjugo år (1994-2014), som påstås ha orsakats av de sex morddomarna under 1994 till 2001 och som han senare friades från.

Beslutet* från JK (Justitiekansler Anna Skarhed) kan sammanfattas så här:

Det finns inte tillräckligt underlag för slutsatsen att frihetsberövandet var felaktigt.
Med andra ord, det går inte att med säkerhet fastställa att det var morddomarna som orsakade SB:s kvarblivelse* på Säter rättspsyk.
Han var nämligen sedan 1991 redan intagen på rättspsyk för andra grova brott. Det bedömdes då att han behövde stanna där lång tid. År 1992 började han självmant berätta att han hade mördat. Cirka två år senare, november 1994, dömdes han första gången för mord.

Diagnosen allvarligt psykiskt störd ställdes alltså långt innan hans första morderkännande och den första morddomen. Och liknande diagnos ställdes under de femton åren (1993-2008) som han vidhöll att han hade mördat. Och även under de fem åren efter att han återtagit och annullerat sina detaljerade mordberättelser om hur han dödat och skändat offren.

Dessutom gäller preskription för tiden fram till oktober 2007. Gränsen är tio år, skadeståndskravet inkom oktober 2017.

JK förtydligar också att även om det hade funnits ett tydligt orsakssamband mellan frihetsberövandet och morddomarna, så hade det ändå kunnat bli avslag eller nedsatt skadestånd. Eftersom Bergwall själv mycket aktivt agerade för att bli dömd. Och det agerandet från hans sida pågick i många år. Citat ur beslutet:

”Det kan tilläggas att Justitiekanslern gör motsvarande bedömning av frågan om orsakssamband avseende den del av anspråket som nu har avslagits på grund av preskription samt att mycket talar för att det, om AA ansågs ha rätt till ersättning, skulle finnas skäl att jämka denna enligt 6 § frihetsberövandelagen. På grund av utgången i ärendet saknas det dock anledning för Justitiekanslern att gå närmare in på dessa frågor.
[…]
I 6 § frihetsberövandelagen föreskrivs vissa undantag från rätten till ersättning. Av paragrafens första stycke framgår att den skadelidande inte har rätt till ersättning enligt 2–5 §§, om den personen själv uppsåtligen har föranlett åtgärden. I samma bestämmelses tredje stycke anges vidare att ersättning kan vägras eller sättas ned, om den skadelidandes eget beteende har föranlett beslutet om frihetsinskränkning eller om det med hänsyn till övriga omständigheter är oskäligt att ersättning lämnas.”

Ovanstående citat kan sägas passa mycket bra in här, det är nästan så man kan tro att 6 § frihetsberövandelagen tillkommit nyligen med just detta fall i åtanke. Men så är det knappast, de formuleringarna i lagtexten är från 1998 eller äldre.

Fyra år från frikännandet till skadeståndskravet

Bergwalls skadeståndskrav inlämnades inte förrän fyra år efter att han friats från morddomarna. I andra resningsfall sker det vanligen inom några månader efter friande dom.
Det fleråriga dröjsmålet tyder på stor osäkerhet, och förstärker intrycket av en grandios resningsblåsning.

År 2013 lade åklagare ned det sista mordåtalet mot Bergwall/Quick. Och efter begäran från Bergwall om frikännande dom, så friade tingsrätten automatiskt (på samma sätt som för de övriga domarna), det skedde samma år.
Inga nya rättegångar hölls.
Därefter tog det ytterligare ett år innan han frigavs från rättspsyk (2014), men han var alltså friad från morddomarna sedan 2013.
Skadeståndskravet lämnades till JK i oktober 2017. Avslag meddelades i juni 2018.

Advokaten Angelica Rigborn förklarade svävande det fleråriga dröjsmålet med att ”vi väntat på ett utlåtande som också ingår i anmälan”. Men det är förstås verklighetsfrämmande att det skulle behöva dröja flera år.

Stämma staten – igen

Nu har Bergwalls advokat uppgett att de kan komma att stämma staten. Det har de gjort tidigare, i april 2015, fast då av andra skäl och med mindre pengar i potten.
Och utan framgång.
På den tiden hade Bergwall och dåvarande advokaten ett aktiebolag tillsammans som hette ”Schnelles Geld” (”snabba pengar” på tyska).

Det finns också möjlighet för staten att skänka några skopor av skattebetalarnas pengar även om personen ifråga inte är berättigad till skadestånd. Så kallat ”ex gratia”, dvs av nån slags välvilja (”av nåd”).
Så hoppet tycks inte ute att håva in en säck pengar eller två.

* ”Schnelles Geld” i rubriken, se stycke ”Stämma staten” ovan.

* JK:s beslut: www.jk.se/beslut-och-yttranden/2018/06/10674-17-41 .

* Uttrycket ”kvarblivelse” är titeln på Sture Bergwalls (Thomas Quicks) debutbok som utkom i omkring 1998/1999 när han stod på toppen av sin storhet som dömd och berömd. Då lär titelns innebörd varit ”fångad av det förflutna”.

Källa till inlägg om styckmordet da Costa

Här en källa till tidigare inlägg gällande att ”obducenten” och ”allmänläkaren” hela sju gånger har sökt och nekats prövningstillstånd och resning hos HFD (Högsta förvaltningsdomstolen), se gula markeringar i bild nedan. (Åren 2013 och 2014 har inte uppmärksammats i massmedia).
Här kan tilläggas att de två läkarna dessutom vid tre tillfällen sökt och fått avslag av HD (Högsta domstolen).

