Här några värdefulla tips hur veganer kan hålla sig friska trots begränsad kost. Hur de undviker att dö i förtid på grund av maten. Även vegetarianer kan ha nytta av tipsen.

Veganer är personer som valt att inte konsumera produkter från djurriket. Varken kött, ägg, mjölk, mejeriprodukter eller andra produkter från den animaliska världen.
Till skillnad från vegetarianer som kan tillåta sig ägg, mjölk, ost och annat från djurvärlden som inte är kött.

Visste du förresten att veganer – liksom kossor – också kan utropas till miljöbovar. Förtäring av ansenliga mängder baljväxter medför att veganer släpper ut mer gaser som bidrar till växthuseffekten. (Om än i betydligt mindre skala än kornas utsläpp, och möjligen mest obehagligt för den enskilda individen och dennes närmaste omgivning). Men det är bara en bonusinformation, vi går raskt vidare.

Centralt för veganer är diverse baljväxter, exempelvis bönor, ärter, kikärter, linser, jordnötter, soja, lupin. Baljväxter innehåller bland annat proteiner. Tyvärr är baljväxter en vanlig orsak till allergiska reaktioner, som kan bestå hela livet, vilket kan utgöra hinder för personer med veganambitioner.

Några sätt för veganer att överleva är:
1. Kosttillskott, t.ex. vitamin B12 och D-vitamin, t.ex. i form av tabletter i burkar som tillverkas av tablett- och burkfabriker.
2. Berikade livsmedel, dvs där matfabrikerna har tillsatt kosttillskott till livsmedlet.

Kosttillskott är extra viktigt för barn som äter veganskt, för att undvika allvarliga sjukdomar som t.ex. bestående nervskador, som inte går att reparera i efterhand (B12-brist). Eller för att undvika sjukdomen rakit som ger mjukt och missformat skelett (D-vitaminbrist).

Det kan också vara svårt för barn – och en del vuxna också – att få i sig tillräckligt med energi med enbart vegankost. Man kan behöva äta större volymer mat än vid blandad kost. Det beror på att många vegetabilier innehåller lite energi men mycket fibrer. Fibrer mättar bra, och risken är att barnet inte orkar äta så STORA PORTIONER som behövs för att täcka energibehovet.

Och glöm inte att koka baljväxterna tillräckligt innan du börja äta, om du vill slippa illamående, kräkningar, diarré och magsmärtor. Som orsakas av lektiner, som förstörs vid kokning.

---

---

* Tipsen kommer från Livsmedelsverket:
– livsmedelsverket.se/…/vegansk-mat-till-barn.
– livsmedelsverket.se/…/vegetarisk-mat-for-vuxna.
– livsmedelsverket.se/…/baljvaxter-jordnotter.

Är alla seriemördare* syskonlösa? Nej, följande lista visar ett urval seriemördare som har två eller flera syskon, dvs vars föräldrar är seriefödare*.

Bild ovan: Harold Shipman, Charles Cullen, Ted Bundy, gifta paret Fred & Rosemary West, samt Steve Wright.

 Harold Shipman, hade tre syskon.
Han var läkare (allmänläkare). Mördade patienter.
15-250 offer, under åren 1975-1998.
Kallades ”Dr Death”, och ”The Angel Of Death”
Hängde sig i cellen 2004.

 Charles Cullen, hade sju syskon.
Sjuksköterska. Mördade patienter.
30-400 offer, 1988-2003.
Kallad ”Angel of death” och ”Killer nurse”.
Dömdes 2003 till arton livstidsstraff.

 Ted Bundy, hade tre syskon. (halvsyskon, Ted hade annan pappa).
Över 30 offer, 1970-talet.
Avrättades 1989.

 Fred West, hade fem syskon.
Gift med Rosemary som deltog i mördandet.
12-13 offer (unga kvinnor), 1967-1987.
1995 hängde sig Fred i häktet, hustrun Rosemary dömdes till livstid senare samma år.

 Steve Wright, hade tre syskon.
5 offer, 2006-2009.

 Peter Tobin, hade sju syskon.
Fler än 3 offer, 1990-talet och 2006.

 Peter Sutcliffe ”Yorkshire Ripper”, hade fem syskon.
13 offer, 1970-talet.

 Levi Bellfield ”The Bus Stop Killer”, hade fyra syskon.
Fler än 3 offer, 2000-talet.

