Mary spårlöst försvunnen i två år, hittades i en vägg. Och om antropometri.

De fyra husbilderna ovan är från samma område men vid olika år: 2015, 2017, 2018 och 2022.

Överst syns Mary och några av hennes katter. Hon bodde i ett villaområde, i en gul liten 1930-talsvilla som sedan nåt år tillbaka låg inklämd mellan stora nybyggda flerbostadshus. (Bild 2015 ovan, merparten av Marys hus döljs av grönskan).
Mary hade varit gift men hade inga barn, och heller inga nära släktingar kvar i livet. Det lilla gula huset hade hon köpt år 2001.

Omkring år 2012 köpte ett byggbolag upp nästan alla husen i den delen av villaområdet där Mary bodde. De planerade bygga ett femvånings lägenhetskomplex med 450 lägenheter, plus tre våningar under jord för garage, på hela det villakvarteret.

Mary och en granne vägrade sälja sina hus. Mary kampanjade mot byggplanerna, och talade inför ”the planning commission”:

”I think the character of the neighborhood will be damaged”

Men Marys protester var förgäves.
Omkring år 2013 påbörjades uppförandet av lägenhetskomplexet intill Marys och grannens hus.

Flygfoto ovan (från 2022): en del av villaområdet. X = platsen där Marys hus var beläget. De vita taken är lägenhetskomplexet som byggdes kring Marys hus åren 2013-2014.

I augusti år 2015 anmäldes Mary försvunnen, hon hade inte setts till sedan februari eller mars 2015, brevlådan var överfull och trädgården vildvuxen.
Dessutom hade Mary inte betalat de senaste tio amorteringarna till banken under 2014-2015, och i mars 2015 hade banken skickat information till Mary om rättsliga åtgärder och utmätning av huset.

När polisen undersökte Marys hus i augusti 2015 påträffades sex döda katter, som troligen svultit ihjäl, och det ansågs vara förklaringen till likstanken i huset.
Men Mary var försvunnen.

I november 2015 såldes huset på exekutiv auktion. Även inventarierna och Marys tillhörigheter såldes. En granne lyckades rädda en samling fotografier i hopp om att ge dem till Mary ifall hon skulle komma tillbaka.

Drygt ett år senare, i mars 2017, efter att den nya ägaren hade renoverat och målat huset blått (bild ovan, år 2017), så hyrdes huset ut till en man.
Några dar efter inflyttningen hittade mannen ett skelett i ett trångt utrymme mellan två väggar. Han hade gjort upptäckten uppe på vinden när han kikade ner i en glipa mellan två golvplankor.
Mannen ringde larmcentralen den 4 mars:

Nedan, fyra av de bilder som polisen offentliggjorde:

Ovan, från mars 2017, den larmande mannens hus på 610 Allston Street (i Houston, Texas, USA), tidigare Marys hus:

  • Fällbar stege upp till vinden.
  • Vinden: till höger ett hål där en golvbräda tycks ha knäckts, och som leder ner till utrymmet mellan väggarna. Vindsluckan syns till vänster.
    Enligt en granne var hålet cirka 20 centimeter (8 inches).
  • Nedre våningen: den (av brandkåren) uppbrutna badrumsväggen, in till fyndplatsen. Enligt polisen var utrymmets mått 48 x 259 x 175 cm (djup x höjd x bredd). Polisen antog att det dolda utrymmet för länge sen kan varit ett linneskåp, som spikats igen.

Tidigt anade man att kvarlevorna var efter Mary som hade bott i huset tidigare. Men en säker identifikation kunde inte göras förrän tio månader senare, i januari 2018:
det var Mary (Stewart) Cerruti, född 12 juni 1954.

Mary var alltså 60 år när hon dog, om det inträffade i mars 2015 då Mary enligt grannar senast hade setts. (Inte förrän i augusti 2015 anmäldes hon försvunnen).
Dödsorsaken eller eventuella skador kunde inte fastställas, men inget pekade på att brott begåtts.
Polisens slutsats var att Mary ramlat igenom vindsgolvet, att det var en olycka.