Bild ovan: från HFD januari 2014, beslut om avslag.

Vid de fyra senaste resningsansökningarna (vars beslut om avslag meddelades 2011, 2012, 2013 och 2014), åberopade ”obducenten” och ”allmänläkaren” samma omständigheter. Besluten i de fyra olika avslagen fattades av olika justitieråd, totalt åtta:
2011: Peter Kindlund, Henrik Jermsten, Erik Nymansson.
2012: Nils Dexe, Margit Knutsson, Olle Stenman.
2013: Mats Melin.
2014: Elisabeth Rynning.

Anm: inte alla turerna i HFD har kommit till allmänhetens kännedom, media tycks inte ha uppmärksammat de senaste resningsbesluten från 2013 och 2014.

Detta inlägg kompletterar inlägget:
”20 (tjugo!) domstolsärenden med da Costa-läkarna 1988-2014”.

Studsa loss med shuffle

Här ett ickemordiskt mysterium: shuffle. I de snabbaste dansstegen utförs hundratals förflyttningar i minuten, vilket med rätt fotarbete och kroppsrörelser kan ge illusionen att utövaren trotsar naturlagarna. Eller åtminstone försöker.

Ett mysterium kan vara: hur funkar det? Svaret på frågan framgår i länkarna nedan som visar en del shuffledans här och där. Allt i videorna är inte shuffle, även andra former av dansglädje plus lite annat förekommer.
Nedan finns också några tutorials eller instruktionsvideor för nybörjaren som själv vill prova att shuffla, dansa, röra på dö´köttet, svinga de lurviga, göra några moves.

Dansvideor:

– ”2 Unlimited – Tribal Dance Remix (Km Music)”.
– ”Culture Beat – Mr. Vain”.
– ”Haddaway – What Is Love”.
– ”Eiffel 65 – Move Your Body”.
– ”2 Unlimited – The Magic Friend”.
– ”Real McCoy – Another Night”.
– ”Anton Ishutin – Be My Lover”.
– ”2 Unlimited – Twilight Zone”.
– ”Sia – Cheap Thrills”.
– ”Captain Hollywood – More and More”.
– ”Cheb Khaled – Aicha”.

Om ovanstående videor inte är tillgängliga längre, prova länkarna nedan som söker hos Youtube, välj sedan önskad video:

Så gör man / Shuffle tutorials:

– ”HOW TO SHUFFLE DANCE | Evelina”. Visar följande tre steg (moves): Running man, Side step, Spins.
– ”How to shuffle / Cutting Shape Tutorial #2 || Easy Steps for Beginners”.

Röran i omständigheterna kring döden

Det är okänt om Kevin kan beskåda oss, och omständigheterna, från en annan plats. Mänskligheten vet ju egentligen ingenting om såna saker.

Bild ovan: ”MÖRDAD. Än har ingen anhållits för mordet på fyraårige Kevin.” (Från 1998-08-29, dvs knappt två veckor efter Kevins död som inträffade 16 augusti).

Skadorna på Kevin, som de beskrivs enligt media m.fl, vittnar knappast om en olycka:

– Halsen: ”på halsens framsida”, ”runt halsen”.
– Huvudet: ”ett stort sår i bakhuvudet”.
– Ögonvitorna: ”tydliga blödningar”, som efter strypning/kvävning.
– Underlivet: ”skador runt underlivet”.
– Sticksår: flera sticksår, f.n. okänt var.

Polisutredningen 2018 föreslår olycka med lastpall som en tänkbar dödsorsak. (T.ex. lastpall som nån ställt på högkant, som fallit över Kevin och som sedan transporterats bort av någon). Men i den förklaringen nämns inte hur skadorna runt underlivet och sticksåren har uppstått. Dock kan det vara en hållbar förklaring om de skadorna kan ha uppstått efter döden (f.n. okänt om rättsläkaren gjort någon sådan bedömning).

Bild nedan, tidningsklipp från 1998:

1998-08-25:
”Flera boende i området Dottevik berättar dock om att flera äldre barn hotat att ge sig på Kevin för att sätta honom på plats eller ”hämnas” på honom av olika skäl.” .

1998-09-16:
”…Vi tror att ungefär 15 barn fanns runt mordplatsen då Kevin mördades.”

1998-11-02:
”Föräldrar ljög. Inte bara barn har ljugit i utredningen. En del föräldrar har av rädsla för en social katastrof tvingat sina barn att fara med osanning. De har varit rädda för att deras barn varit inblandade i dödsmisshandeln. I utredningen har också vuxna skyllt på andras barn för att föräldrarna är ovänner.”

Bild nedan, tidningsklipp från 4 september 1998:

Rubriktext: ”Jag var med när Kevin dödades. 12-årig pojke berättar för polisen”. Detta gällde alltså inte nån av de två s.k. bröderna.