 Trevor Hardy ”The Beast of Manchester”, hade tre syskon.
3 offer, 1970-talet.

 John Reginald Christie, hade sex syskon.
8 offer, 1940-50-talet.

 Beverley Allitt, hade tre syskon.
4 offer, 1991.

 Bröderna Briley (The Briley Brothers).
1979 begick de tre bröderna Briley och medbrottslingen Duncan Meekins elva mycket våldsamma mord. De sista som föll offer för dem var en familj i sitt hem. Mannen, hustrun (som var gravid) och deras femåriga son mördades. Dessförinnan våldtogs hustrun.
12 offer, 1971 (1) och 1979 (11).
Två av bröderna avrättades 1984 respektive 1985, den tredje fick livstid. Kumpanen Meekins vittnade emot bröderna och fick livstid.

Bild ovan: Linwood, James och Anthony Briley, och Duncan Meekins.

---

---

* Seriemördare kallas den som mördat minst tre personer vid olika tillfällen som inte ligger för nära varandra. Till skillnad från massmördare som mördat alla sina offer (minst tre) vid samma tillfälle eller inom en kort tidsram (några timmar).
Samma definition tillämpas inte överallt i världen. Enligt FBI går gränsen för seriemord vid två istället för tre: ”Serial Murder: The unlawful killing of two or more victims by the same offender(s), in separate events” (se: fbi.gov/…/serial-murder).

* Seriefödare är föräldrar som har minst tre egna barn ELLER minst två om man istället använder en USA-inspirerad definition. Liknande begrepp är:
seriemoder (inte att förväxla med danskans seriemorder (=seriemördare)),
seriemödrar (inte att förväxla med mödrar i tv-serier).

I Sverige har det funnits ”mobiltelefoner” i över sextio år, sedan 1956 e.Kr. Här kollar vi när de krympte tillräckligt för att bäras likt axelremsväskor, och sedan blev ännu mindre.

– Bakgrund.
– Några av 1980-talets mobiltelefoner i Sverige.
– Nittiotalet & lite till.
– Om yuppienalle.
– Sverige vs USA.
– För de som inte hade råd: köp en fejkmobil.

Bakgrund

Televerket lär ha sålt mobila telefoner redan 1953, men då kallades de biltelefoner. Det var ett fåtal användare och enbart i Stockholm till att börja med. Telefonen monterades i kundens bil och fungerade som i ett mobilt, publikt telefonisystem.

Med en sån telefon kunde man ringa till det vanliga telefonnätet på ungefär samma sätt som från en fast telefon.
Radioutrustningen var rörbestyckad, vägde kring 40 kilo och ockuperade halva bagageutrymmet.
På bilderna ovan visas endast telefonluren och nummerskivan (som man slog numret med genom att snurra på skivan).

År 1956 börjande man kalla dem mobiltelefoner istället för biltelefoner, bl.a. eftersom de även användes i båtar. Samma år infördes mobiltelefonisystemet MTA (MobilTelefonisystem A).

År 1962/65 lanserades (i Sverige) mobiltelefonisystemet MTB. Och med ny teknik minskades radioutrustningens storlek och vikt så att den halverades. (Med transistorer istället för elektronrör).

Nästa teknikskifte kom 1971 med mobiltelefonisystemet MTD, en tillfällig lösning som inte var automatisk. Uppringningarna gjordes istället manuellt via telefonister. Det lär funnits 700 telefonister i Sverige som betjänade abonnenterna.

Mobiltelefonernas vikt minskade ytterligare. En telefon kunde bestå av en telefonlur med en spiralkabel till en låda som innehöll radiosändaren och -mottagaren:

Bild ovan: Handic MTD 450 från 1976.

Parallellt med MTD pågick utvecklingen av MTC som hade försenats, och som 1981 kom att bli mobiltelefonisystemet NMT (Nordic Mobile Telephone). NMT samverkade över landsgränserna inom Norden (i motsats till MTA och MTB).

Några av 1980-talets mobiltelefoner i Sverige

År 1981 invigdes som sagt NMT 450, ett helautomatiskt mobiltelefonisystem. (450 betyder att radiovågornas frekvens är 450 MHz). NMT benämns första generationens mobiltelefoni, ”1G”.

Nedan visas några av de märken och modeller av mobiltelefoner som såg dagens ljus under åttiotalet. Och annonser från flera företag som saluförde telefonerna i Stockholm.