Men en granne trodde att 20-centimetershålet i vindsgolvet var för smalt, att Mary inte kunnat ramla igenom där. Men det stämmer nog inte, Mary var ganska liten till växten.

Enligt uppgifter i den efterlysning som polisen gick ut med hösten 2015 (bild ovan) så var Mary 160 cm lång (5 feet 3 inches) och vägde knappt 50 kg (110 pounds). Även andra uppgifter visar att hon var ganska liten och smärt.

Vi antar att hålet i vindsgolvet var cirka 20×60 cm. Om en person ska igenom ett sånt hål måste det ske med ryggen mot en av hålets långsidor. Det kritiska måttet hos en smärt person blir då rygg till bröstkorg/bröst, och eventuellt huvudet (som dock kan vändas åt sidan).

Enligt statistik över antropometriska mått* framgår att Marys längd och vikt ligger inom de femton procent av befolkningen (15-percentilen) som har samma eller mindre kroppsmått än Mary. Det innebär enligt statistiken att Marys mått rygg till bröst var 20 centimeter eller mindre. (Dessutom är bröstkorg/bröst en aning flexibelt). Och huvudet (öra till öra) var omkring 14 cm.

Med andra ord:
Mary kan ha hamnat på fyndplatsen via 20-centimetershålet i vindsgolvet. Grannens misstankar om ”foul play” eller brott håller inte, åtminstone inte enbart utifrån hålets storlek.

Hon behöver inte ha ramlat ända ner direkt, kroppen kan ha fastnat i brösthöjd så att bara huvud, axlar och armar stack upp ovanför vindsgolvet. Hon kan ha skadats illa av detta. Det kan varit omöjligt att komma upp ur hålet för egen hand, så hon kan ha lirkat sig neråt i tron att det fanns en annan utväg därnere. Visserligen var det några decimeter mer utrymme där, men vilken fasa när hon inser att det inte finns nån annan väg ut. Och ingen hör hennes rop, utom katterna.
En människa kan överleva utan vätska och mat uppåt tio dygn om kroppen är helt stilla och lufttemperaturen inte är hög (vilket den knappast var i mars). Man kan bara hoppas att det i Marys fall gick fort.

Mera:

Ett hundratal av Marys foton som en granne räddade då Marys tillhörigheter såldes år 2015 efter försvinnandet:
”chron.com/news/houston-texas/…/Before-she-went-missing…”
Mary skrev noteringar på baksidan av en del foton, om bygget som pågick runtomkring, om hennes katter, m.m.

Finstämd video med några av Marys foton och noteringar:
– vimeo.com/225711677 (”Mary Cerruti’s Self Portrait, in Photos”).
Videon lades upp juli 2017, ett halvår innan polisen hade en säker identifikation av kvarlevorna.

* Antropometri: behandlar mänskliga kroppsmått.
De antropometriska mått som refereras till ovan baseras på statistik för svensk population, det kan finnas vissa skillnader gentemot amerikansk statistik.
Högskolan i Skövde har en lättanvänd antropometri-räknare:
– antropometri.se/calc.php.

Barnadråp – Endast för kvinnor

Barnadråp är när en mor dödar sitt barn vid barnets födelse eller vid en senare tidpunkt, om det bedöms att modern var ”i upprivet tillstånd eller i svårt trångmål” (t.ex. en förlossningspsykos eller förlossningsdepression) på grund av nedkomsten.

Barnadråp är straffrättsligt en lindrigare variant av mord och dråp, max fängelsestraff för barnadråp är 6 år*.

Längsta utdömda fängelsestraffet hittills i Sverige för barnadråp är tre år, och det har inträffat i två fall:
2002 i Nacka (2 barn) och 2004 i Uppsala (1 barn). I båda de fallen hade det nyfödda barnet placerats i en plastpåse och gömts undan.

Gällande Nacka 2002 så hade kvinnan fött hemma år 1993 och 1999. De två spädbarnen låg i varsin plastpåse i kvinnans frys. De hade blivit strypta en timma efter födseln.