Enligt åklagaren i polisutredningen 2018 bör sista iakttagelsen av Kevin varit strax efter kl 17.
Tidpunkten för döden var troligen mellan kl 17 och 18 eller något senare:
”Kevin dog någon gång mellan klockan 17 och 21.40, uppger Niclas Wargren.
– Vi har inte lyckats klarlägga sista iakttagelsen i livet av honom, men det bör vara någon gång strax efter 17. Sedan blir det lite mer osäkert. Rättsläkaren kan inte riktigt säga när, men man säger att det är mer som talar för att han avlidit i början av tidsperioden än i den senare delen av den, säger åklagaren.” (31 mars 2018, Expressen).

Ovanstående lilla urval av tidningsklipp
antyder röran i omständigheterna kring Kevins död.
Och att Kevin var omgiven av barn.

20 (tjugo!) domstolsärenden med da Costa-läkarna 1988-2014

Ett 20-tal domstolsärenden och rättegångar har hanterat da Costa-fallet, ’obducenten’ och ’allmänläkaren’ sedan 1988. Även Europadomstolen lär varit involverad ett par gånger, utan framgång för de två läkarna. Vi tittar närmare.

Catrine da Costa

Under åren 1988 till 2014 har ’obducentens’ och ’allmänläkarens’ ärende hanterats i ett tjugotal domstolar, inklusive Europadomstolen, varav avslag hela tio gånger hos Sveriges högsta rättsinstanser.

Hälften av de tjugo domstolsärendena har handlat om resningsansökningar m.m. i olika instanser. Exempelvis till de högsta rättsinstanserna har läkarna vänt sig:
– Sju (7) gånger till Högsta förvaltningsdomstolen, gällande prövningstillstånd samt resningsansökningar, under åren 1992 till 2014. (Källa).
– Tre gånger till Högsta domstolen, gällande prövningstillstånd, resningsansökning samt skadeståndskrav, åren 1988 till 2012.
Resultatet: avslag på ALLT.

Begrepp som ”rättshaverister” får en ny dimension här, eller otursförföljda om man hellre föredrar det. Dock är Catrine da Costa den med största oturen i det här fallet, hon blev av med livet.

Rättegångar m.m. (inte Europadomstolen), kort version:

*- 1988: Tingsrätten (mars).
*- 1988: Tingsrätten (juli).
– 1988: Svea hovrätt (september).
– 1989: Högsta domstolen.
– 1989: Kammarrätten.
– 1990: Högsta förvaltningsdomstolen.
*- 1991: Kammarrätten.
– 1992: Högsta förvaltningsdomstolen.
– 2000: Högsta domstolen.
– 2001: Svea hovrätt.
– 2001: Högsta förvaltningsdomstolen.
– 2004: Högsta förvaltningsdomstolen.
– 2010: Tingsrätten.
– 2010: Svea hovrätt.
– 2011: Högsta förvaltningsdomstolen (februari).
– 2012: Högsta domstolen (juli).
– 2012: Högsta förvaltningsdomstolen (augusti).
– 2013: Högsta förvaltningsdomstolen (april).
– 2014: Högsta förvaltningsdomstolen (januari).

De markerade åren (1988,1988,1991) i ovanstående lista är rättegångar med full bevisprövning.
I den första rättegången (mars 1988) ville man döma för mord men beslutet revs upp innan domen avkunnades.

De två läkarna dömdes aldrig för något brott, fast det var nära i första rättegången. I domskälen i de två följande rättegångarna (juli 1988 och 1991) bedömdes att läkarna hade begått brott mot griftefriden, men att det då var preskriberat.

Rättegångar m.m, längre version:

’Obducenten’ och ’allmänläkaren’ var åtalade för mord, alternativt grov misshandel och grovt vållande till annans död (år 1984).
’Allmänläkaren’ var även åtalad för grov otukt med barn och grovt sexuellt utnyttjande av underårig (sin dotter), och ’obducenten’ även för misshandel (strypgrepp på en kvinna hösten 1983).

Färgmarkeringar: Högsta domstolen = grönt, Högsta förvaltningsdomstolen = mörk orange.

*- 1988 mars:
Tingsrätten beslutade (oenigt) att läkarna var skyldiga, men domen hann inte avkunnas. I väntan på att läkarna skulle genomgå rättspsykiatrisk undersökning uttalade sig nämndemännen i en intervju. Svea hovrätt ansåg att de uttalat sig olämpligt och därmed begått rättegångsfel. Hovrätten ålade därför tingsrätten att göra om rättegången.

*- 1988 juli:
Tingsrätten friade läkarna. Men i domskälen uppgavs ändå att det stod utom allt rimligt tvivel att läkarna hade styckat Catrine (men det brottet var preskriberat).

– 1988 sep:
Svea hovrätt avvisade läkarnas överklagan. (Eftersom läkarna inte hade någon fällande dom).
– 1989 jan:
Högsta domstolen nekade prövningstillstånd angående domskälen.

– 1989:
Justitiekanslern (Hans Stark) kritiserade hovrättens intervention 1988, JK ansåg att rättegångsfel inte hade begåtts.
– 1989:
Socialstyrelsen ansökte hos HSAN (hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd) om att läkarnas legitimationer skulle dras in, vilket också blev HSAN:s beslut (men inte enhälligt).
– 1989:
Kammarrätten upphävde HSANs beslut.
– 1990:
Högsta förvaltningsdomstolen ålade kammarrätten att ompröva ärendet helt inklusive med full bevisföring.