1982:

År 1982 uttryckte Mobiras vd Jorma Nieminen sin framtidsvision:

”En dag kommer folk att gå med telefoner i fickan på samma sätt som de nu går med miniradioapparater.”

Samma år (1982) släpptes den ”bärbara” mobiltelefon Mobira Senator, från Nokia (Mobira tillhörde Nokia).
Den bestod av två enheter: en bärbar låda (med handtag) innehållande radioutrustningen, och telefonluren som var ansluten till lådan med en spiralsladd.
Alltihop vägde 9,8 kg, varav lådan utgjorde merparten av vikten. (Se bild längre ner).

Priset var 21.250 kr inklusive moms, det motsvarar ca 57.300 kr i dagens penningvärde (2018).

---

Här kan inflikas att i USA år 1983 började Motorola sälja telefonen DynaTAC 8000X.
Den var överlägsen mobiltelefonerna i Sverige med avseende på bärbarhet:
vikt endast ca 800 gram och bestående av endast en (1) enhet i tegelstensstorlek, dvs allt kunde hållas i ena handen.

---

1984:

Bärbara Mobira Talkman, från Nokia, kom år 1984. Pris 25.000 kr, eller leasing. Kunde även hyras kortare tid.
Vikt 4,9 kg. (Hälften av föregångaren Mobira Senators vikt).
Knappsatsen hade ”trafiksäker grön belysning”.
”Från Mobira Talkman kan du ringa över hela världen utan att gå genom någon manuell växel”, enligt reklamen.

Bild ovan: Mobira Senator (1982) och Mobira Talkman (1984), från finska Nokia.

Bild ovan: reklam i Sverige för Mobira Talkman.

Bild nedan: annonser år 1984-1985 för Mobira Talkman. Från tre olika företag, i Stockholm (NTAB, Philipson Stockholm Bil Ab, Söderbergs bilstereo):

Bilder ovan: annonser ur Dagens Nyheter och Expressen, år 1984-1985.

1985:

År 1985 hade antalet NMT-abonnenter i Sverige passerat 100.000, vilket var långt över förväntningarna. (Televerket hade räknat med 100.000 år 1990).

Bilder ovan och nedan: några mobiltelefoner från mitten på 1980-talet. Man kunde ha ”lådan” i en axelremsväska medan man höll telefonluren i ena handen och samtalade.

Bild ovan: annons för mobiltelefon från Siemens, man lockar med ”Bärväska på köpet… värd 4.630 kr”. Företag GEAB, i Stockholm. (Ur Dagens Nyheter, 3 december 1985).

1986:

Hösten 1986 lanserade Ericsson sin bärbara mobiltelefon Hotline Combi (bild höger).
Bestod av två enheter (bärbar låda + luren).
Vikt 4 kg.
Pris 30.000 kr (exkl? moms).

NEC saluförde sin liknande modell i februari 1986.
Bild nedan: annons för mobiltelefoner från NEC, hos ”Stockholms Bilradio”, i Stockholm.

Bild ovan: annons ur Dagens Nyheter, 9 februari 1986.

1987:

Vid årsskiftet 1986/87 introducerades mobiltelefonisystemet NMT 900. Även kallat ”ficktelefonsystemet”.

År 1987 började de första ficktelefonerna att säljas i Sverige.
De bestod av en enda enhet, som kunde hållas med ena handen:

– Mobira Cityman, från Nokia.
Vikt 790 gram.
Ca 18 cm lång (exklusive antennen), 4 cm bred och nästan 8 cm tjock. Samtalstid 50 minuter på en laddning.

– HotLine 900 Pocket, från Ericsson.
Vikt 630 gram.
Ca 20 cm lång (exklusive antennen), 7 cm bred och 4 cm tjock. Samtalstid 30 minuter på en laddning. Pris 30.000 kr (exkl? moms). ”Den får plats i rockfickan”, enligt reklamen.

Bilder höger: Mobira Cityman (vänster) och HotLine 900 Pocket (höger).
Cityman var nästan dubbelt så tjock och hade tjugo minuter längre samtalstid än Hotline. (Bilderna visar inte telefonernas storlek i förhållande till varandra).

År 1987 fanns det 170.000 NMT-abonnenter i Sverige.

Bild ovan: Mobira Cityman provades av Sovjetunionens ledare M. Gorbatjov på en presskonferens 1987.