Ett annat fall som sticker ut gäller en läkare i Nyköping, hon dömdes år 2012 (för barnadråp) till rättspsykiatrisk vård. Läkaren hade skurit sin två månaders pojke i halsen så att han förblödde. Hon hade även skurit sig själv. Läkaren bedömdes ha haft en förlossningspsykos. Hon fick behålla sin läkarlegitimation. (Ivo ansåg att legitimationen skulle dras in, HSAN tyckte tvärtom).

Statistik från Brå, gällande barnadråp i Sverige åren 2000 till 2021*:

  • 46 barnadråp polisanmäldes åren 2000 till 2021*. I genomsnitt drygt två per år.
  • 5 av dem ledde till åtal.
  • I 16 av fallen som lades ner UTAN misstänkt gärningsperson* kan orsaken varit t.ex. att det upphittade döda spädbarnets mamma inte kunde spåras.
  • I 12 av fallen som lades ner MED misstänkt gärningsperson* kan orsaken varit t.ex. självmord.

Det finns andra fall (med dödade spädbarn) där kvinnan åtalades för mord, men där rätten istället dömde för barnadråp.

* Barnadråp, enligt 3 kap. 3 $ i brottsbalken:
”riksdagen.se/sv/svensk-forfattningssamling/brottsbalk…”
”Dödar kvinna sitt barn vid födelsen eller eljest å tid då hon på grund av nedkomsten befinner sig i upprivet sinnestillstånd eller i svårt trångmål, dömes för barnadråp till fängelse i högst sex år.”

* I Brå:s statistik för åren 2000-2021 så saknas det uppgift för två av de åren (2019 och 2020).

* Fr.o.m. år 2021 har Brå ändrat upplägg, nu är det inte längre uppdelat i Med- och Utan misstänkt gärningsperson.

* 16 av fallen, återfinns i statistiken t.o.m. år 2020 under ”Utan misstänkt”, ”Övrigt”.
* 12 av fallen, återfinns i statistiken t.o.m. år 2020 under ”Med misstänkt”, ”Övrigt”.

Bilden överst (barnhand): ”Michal Jarmoluk”.

16-åriga Piteå-tjejen som försvann där en kille försvann två år tidigare

En 16-årig tjej i Piteå försvann en kväll i december. Platsen där hennes vänner såg henne för sista gången var bara några hundra meter från den plats där en 15-årig kille två år tidigare också försvann spårlöst. Båda var elever i samma skola.

En tid efter tjejens försvinnande hörde folk av sig till polisen och sa att de hade sett henne efter försvinnandet. Bland annat hade hon setts i Stockholm, av en kille som hade känt igen henne från fotot i tidningarna. Men det var mest sannolikt falska tips.

Stora sökinsatser genomfördes i Piteå, med poliser och hundratals elever och andra frivilliga som gick skallgång och finkammade ett tjugofem kvadratkilometer stort område. Det uppgavs varit det största spaningspådraget som nånsin utförts i Norrbotten.
Men tjejen hittades inte. Liknande stora sökinsatser gjordes när killen försvann två år tidigare, men han hittades inte heller.

Tjejens föräldrar letade efter henne varje dag i flera månader, men hon kunde inte hittas.
En fjärrskådare sa att tjejen hade kidnappats av en man.

Polisen tyckte det var märkligt att de två tonåringarna och från samma skola hade försvunnit på ungefär samma plats. En annan polis trodde inte att försvinnandena hade nåt samband utöver att de råkat inträffa i samma geografiska område.

Kvarlevorna efter killen påträffades sjutton år efter försvinnandet.
Hans namn var Charles Zelmanovits. Han försvann en novembernatt 1976 efter en fest.

I september 1993 råkade en jägare hitta ett kranium i ett jaktområde cirka sex kilometer från bostadsområdet där Charles hade försvunnit. I jaktområdet hittade polisen ytterligare skelettdelar samt fragment och rester av Charles kläder. Det fanns inga spår av att Charles hade utsatts för våldsbrott, men det kunde inte heller uteslutas.

Den 16-åriga tjejen påträffades död tre månader efter försvinnandet.
Hennes namn var Annika Nyström. Hon försvann på lucianatten 1978.