*- 1991 maj:
Kammarrätten gjorde en ny bevisvärdering och fann det vara ställt utom allt rimligt tvivel att de bägge läkarna hade styckat kroppen. Och de beslutade att återkallelsen av läkarnas legitimationer skulle bestå.
– 1992 feb:
Högsta förvaltningsdomstolen, avslog läkarnas ansökan om prövningstillstånd (från 1991) gällande kammarrättens dom från 1991.

– 2000 okt:
Högsta domstolen avslår en resningsansökan och besvär över domvilla i fråga om hovrättens beslut i sept 1988.
– 2001 feb:
Svea hovrätt avslår talan beträffande tingsrättens dom i juli 1988.

– 2001 maj:
Högsta förvaltningsdomstolen, avslår läkarnas resningsansökan (från 1999) gällande kammarrättens dom 1991.

– 2004 juli:
Högsta förvaltningsdomstolen, avslår läkarnas resningsansökan (från 2003) gällande kammarrättens dom 1991.

– 2007: läkarna stämde staten på 40 milj kr i skadestånd.

– 2009: mordet på Catrine da Costa preskriberades.

– 2010:
Tingsrätten, avslog läkarnas skadeståndskrav på 40 miljoner kr.
– 2010:
Svea hovrätt, beviljade inte prövningstillstånd gällande skadeståndskravet.

– 2011 feb:
Högsta förvaltningsdomstolen, avslår läkarnas resningsansökan (från 2010) gällande kammarrättens dom från 1991.

– 2012 juli:
Högsta domstolen, beviljade inte prövningstillstånd i hovrätten gällande skadeståndskravet. Fann att de flesta anspråk var preskriberade och resten grundlösa. Tingsrättens dom stod därför fast.

– 2012 aug:
Högsta förvaltningsdomstolen, avslår läkarnas resningsansökan (från 2012 jan) gällande kammarrättens dom från 1991.

– 2013 apr: Högsta förvaltningsdomstolen, avslår läkarnas resningsansökan (från 2012 nov) gällande kammarrättens dom från 1991.

– 2014 jan:
Högsta förvaltningsdomstolen, avslår läkarnas resningsansökan (från 2013 maj) gällande kammarrättens dom från 1991.

– Dessutom:
ett par vändor till Europadomstolen, men det blev avslag där också.

Anm: ovanstående lista bygger delvis på uppgifter från media.

Sviten 2012 till 2104

Bakom sviten med de tre resningsansökningarna 2012–2014 stod läkarnas ombud Lars-Erik Tillinger, en krutgubbe som 1989 var en av ledamöterna i HSAN (hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd). Tillinger var redan då emot att de två läkarnas legitimationer skulle återkallas.
Tillinger var 92 år när han lämnade in resningsansökan i januari 2012. Han avled vid 97 års ålder (hösten 2017).

* Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, benämndes ”Regeringsrätten” fram t.o.m. 2010.

Källa gällande Högsta förvaltningsdomstolen: Källa till inlägg om styckmordet da Costa.

När mobiltelefonerna började krypa ner i fickorna (1980-talet)

I Sverige har det funnits ”mobiltelefoner” i över sextio år, sedan 1956 e.Kr. Här kollar vi när de krympte tillräckligt för att bäras likt axelremsväskor, och sedan blev ännu mindre.

– Bakgrund.
– Några av 1980-talets mobiltelefoner i Sverige.
– Nittiotalet & lite till.
– Om yuppienalle.
– Sverige vs USA.
– För de som inte hade råd: köp en fejkmobil.

Bakgrund

Televerket lär ha sålt mobila telefoner redan 1953, men då kallades de biltelefoner. Det var ett fåtal användare och enbart i Stockholm till att börja med. Telefonen monterades i kundens bil och fungerade som i ett mobilt, publikt telefonisystem.

Med en sån telefon kunde man ringa till det vanliga telefonnätet på ungefär samma sätt som från en fast telefon.
Radioutrustningen var rörbestyckad, vägde kring 40 kilo och ockuperade halva bagageutrymmet.
På bilderna ovan visas endast telefonluren och nummerskivan (som man slog numret med genom att snurra på skivan).

År 1956 börjande man kalla dem mobiltelefoner istället för biltelefoner, bl.a. eftersom de även användes i båtar. Samma år infördes mobiltelefonisystemet MTA (MobilTelefonisystem A).

År 1962/65 lanserades (i Sverige) mobiltelefonisystemet MTB. Och med ny teknik minskades radioutrustningens storlek och vikt så att den halverades. (Med transistorer istället för elektronrör).

Nästa teknikskifte kom 1971 med mobiltelefonisystemet MTD, en tillfällig lösning som inte var automatisk. Uppringningarna gjordes istället manuellt via telefonister. Det lär funnits 700 telefonister i Sverige som betjänade abonnenterna.

Mobiltelefonernas vikt minskade ytterligare. En telefon kunde bestå av en telefonlur med en spiralkabel till en låda som innehöll radiosändaren och -mottagaren:

Bild ovan: Handic MTD 450 från 1976.

Parallellt med MTD pågick utvecklingen av MTC som hade försenats, och som 1981 kom att bli mobiltelefonisystemet NMT (Nordic Mobile Telephone). NMT samverkade över landsgränserna inom Norden (i motsats till MTA och MTB).