1989:

År 1989 lär mobiltelefonen Motorola MicroTAC varit världens då minsta och lättaste mobiltelefon. Får plats i skjortfickan, enligt reklamen. Vikt 350 gram.
Den hade en ny sorts ”flip”-teknik, ett hölje som fälldes ner över sifferknapparna. (Den var inte ”vikbar” som andra telefoner som kom långt senare).

Bild ovan: Motorola MicroTAC. Längd 23 cm med höljet utfällt (dvs kortare med höljet infällt). Antennen gick att dra in. Pris kring 20.000 kr. Började säljas i Sverige 1989-1990.

Nittiotalet & lite till

År 1990 hade antalet NMT-abonnenter ökat till ca 500.000 (i Sverige). Dvs fem gånger mer än vad som beräknades vid starten 1981.
I hela Norden lär det funnits ca en miljon NMT-abonnenter år 1990.

1992 introducerades GSM, ett digitalt mobiltelefonissystem (”Group Special Mobile”, eller ”Global System for Mobile communications”). GSM benämns andra generationens mobiltelefonisystem, ”2G”. Ersatte så småningom helt det analoga NMT.

Telefonerna fortsatte krympa, här ett litet urval från 1990-talet:

Bild ovan: Eri=Ericsson, Nok=Nokia, Mot=Motorola.

Globalt under 1990-talet föddes också (varav en del inte är med på bilden ovan):
– Mobiltelefon med pekskärm/touch screen (IBM).
– Mobiltelefon med inbyggd, ej synlig antenn.
– Mobiltelefon med WAP (Wireless Application Protocol) med enkel åtkomst till webben.
– Mobiltelefon med SMS.
– Smartmobil (smartphone) och handdator (PDA, Personal Digital Assistant), med bildskärm, tangentbord och bl.a. e-mail, t.ex. Nokia Communicator och BlackBerry.

Globalt under 2000-talet kom första mobiltelefonen med inbyggd kamera (Sanyo).
Nästa generationens mobilnät introducerades, 3G, med snabbare överföringshastighet av data (t.ex. då man tar emot och skickar bilder). Senare följt av 4G.

År 2007 knöt Apple ihop säcken med iPhone, och 2010 med surfplattan iPad.

Om yuppienalle

Ordet yuppienalle uppstod i Sverige troligen 1988-1989. Det tycks förekomma första gången i dagstidningar i november 1989 (”yuppie-nalle”).
Ordet syftade ursprungligen på dyra handhållna stora mobiltelefoner av typen Mobira Cityman, Hotline Pocket med flera fabrikat och modeller, som yuppier höll tätt intill sig som om det vore ett kramdjur eller en nallebjörn.

Sverige vs USA

Sverige lär varit först i världen med utvecklingen av mobiltelefonisystem. I Sverige ringdes också världens första mobiltelefonsamtal, år 1950, med en prototyp.
Ibland hävdas att det var i USA som världens första mobiltelefonsamtal ägde rum, år 1973 av företaget Motorola.
De olika uppfattningarna kan förstås bero på hur man definierar ”mobil” telefon. Som är mobil oavsett storlek, vikt och antal enheter? Eller som är mobil och handhållen bestående av endast 1 enhet? Eller som är mobil och som ryms i alla fickor?

Motorolas mobiltelefon, som började säljas i USA år 1983 (efter tio års ytterligare utveckling efter ”första samtalet” 1973), var helt handhållen. Man kunde hålla hela telefonen inklusive radioutrustningen i ena handen. Bild höger:
mobiltelefonen Motorola DynaTAC 8000X. Vikt ca 800 gram. Pris 4000 dollar. En laddning räckte till 30 minuters samtal.

Amerikanarna hade dock inte samma typ av mobiltelefonisystem (AMPS) som Sverige (NMT).
Först omkring år 1990 och framåt tycks det saluförts Motorola mobiltelefoner i Sverige.

Motorolas DynaTAC 8000X från 1983 anses av en del vara världens första kommersiella mobiltelefon. Vilket inte stämmer om man definierar ”mobiltelefon” som en telefon som är mobil oavsett storlek och antal enheter, som t.ex. Nokias Mobira Senator från 1982. Mer korrekt blir det möjligen om man benämner 8000X-telefonen som världens första kommersiella ficktelefon för stora fickor.