I mars 1979 hittade en nioårig flicka Annikas översnöade kropp i närheten av en tom sommarstuga i Skuthamn efter vägen till Pite havsbad, cirka fem kilometer från bostadsområdet där hon hade försvunnit. Inget tydde på att Annika hade utsatts för våldsbrott. Hon hade troligen gått åt fel håll när hon skulle hem, och sedan satt sig för att vila och frusit ihjäl.
Polisen ansåg det fastslaget att Annika försvann / dog natten till luciadagen och inte senare.

Lokaltidningen rapporterade bl.a. följande:

”Att det är ytterst svårt för en skallgångskedja att en hitta en försvunnen visar fallet med Annica.
(…) Det var främst Pitholmsheden, Munksund och vägarna däromkring som genomsöktes. Extra noga var spanarna kring sommarstugor och uthus längs ut mot Pite havsbad. Men spaningarna gav inget resultat och ändå fanns den försvunna flickan just där man sökte intensivast. Sökandet försvårades av att det snöat natten innan.”

Några skillnader mellan de båda försvinnandena är att det inte snöade vid och efter Charles försvinnande. Hans kropp var troligen inte täckt med (nyfallen) snö vid eftersökningarna.
Och Charles hittades tvärs över Pitholmsheden och flera hundra meter in i en skog, dvs inåt land. Medan Annika hittades i ett sommarstugeområde som låg en bit från bostadsområdet, längs vägen och kusten.

Karta ovan (från nutid):
AN1=där Annikas promenad började. AN2=sista iakttagelsen av henne. AN3=fyndplats. Annikas bostad låg norrut, i centrala Piteå.
CZ1=där Charles promenad började. CZ2=sista iakttagelsen. CZ3=fyndplats. CZ hem=bostaden.

Snabbaste sättet att komma till fyndplatsen CZ3 är med bil på N. Pitholmsvägen (nordväst om CZ3), som övergår till grusväg (som inte syns på kartan ovan), och sedan promenad ett par hundra meter in i skogen. Hur Charles tog sig från CZ2 till CZ3 är inte känt.

Mera om Charles Zelmanovits: ”Charles Zelmanovits-fallet”.

Så förhindrar polisen nya koran-kravaller: undvik Sveriges alla farliga områden

Många är livrädda för nya korankravaller eftersom det – förutom våld och dödsfara – återigen skulle blottlägga de senaste årens politiska misslyckanden. (Särskilt nu i valår). Flera faktorer har bidragit till att förhindra såna kravaller, vi tittar närmare.

Häromdan dömdes* en av de extrema stenkastarna som stenade poliser i korankravallerna i Rinkeby i påskas. Den 34-årige mannen* fick ett halvårs fängelse. Han sa att han bara ville ”försvara den heliga boken” Koranen.

Efter påsken 2022 har koranbränningar utförts på ett dussintal platser i Sverige, utan att våldsbejakande muslimer eller islamister har startat nya kravaller. Det beror bl.a. på att polisen nekar demonstrationer i alla områden som anses vara dödligt farliga. Och istället anvisar polisen andra (ofarliga) platser. Men det finns även andra orsaker till att inga fler korankravaller har uppstått sedan påsken. Här är några exempel:

Efter påsken pausades koranbränningarna ett par veckor. Inga planerade koranbränningar = inga korankravaller.

Muslimernas heliga fastemånad ”Ramadan” avslutades den 2 maj. Ramadan pågick 2 april till 2 maj.
Under Ramadan planerade en viss Paludan* koranbränningar den 3 april (Landskrona) samt påskhelgen 14-17 april (sex städer). Vid samtliga de tillfällena uppstod våldsamma korankravaller.
Samtliga korankravaller (hittills i år) har uppstått under Ramadan.

Fler muslimer och islamister kan ha lärt sig mer om demokrati och yttrandefrihet tack vare koranbränningar och den enorma uppmärksamheten kring detta.

 Polisen nekar Paludan tillstånd för sökta platser och anvisar andra platser, om polisen anser att de ansökta platserna ligger i områden där extrema våldsverkare utgör dödsfara som polisen inte kan hantera. Dvs områden där våld övertrumfar yttrandefriheten. (Ett urval såna områden visas längre ner).