Några av 1980-talets mobiltelefoner i Sverige

År 1981 invigdes som sagt NMT 450, ett helautomatiskt mobiltelefonisystem. (450 betyder att radiovågornas frekvens är 450 MHz). NMT benämns första generationens mobiltelefoni, ”1G”.

Nedan visas några av de märken och modeller av mobiltelefoner som såg dagens ljus under åttiotalet. Och annonser från flera företag som saluförde telefonerna i Stockholm.

1982:

År 1982 uttryckte Mobiras vd Jorma Nieminen sin framtidsvision:

”En dag kommer folk att gå med telefoner i fickan på samma sätt som de nu går med miniradioapparater.”

Samma år (1982) släpptes den ”bärbara” mobiltelefon Mobira Senator, från Nokia (Mobira tillhörde Nokia).
Den bestod av två enheter: en bärbar låda (med handtag) innehållande radioutrustningen, och telefonluren som var ansluten till lådan med en spiralsladd.
Alltihop vägde 9,8 kg, varav lådan utgjorde merparten av vikten. (Se bild längre ner).

Priset var 21.250 kr inklusive moms, det motsvarar ca 57.300 kr i dagens penningvärde (2018).

Här kan inflikas att i USA år 1983 började Motorola sälja telefonen DynaTAC 8000X.
Den var överlägsen mobiltelefonerna i Sverige med avseende på bärbarhet:
vikt endast ca 800 gram och bestående av endast en (1) enhet i tegelstensstorlek, dvs allt kunde hållas i ena handen.

1984:

Bärbara Mobira Talkman, från Nokia, kom år 1984. Pris 25.000 kr, eller leasing. Kunde även hyras kortare tid.
Vikt 4,9 kg. (Hälften av föregångaren Mobira Senators vikt).
Knappsatsen hade ”trafiksäker grön belysning”.
”Från Mobira Talkman kan du ringa över hela världen utan att gå genom någon manuell växel”, enligt reklamen.

Bild ovan: Mobira Senator (1982) och Mobira Talkman (1984), från finska Nokia.

Bild ovan: reklam i Sverige för Mobira Talkman.

Bild nedan: annonser år 1984-1985 för Mobira Talkman. Från tre olika företag, i Stockholm (NTAB, Philipson Stockholm Bil Ab, Söderbergs bilstereo):

Bilder ovan: annonser ur Dagens Nyheter och Expressen, år 1984-1985.

1985:

År 1985 hade antalet NMT-abonnenter i Sverige passerat 100.000, vilket var långt över förväntningarna. (Televerket hade räknat med 100.000 år 1990).

Bilder ovan och nedan: några mobiltelefoner från mitten på 1980-talet. Man kunde ha ”lådan” i en axelremsväska medan man höll telefonluren i ena handen och samtalade.

Bild ovan: annons för mobiltelefon från Siemens, man lockar med ”Bärväska på köpet… värd 4.630 kr”. Företag GEAB, i Stockholm. (Ur Dagens Nyheter, 3 december 1985).

1986:

Hösten 1986 lanserade Ericsson sin bärbara mobiltelefon Hotline Combi (bild höger).
Bestod av två enheter (bärbar låda + luren).
Vikt 4 kg.
Pris 30.000 kr (exkl? moms).

NEC saluförde sin liknande modell i februari 1986.
Bild nedan: annons för mobiltelefoner från NEC, hos ”Stockholms Bilradio”, i Stockholm.

Bild ovan: annons ur Dagens Nyheter, 9 februari 1986.

1987:

Vid årsskiftet 1986/87 introducerades mobiltelefonisystemet NMT 900. Även kallat ”ficktelefonsystemet”.

År 1987 började de första ficktelefonerna att säljas i Sverige.
De bestod av en enda enhet, som kunde hållas med ena handen:

– Mobira Cityman, från Nokia.
Vikt 790 gram.
Ca 18 cm lång (exklusive antennen), 4 cm bred och nästan 8 cm tjock. Samtalstid 50 minuter på en laddning.

– HotLine 900 Pocket, från Ericsson.
Vikt 630 gram.
Ca 20 cm lång (exklusive antennen), 7 cm bred och 4 cm tjock. Samtalstid 30 minuter på en laddning. Pris 30.000 kr (exkl? moms). ”Den får plats i rockfickan”, enligt reklamen.

Bilder höger: Mobira Cityman (vänster) och HotLine 900 Pocket (höger).
Cityman var nästan dubbelt så tjock och hade tjugo minuter längre samtalstid än Hotline. (Bilderna visar inte telefonernas storlek i förhållande till varandra).

År 1987 fanns det 170.000 NMT-abonnenter i Sverige.

Bild ovan: Mobira Cityman provades av Sovjetunionens ledare M. Gorbatjov på en presskonferens 1987.

1989:

År 1989 lär mobiltelefonen Motorola MicroTAC varit världens då minsta och lättaste mobiltelefon. Får plats i skjortfickan, enligt reklamen. Vikt 350 gram.
Den hade en ny sorts ”flip”-teknik, ett hölje som fälldes ner över sifferknapparna. (Den var inte ”vikbar” som andra telefoner som kom långt senare).

Bild ovan: Motorola MicroTAC. Längd 23 cm med höljet utfällt (dvs kortare med höljet infällt). Antennen gick att dra in. Pris kring 20.000 kr. Började säljas i Sverige 1989-1990.