För de som inte hade råd: köp en fejkmobil

Suget efter mobiltelefoni var stort, vilket inte är konstigt eftersom en av våra mer framträdande sysselsättningar är kommunikation.
Som statussymbol lär de dyra mobiltelefonerna också varit hett eftertraktade.

Folk som ville imponera eller känna sig viktiga men inte hade råd med en riktig mobiltelefon kunde köpa en billig attrapp som de exponerade för omgivningen. Dvs en fejkad eller falsk mobiltelefon som folk flashade eller låtsades prata i, ute på stan eller bakom bilratten.

Bild ovan: fejkmobiltelefonen ”Cellular Phoney”. (phoney=falsk, phone=telefon).

Eller varför inte skaffa en falsk antenn att sätta på biltaket, för att ge sken av att äga en dyr mobiltelefon:

Bild ovan: annons för fejk-mobiltelefonantenn. Ur annonstexten:

”Looks exactly like the real thing! Everyone will think you’ve installed an expensive new cellular phone in your car. They’ll be impressed, but only YOU will know the truth.”

---

---

---

Småbarn kan minnas tidiga händelser i sina liv, i olika utsträckning. Sedan sker en naturlig förändring som medför att de som vuxna inte minns de händelserna. Det kallas barndomsamnesi.

Hur långt tillbaka som barn i 2-3-4-5 års ålder kan minnas beror på ålder och individuella förutsättningar. Det lär sträcka sig från några månader till över ett år för 2-3-åringar*, och längre för fyraåringar.
Exempelvis en stark händelse som inträffade vid 1,5 års ålder kan barnet i vissa fall minnas ett år senare. (T.ex. om barnet råkade ut för en olycka eller nåt annat mycket obehagligt).

Men sedan försvinner de minnena. Vuxna personer minns oftast inte händelser från sina tidigaste år. En del vuxna minns inte händelser som inträffade före åtta* års ålder, enligt vissa studier. Eller före tio års ålder enligt andra källor. Andra vuxnas minne kan sträcka sig betydligt längre tillbaka.

Det är s.k. barndomsamnesi som sätter stopp för VUXNA att minnas första delen av sin barndom. Denna barndomsglömska är högst individuell. Genomsnittet för vuxna personers tidigaste minnen tycks ligga omkring fem års ålder.

En osäkerhet när vuxna talar om sina tidigaste minnen kan vara om det saknas nåt som kan bekräfta de minnena. T.ex. en bekant från den tiden som minns samma händelse. Den vuxna kan annars missta sig på när i barndomen händelsen inträffade, eller blanda ihop det med en annan (senare) händelse.

Kuriosa: det finns sällsynta fall av vuxna som påstås minnas händelser från extremt tidigt i sin levnad (t.ex. från några veckor efter födseln), eller att de minns ”varje dag” av sina liv ända sedan barndomen, så kallad hypertymesi.

Några källor

* Vuxnas tidigaste minne från sin barndom:
Från ”Adults’ reports of their earliest memories…”, av Patricia J. Bauer m.fl, 2014:
”[…] Childhood amnesia is virtually universal. Nevertheless, there is both individual and group variability in the age of earliest memory. In terms of individual differences, at the young end of the distribution, samples typically include reports of earliest memories from age 2 years or younger (e.g., Henri & Henri, 1898; Jack & Hayne, 2010; Rubin, 2000; Usher & Neisser, 1993; West & Bauer, 1999). Conversely, samples typically include individuals for whom the earliest memory is from age 6 to as late as 8 years of life (e.g., Bauer, Stennes, & Haight, 2003). The density of early memories also differs: some adults recall many early memories, whereas others remember only a few (e.g., Jack & Hayne, 2010; Weigle & Bauer, 2000; West & Bauer, 1999). […]”
–  ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4104227/

* Barns minne av tidigare händelser:
Från ”Infantile Amnesia Across the Years: A 2‐Year Follow‐up of Children’s Earliest Memories”, av Carole Peterson m.fl, 2011:
”Considerable research has shown that 2- and 3-year-olds have a well-functioning memory system and can readily talk about past events, including ones that occurred when they were months or even more than a year younger (Bahrick, Parker, Fivush, & Levitt, 1998; Cleveland & Reese, 2008; Fivush & Schwarzmueller, 1998; Harley & Reese, 1999; Peterson, 1999; Peterson & McCabe, 2004; Peterson & Rideout, 1998; Van Abbema & Bauer, 2005).”
– medicalnewstoday.com/articles/225151
– academia.edu/…/Infantile_Amnesia_Across_the_Years…
– srcd.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1467-8624.2011.01597.x

Kommentar:
bilden överst i inlägget illustrerar generellt hur barns minnen av händelser (grön färg) inte finns kvar som vuxna. Och motsvarande att vuxnas minnen inte omfattar tidigaste barndomen.