Polisen anvisar då t.ex. mer svårtillgängliga platser där åskådarna blir färre. Eller där det finns naturliga hinder som t.ex. vallgravar, eller på ödsliga industriområden. Eller till platser där det finns en lägre andel islamtroende i området (t.ex. tillåts inte platser nära moskéer). Polisen håller också mycket långa avstånd mellan demonstrationen och åskådarna, hundra meter eller mer, om det inte finns en vallgrav e.dyl. emellan.
Och det är fler poliser (helst fler än antalet åskådare). Ofta med dialogpoliser som pratar med åskådarna både före och under demonstrationen. Dagarna före demonstrationen kan polisen och frivilliga kontakta folk i området och mana till lugn. Och man kan planera andra aktiviteter som pågår samtidigt som demonstrationen, så att de stenkastande extrema våldsverkarna håller sig borta från demonstrationen.

Ytterligare orsaker kan vara att demonstratören Paludan på sina sociala medier inte förannonserar koranbränningarna lika mycket som han gjorde före och under påsken.
Samt att de stora, multipla våldsurladdningarna från stenkastare i påskas har dränerat lusten att kaosa för en tid framåt.

Röd prick ovan betyder att polisen vidtog åtgärder för att förhindra korankravaller.
Svart prick ovan betyder att korankravaller uteblev av andra skäl.

*Det handlar om en viss Rasmus Paludans demonstrationer eller ”valmöten”, där han – med risk att bli mördad* – bränner sin koranbok och uttrycker islamkritik. Den verbala delen kan bestå av ytterst enerverande mantran av typen ”Muhammed var en våldtäktsman och mördare!” som upprepas långa stunder med megafonens repetera-funktion.

Under de våldsamma korankravallerna i de sex svenska städerna Linköping, Norrköping, Stockholm, Örebro, Landskrona och Malmö under påskhelgen 14-17 april 2022, så skadades flera hundra poliser och stora materiella skador orsakades av stenkastande åskådare, som utgjordes av både yngre och äldre killar, tjejer, män, kvinnor och barn.

Men de koranbränningar som Paludan har genomfört sedan påsken har som sagt inte framkallat korankravaller. Så kallad vallgravstaktik har använts på platser som polisen anvisar (efter att ha nekat de sökta platserna) exempelvis i Borås, Trollhättan och Landskrona under maj månad. Exempel:

Två bilder ovan: ”valmöte” den 27 maj 2022, vid Citadellets vallgrav, högt uppe på fästningsvallen, långt från åskådarna. Paludan hade sökt tillstånd på Koppargården/Karlslund i centrala Landskrona, men polisen ansåg att det finns många extrema våldsverkare där som utgör ett dödligt hot mot Paludan och polisen.

En av polisens motivering till vallgravar och långa avstånd är att eventuella våldsverkares stenar inte når fram. Vad som inte heller når fram (fast åt andra hållet) är det islamkritiska budskapet till målgruppen som befinner sig nån annanstans.
Inte heller skyddar vallgravar mot kulor från skjutvapen (som är vanligt förekommande nuförtiden).

Tiden efter påsken gjorde Paludan inga koranbränningar förrän den 30 april och 1 maj (dvs i slutet på Ramadan), och då endast i mindre omfattning nära moskéer, och inte som tillståndsgivna allmänna sammankomster.
Vid moskén i Uppsala den 1 maj blev Paludan och hans kolleger attackerade av några extrema våldsverkare från moskén*, men det var inte jämförbart med påskhelgens korankravaller.

Den 12 maj började Paludan bränna koran igen i tillståndsgivna demonstrationer, och han avverkade ett tiotal platser fram till den 15 maj 2022. De flesta av de sökta platserna godkändes inte av polisen, som istället anvisade andra (ofarliga) platser.

Tre bilder ovan: en av flera anledningar till frånvaron av korankravaller. Vid det tillfället tillämpade polisen en vallgravstaktik och anvisade en plats omgiven av vattendrag (Göta älv). Talarplatsen var belägen hundra meter från eventuella åskådare. Det långa avståndet fick Paludan att lite skämtsamt använda kikare för att försöka se åskådare. Och megafonen som knappt hördes bort till åskådarna riktades istället mot filmaren.
Detta var i slussområdet i Trollhättan den 12 maj 2022, efter att Paludan nekats plats i stadsdelen Kronogården, en av de många platser i Sverige där yttrandefriheten får ge vika för extrema våldsverkare, enligt polisens bedömning.