Nittiotalet & lite till

År 1990 hade antalet NMT-abonnenter ökat till ca 500.000 (i Sverige). Dvs fem gånger mer än vad som beräknades vid starten 1981.
I hela Norden lär det funnits ca en miljon NMT-abonnenter år 1990.

1992 introducerades GSM, ett digitalt mobiltelefonissystem (”Group Special Mobile”, eller ”Global System for Mobile communications”). GSM benämns andra generationens mobiltelefonisystem, ”2G”. Ersatte så småningom helt det analoga NMT.

Telefonerna fortsatte krympa, här ett litet urval från 1990-talet:

Bild ovan: Eri=Ericsson, Nok=Nokia, Mot=Motorola.

Globalt under 1990-talet föddes också (varav en del inte är med på bilden ovan):
– Mobiltelefon med pekskärm/touch screen (IBM).
– Mobiltelefon med inbyggd, ej synlig antenn.
– Mobiltelefon med WAP (Wireless Application Protocol) med enkel åtkomst till webben.
– Mobiltelefon med SMS.
– Smartmobil (smartphone) och handdator (PDA, Personal Digital Assistant), med bildskärm, tangentbord och bl.a. e-mail, t.ex. Nokia Communicator och BlackBerry.

Globalt under 2000-talet kom första mobiltelefonen med inbyggd kamera (Sanyo).
Nästa generationens mobilnät introducerades, 3G, med snabbare överföringshastighet av data (t.ex. då man tar emot och skickar bilder). Senare följt av 4G.

År 2007 knöt Apple ihop säcken med iPhone, och 2010 med surfplattan iPad.

Om yuppienalle

Ordet yuppienalle uppstod i Sverige troligen 1988-1989. Det tycks förekomma första gången i dagstidningar i november 1989 (”yuppie-nalle”).
Ordet syftade ursprungligen på dyra handhållna stora mobiltelefoner av typen Mobira Cityman, Hotline Pocket med flera fabrikat och modeller, som yuppier höll tätt intill sig som om det vore ett kramdjur eller en nallebjörn.

Sverige vs USA

Sverige lär varit först i världen med utvecklingen av mobiltelefonisystem. I Sverige ringdes också världens första mobiltelefonsamtal, år 1950, med en prototyp.
Ibland hävdas att det var i USA som världens första mobiltelefonsamtal ägde rum, år 1973 av företaget Motorola.
De olika uppfattningarna kan förstås bero på hur man definierar ”mobil” telefon. Som är mobil oavsett storlek, vikt och antal enheter? Eller som är mobil och handhållen bestående av endast 1 enhet? Eller som är mobil och som ryms i alla fickor?

Motorolas mobiltelefon, som började säljas i USA år 1983 (efter tio års ytterligare utveckling efter ”första samtalet” 1973), var helt handhållen. Man kunde hålla hela telefonen inklusive radioutrustningen i ena handen. Bild höger:
mobiltelefonen Motorola DynaTAC 8000X. Vikt ca 800 gram. Pris 4000 dollar. En laddning räckte till 30 minuters samtal.

Amerikanarna hade dock inte samma typ av mobiltelefonisystem (AMPS) som Sverige (NMT).
Först omkring år 1990 och framåt tycks det saluförts Motorola mobiltelefoner i Sverige.

Motorolas DynaTAC 8000X från 1983 anses av en del vara världens första kommersiella mobiltelefon. Vilket inte stämmer om man definierar ”mobiltelefon” som en telefon som är mobil oavsett storlek och antal enheter, som t.ex. Nokias Mobira Senator från 1982. Mer korrekt blir det möjligen om man benämner 8000X-telefonen som världens första kommersiella ficktelefon för stora fickor.

För de som inte hade råd: köp en fejkmobil

Suget efter mobiltelefoni var stort, vilket inte är konstigt eftersom en av våra mer framträdande sysselsättningar är kommunikation.
Som statussymbol lär de dyra mobiltelefonerna också varit hett eftertraktade.

Folk som ville imponera eller känna sig viktiga men inte hade råd med en riktig mobiltelefon kunde köpa en billig attrapp som de exponerade för omgivningen. Dvs en fejkad eller falsk mobiltelefon som folk flashade eller låtsades prata i, ute på stan eller bakom bilratten.

Bild ovan: fejkmobiltelefonen ”Cellular Phoney”. (phoney=falsk, phone=telefon).

Eller varför inte skaffa en falsk antenn att sätta på biltaket, för att ge sken av att äga en dyr mobiltelefon:

Bild ovan: annons för fejk-mobiltelefonantenn. Ur annonstexten:

”Looks exactly like the real thing! Everyone will think you’ve installed an expensive new cellular phone in your car. They’ll be impressed, but only YOU will know the truth.”

Minnet hos barn och vuxna

Småbarn kan minnas tidiga händelser i sina liv, i olika utsträckning. Sedan sker en naturlig förändring som medför att de som vuxna inte minns de händelserna. Det kallas barndomsamnesi.

Hur långt tillbaka som barn i 2-3-4-5 års ålder kan minnas beror på ålder och individuella förutsättningar. Det lär sträcka sig från några månader till över ett år för 2-3-åringar*, och längre för fyraåringar.
Exempelvis en stark händelse som inträffade vid 1,5 års ålder kan barnet i vissa fall minnas ett år senare. (T.ex. om barnet råkade ut för en olycka eller nåt annat mycket obehagligt).