Här tittar vi närmare på bröstgummi, Bröst-Gummi, Bröst Gummi. Nuförtiden och förritiden.

”[…] När han vaknade, var han alldeles afgjordt hungrig. […]
Med verklig glädje upptäckte han på sin chiffonnjé en liten påse bröstgummi, som han ifrigt tuggade på medan han läste aftontidningarna. […]”

Ovanstående är skrivet för över hundra år sedan, av en Pehr Staaff. Men VAD var det egentligen mannen ivrigt tuggade på? Googlar man ”bröstgummi” hittas mestadels amningsrelaterat:

samt nån enstaka maskeradprodukt:

Om man istället bingar (dvs använder sökmotor Bing.se) så blir resultatet något bättre, på första sidan, fjärde träffen ges ett hum om vad bröstgummi i detta fall kan innebära.

Närmare besked om vad mannen mumsade på får sökas i den tidsperiod då det ivriga mumsandet ägde rum, kring 1900-talet:

Bild ovan:
”Aktiebolaget Kalmar Karamellfabriks tillverkningar af alla slags Karameller, Konfekt, Marmelad, Chokolad, Lakrits och Bröstgummi m.m. m.m. rekommenderas.”

Bild ovan:
”Bröst-Gummmi.
Nytt välgörande medel mot hosta, heshet, hals- och bröstkatarr. Hvar och en, som i tid vill skydda sig för ofvannämnda besvärande åkommor, torde använda vårt Bröst-Gummi. Finnes hos Herrar Specerihandlande samt i våra Fabriksbodar: 35 Mäster-Samuelsgatan 35, 69 Drottninggatan 69. Sockerbageri-Aktiebolaget, Stockholm”

Bild ovan:
”Salâm, utmärktaste Bröstgummi.
Salâm Bröstgummi, tillverkad af finaste gummi arabicum, med tillsats af för bröstet de mest välgörande växtämnen, verkar slemlösande och lugnande på respirationsorganerna, vid åkommor af så väl akut som kronisk art, samt mot hosta, heshet, katarr m.m., hvarvid dess balsamiska bestånddelar verka i högsta grad välgörande och skyddande för bröstorganerna.
Herr Professor C.B. Mesterton yttrar den 26 Juni 1888, att de ingredienser som ingå i nämda bröstgummi äro af oskadlig beskaffenhet samt verka behagligt lindrande vid bröståkommor. Pris pr ask 50 öre.
Till salu och tillverkning i G. Thörnblads Konditori, Stureplan4, samt hos följande Hrr Specerihandlande i Stockholm: […] samt i Percy F. Lucks Lokaler.
I landsorten hos Hrr Konditorer och finare Specerihandlande.”

Bild ovan:
”RHOANA-GUMMI.
Bästa Bröst Gummi Pr. ask 1 kr.
Detta utmärkta bröstgummi har en lugnande, Slemlösande verkan, angenäm smak och håller sig väl. Det uppfans af vår firma och bragtes i marknaden år 1872 under det då obekanta namnet Rhoana-Gummi och har som sådant vunnit stort förtroende ej blott i Sverge, men äfven i Tyskland, Holland, Danmark och Norge.
Vi innehafva de amplaste vitsord och rekommendationer af följande Sångartister, Herrar O. Arnoldson,  A. Willman, Th. Wachtel, Fruarne Fr. Stenhammar, H. Willman, Fröken Niehoff, samt af Prernieraktörerna Herrar G. Fredriksson och A. Elmlund, som äfven af Doktor C. von Bergen m. fl. andra.