Men sedan försvinner de minnena. Vuxna personer minns oftast inte händelser från sina tidigaste år. En del vuxna minns inte händelser som inträffade före åtta* års ålder, enligt vissa studier. Eller före tio års ålder enligt andra källor. Andra vuxnas minne kan sträcka sig betydligt längre tillbaka.

Det är s.k. barndomsamnesi som sätter stopp för VUXNA att minnas första delen av sin barndom. Denna barndomsglömska är högst individuell. Genomsnittet för vuxna personers tidigaste minnen tycks ligga omkring fem års ålder.

En osäkerhet när vuxna talar om sina tidigaste minnen kan vara om det saknas nåt som kan bekräfta de minnena. T.ex. en bekant från den tiden som minns samma händelse. Den vuxna kan annars missta sig på när i barndomen händelsen inträffade, eller blanda ihop det med en annan (senare) händelse.

Kuriosa: det finns sällsynta fall av vuxna som påstås minnas händelser från extremt tidigt i sin levnad (t.ex. från några veckor efter födseln), eller att de minns ”varje dag” av sina liv ända sedan barndomen, så kallad hypertymesi.

Några källor

* Vuxnas tidigaste minne från sin barndom:
Från ”Adults’ reports of their earliest memories…”, av Patricia J. Bauer m.fl, 2014:
”[…] Childhood amnesia is virtually universal. Nevertheless, there is both individual and group variability in the age of earliest memory. In terms of individual differences, at the young end of the distribution, samples typically include reports of earliest memories from age 2 years or younger (e.g., Henri & Henri, 1898; Jack & Hayne, 2010; Rubin, 2000; Usher & Neisser, 1993; West & Bauer, 1999). Conversely, samples typically include individuals for whom the earliest memory is from age 6 to as late as 8 years of life (e.g., Bauer, Stennes, & Haight, 2003). The density of early memories also differs: some adults recall many early memories, whereas others remember only a few (e.g., Jack & Hayne, 2010; Weigle & Bauer, 2000; West & Bauer, 1999). […]”
– ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4104227/

* Barns minne av tidigare händelser:
Från ”Infantile Amnesia Across the Years: A 2‐Year Follow‐up of Children’s Earliest Memories”, av Carole Peterson m.fl, 2011:
”Considerable research has shown that 2- and 3-year-olds have a well-functioning memory system and can readily talk about past events, including ones that occurred when they were months or even more than a year younger (Bahrick, Parker, Fivush, & Levitt, 1998; Cleveland & Reese, 2008; Fivush & Schwarzmueller, 1998; Harley & Reese, 1999; Peterson, 1999; Peterson & McCabe, 2004; Peterson & Rideout, 1998; Van Abbema & Bauer, 2005).”
– medicalnewstoday.com/articles/225151
– academia.edu/…/Infantile_Amnesia_Across_the_Years…
– srcd.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1467-8624.2011.01597.x

Kommentar:
bilden överst i inlägget illustrerar generellt hur barns minnen av händelser (grön färg) inte finns kvar som vuxna. Och motsvarande att vuxnas minnen inte omfattar tidigaste barndomen.

Mordskämt & dråp-liga vitsar

Skämt om hemska saker som mord, dråp och död. Och några exempel från verkliga livet på skämt som ledde till mord. Och lite snällare saker som motvikt.

En sadist, en masochist, en mördare, en nekrofil, en zoofil och en pyroman satt på en bänk.
”Ska vi ha sex med en katt?”, frågade zoofilen.
”Ska vi ha sex med katten och sen tortera den?”, sa sadisten.
”Ska vi ha sex med katten, tortera den och sen döda den?”, ropade mördaren.
”Ska vi ha sex med katten, tortera den, döda den och sen ha sex med den igen?”, undrade nekrofilen.
”Ska vi ha sex med katten, tortera den, döda den, ha sex med den igen och sen bränna den?”, frågade pyromanen.
Efter en stunds tystnad sa masochisten: ”Mjau”

Jag vill dö fridfullt i sömnen, som min farfar. Inte skrikande och vrålande som passagerarna i hans bil.

Why are redneck murders the hardest to solve? All the DNA matches and there’s no dental records.

Två jägare är ute i skogen när en av dem kollapsar. Han verkar inte andas och hans blick är tom. Den andra jägaren sliter upp sin mobiltelefon och ringer 112. Han flämtar:
”Min kompis är död! Vad ska jag göra?”
Larmoperatören: ”Ta det lugnt. Jag hjälper dig. Försäkra dig först om att han verkligen är död.”
Det blir tyst. Sedan hörs ett skott. Jägaren kommer tillbaka i luren: ”Okej, vad gör jag nu?”

Alla barnen läste om styckmordet utom Assar, han låg i kassar.

A priest asks the convicted murderer at the electric chair, ”Do you have any last requests?”
”Yes,” replies the murderer. ”Can you please hold my hand?”

Ena kvinnan stolt: ”Min man är en ängel!”
Andra kvinnan: ”Du har tur, min lever fortfarande.”

En helikopter störtade på en kyrkogård i Norge. Hittills har man funnit 450 döda.

A man is walking with a young boy into the woods.
Boy: ”Hey mister its getting dark out and I’m scared.”
Man: ”How do you think I feel, I have to walk back alone.”

Hur vet du att din man är död? Sexet är samma men du får använda fjärrkontrollen.

The murderer was holed up in his house, and the SWAT team was trying to get him out. A cop got on the bullhorn and said, ”Come on out, or I’m going to come in there and drag you out!”
The murderer called back, ”I’m warning you. If you don’t wipe your feet when you come in, my wife’ll kill us both!”

Skämt som orsakade mord

Jury Convicts Man Who Killed Father After Megan Fox Joke:
– huffingtonpost.com/2013/11/19/jason-beckman-megan-fox_n_4301952.html .

Man gunned down outside bar after he joked about voting for Trump:
– nypost.com/2016/11/16/man-gunned-down-outside-bar-after-he-joked-about-voting-for-trump .

Killed ’after cracking joke about woman’s make-up’:
– mirror.co.uk/news/uk-news/brit-dad-killed-after-cracking-9814846 .

Atlanta Man Killed by Latino After Deportation ‘Joke’:
– breitbart.com/texas/2016/11/16/atlanta-man-killed-latino-deportation-joke .

Motvikt

En treårig pojke sitter intill en höggravid kvinna.
Pojke: Varför är du så tjock?
Gravid kvinna: Jag har en bäbis i mig.
Pojke: Är det en snäll bäbis?
Gravid kvinna: Ja, det är en väldigt snäll bäbis.
Pojke: Så varför åt du upp den?

Hustrun: Vill du ha middag?
Mannen: Vad finns det att välja på?
Hustrun: Ja och nej.

Adam i paradiset: ”Gud, varför gjorde du Eva så vacker?”.
Gud: ”Så att du ska älska henne.”
Adam: ”Men varför gjorde du henne så mjuk och skön att ta på?”
Gud: ”Så att du ska älska henne.”
Adam: ”Men Gud, varför gjorde du henne så dum?”
Gud: ”Så att hon ska älska DIG”.

En kille beklagar sig: min flickvän stjäl alltid mina t-shirts och tröjor… Men om jag tar en av hennes klänningar så säger hon plötsligt ”vi måste prata”.

Skratta aldrig åt din flickväns val. Du är en av dem.

– Är inte middan klar snart? I så fall går jag på restaurang!
– Vänta tio minuter!
– Är maten färdig då?
– Nej men då är jag klar att följa med.

– Det är jag som har gjort min man till miljonär.
– Ojdå, vad var han förut?
– Miljardär.

Min flickvän och jag skrattar ofta åt hur tävlingsinriktade vi båda är. Men jag skrattar mer.

Angående ”redneck murders”:
i lättkränkta miljöer kan det behöva klargöras att ”red” inte syftar på (medfödd) hudfärg. En redneck kan vara en vit, rasistisk person. (I skämtet ovan sysslar dessa personer även med incest och går aldrig till tandläkaren).

Några källor:
– ”unijokes.com” — ”jokes4all.net”

Rubrikbilden från ”Tumisu”.

Bättre raggningsrepliker för henne

Vassego här samlas flört- och raggningsrepliker för kvinnor o tjejer. I jämlikhetens namn. Kan även användas av män o killar – i vissa fall med smärre modifieringar – samt ickebinära med flera. Bör levereras med glimten i ögat, i rätt sammanhang och vid rätt tillfälle, annars kan det bli creepy (bild ovan). I de flesta fall krävs att mottagaren har humor eller är på samma våglängd som det heter.

– Jag har haft en hemsk dag och det hjälper alltid om en söt kille ler mot mig… Så vill du le mot mig?

– Om det hade varit kriminellt att vara sexig så hade du fått livstid.

– Om jag sa att du har en underbar kropp, skulle du bli sur på mig då?

– Jag kan inte hitta mitt läppbalsam, vill du vara gullig och fukta mina läppar?

– Är du modell?

– Vad vill du ha till frukost imorgon bitti?

– Jag slår vad om en kyss att du inte vågar pussa mig!

– Finns det en livboj här i närheten? Jag håller på att drunkna i dina ögon.

– Jag har hört att du är sötast i stan.

– Du har väl inget emot att jag förför dig?

– Det krävs en timmas aktivt sex för att förbränna alla kalorier från en påse chips. Jag har precis ätit tre påsar, vad gör du ikväll?

– Oh, du ser precis ut som min blivande pojkvän!

– Hej, jag är våt och det är ditt fel!

– Jag har en fin tavla som hänger över min säng, vill du se den?

– Det är privatfest i mina byxor och du är härmed inbjuden.

– Hej, vill du doppa din fläskfilé i min marinad?

– Du måste verkligen vara stark, för jag kan inte slita blicken ifrån dig.

– Jag längtar redan tills imorgon, för du blir säkert snyggare för var dag som går.

– Har du en karta? Jag är så vilsen i dina ögon!

– Kan jag få vägbeskrivning till ditt hjärta?

– Om jag frågade dig om du vill ha sex med mig, skulle ditt svar då bli det samma som svaret på denna fråga?

– Får jag kolla i din nacke och se om det står ”Made in heaven”?

– Förlåt att jag står och stirrar på dig, men utsikten är helt fantastisk.