Hvarje ask är vecklad i hvitt omslag, med blått skärp, bärande vår adress och vårt sigill i rödt lack samt etikett med vårt fabriksmärke (S:t Eriks bild, omgifven af unionsflaggor).
OBS Då en annan fabrikant i rörelsen under namnet Rhoana-Gummi utsläppt en vara emballerad förvillande likt vårt, men endast vi känna sammansättningen och tillverkningssättet af Rhoana-Gummi, så få vi härmed fästa ärade afnämnares uppmärksamhet på detta försök att under annekteradt namn och i missledande inpackning utprångla en okänd vara, som alltså icke ens tyckes värd att bära ett eget namn. Vi anhålla vördsamt att våra ärade afnämare noga aktgifva på huruvida Rhoano-Gummiaskarne bära vår firmas namn och sigill. Stockholm i Maj 1881.
Carl J. Grafströms
Konfekt- och Chokladfabrik.”

Bild ovan:
”[…]
Medtag alltid en ask på resor,
Ni mår sjelf väl deraf och Edra vänner skola tacka Eder.”

Med andra ord…

…bröstgummit mannen tuggade på var alltså några slags halstabletter/-godis av det mjukare slaget, t.ex. som vingummi med något ”välgörande växtämne” tillsatt t.ex. från eukalyptusblad.

---

---

---

Ovanstående bilder kommer från annonser i dagstidningar från omkring år 1900. Överfört till digital text med ett OCR-program.

Strax efter julen 2016 meddelades att utgivningen av ”Nordisk Kriminalkrönika” skall upphöra och förlaget läggas ned. Svenska Polisidrottsförlaget AB har i samarbete med polisen årligen utgivit Nordisk Kriminalkrönika i 46 år, sedan 1970. Sista årgången blev 2016 (se nedan).

Böckerna innehåller uppmärksammade kriminalfall i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Artiklarna är ofta skrivna av kriminalpolisens utredare, och syftar till att ge inblick i polisens utredningsarbete. Svenska Polisidrottsförlaget ingår i koncernen Nordisk Kriminalkrönike Aps med säte i Danmark.

Nedläggningen kom knappast som en överraskning. Redan 2011 rapporterades att Polisprosa lockar färre läsare (svb, 2011).
Som avslutning på Svenska Polisidrottsförlagets tid på webben blev deras sajt spifab.se hackad.

Dialog på deras facebooksida den 9 mars 2016:
”Det står att hemsidan är hackad så hur gör jag för att beställa boken?”
”Hackad, det låter konstigt. Det får vi följa upp. Tack för du påtalade det. Du kan beställa genom att ringa kundtjänst […]”

Men hackningen åtgärdades aldrig eller det ansågs inte lönt eftersom verksamheten ändå skulle läggas ned. I december 2016 togs sidorna bort från sajten.

---

Den första rubriken i 1970 års bok, första årgången, var: ”POLIS – Svår uppgift i modernt samhälle”. Låter som hämtat från dagens polisdebatt 2017.

Bild ovan: ur artikelregistret, rubriker i 1970 års upplaga av Nordisk kriminalkrönika.

Möjligen återuppstår krönikan i digital form, eller varför inte som onlinetjänst inklusive deras material ända sedan 1970 i sökbar form. Men 1,4-kilos pappersböcker kommer knappast tillbaka.

Dagens fråga: vilka av männen på bilden ser ut att ha mördat nån? Med andra ord, vilka har the look?

---

Omkring år 1900 var påföljden för mord livstids straffarbete samt ”förlust av medborgerligt förtroende för alltid”. Livstid innebar i praktiken 20-25 år.
Straffet för stöld, som en av männen ovan dömdes för, var uppåt tio års straffarbete om de hade dömts flera gånger tidigare, samt förlust av medborgerligt förtroende.

Förlust av medborgerligt förtroende innebar bl.a. att de förlorade rösträtten:

”den som gjort sig skyldig till något av dessa brott gick förlustig samhällets aktning och därmed de rättigheter och förmåner som tillkom en oförvitlig medborgare, såsom allmän och kommunal rösträtt och valbarhet, innehav av statsämbete m.m.”

Påföljden förlust av medborgerligt förtroende avskaffades år 1937.

---

De sex männen på porträttbilderna ovan dömdes för följande brott (numrering enligt bilderna):
2580=”Mord å sin bror”, 2620=”4:e resan stöld med inbrott”, 1060=”Mord”,
1580=”Mord, mordbrand och rån”, 1640=”Mord och rån”, 1080=”Mord och misshandel”.

---

---

Mera:
– ”The Look”, Roxette (dock inte murder look).

---

---

---

Porträttbilderna i rubrikbilden är från Centralfängelset omkring år 1900.