Några veckor senare, den 27 maj, var det dags igen, i Landskrona. Där sökte Paludan tillstånd för allmän sammankomst i Koppargården/Karslund, men det nekades av polisen som istället anvisade Citadellet (se ovan).

Kommande sammankomst lär vara den 29 maj i Kristianstad. Där sökte Paludan tillstånd i Gamlegården nära en moské, men det har nekats av polisen som har anvisat en annan plats.
Samt den 31 maj i Örebro, där han sökte tillstånd i Vivalla men det har nekats och han har anvisats till ett industriområde.

Exempel på områden där polisen nekar tillstånd för allmänna sammankomster som syftar till att yttra islamkritiska åsikter:

Här är ett urval områden/platser i Sverige där polisen nekat Paludan tillstånd under år 2022 (och istället anvisat andra, ”ofarliga” platser):

  • Gamlegården, nära moské, Kristianstad.
  • Koppargården/Karlslund, Landskrona.
  • Kronogården, Trollhättan.
  • Gottsunda och Sportsfeltsvägen, Uppsala.
  • Vaksala torg, Uppsala.
  • Bäckby, Västerås.
  • Norrby, Borås.
  • Vivalla, Örebro.
  • Rosengård, Malmö.
  • Hermodsdal, Malmö.
  • Seved, Malmö.
  • Holma, Malmö.
  • Kroksbäck, Malmö.
  • Bellevuegården, Malmö.
  • Nydala, Malmö.
  • Lindängen, Malmö.
  • Nära någon av moskéerna i Malmö.

Ovanstående är alltså områden som polisen bedömer som farliga. Där extrema våldsverkare har makten över polisen och deras förmåga att upprätthålla ordningen, demokratin och yttrandefriheten.

Massmedia rapporterar numera att det är ”lugnt” vid koranbränningarna. Och det är naturligtvis bra att det inte förekommer våld och stenkastning.
Man kan undra om det även anses ”lugnt” att det finns massa farliga områden i Sverige där yttrandefriheten är satt ur spel på grund av våld och dödshot. Att det finns många befolkade områden där yttrande-friheten faktiskt inte längre är FRI.

Mera: (artiklar av poliser, med mera)

– ”Polisens organisation är ett haveri utan dess like” (19 maj 2022, Expressen).

– ”Expertens kritik mot polischeferna: Mörkar sina misslyckanden” (11 maj 2022, Aftonbladet).
– ”sverigesradio.se/artikel/efter-paskkravallerna-polisens-organisation-ar-ett-haveri” (11 maj, SR).

– ”Påskkravallerna: Polisledningen har gått vilse i demokratin” (26 april 2022, Svd).

– ”Fredagsintervjun: Att tala med Rasmus Paludan” (6 maj 2022, Kvartal.se)

* 34-årig islamtroende man dömd för stenkastning m.m:
– ”expressen.se/nyheter/kastade-sten-under-paskupploppen-har-bara-forsvarat-min-heliga-bok” (åtalad, 13 maj 2022).
– ”sverigesradio.se/artikel/en-man-domd-for-sex-manaders-fangelse-efter-paskupploppen-i-rinkeby” (dömd, 27 maj 2022).

* Islamkritiker riskerar att mördas:
– ”Oproportionerliga reaktioner, våld och mord”.

* Attackerad 1 maj, vid moské i Uppsala:
– ”Dödsarga moskémän visar var skåpet ska stå”.

Bild överst (kvinna stenas): ”The Stoning of an Adulteress” av Abu’l-Hasan Ghaffari (via Wikimedia Commons).

Niomånaders-mysteriet: Irene, 22 år, försvann spårlöst

En lördag kväll var 22-åriga Iréne Andersson och hennes pojkvän på en fest utanför Sundsvall.
Vid 22-tiden inträffade ett gräl med en bekant.
Iréne blev upprörd och gick ut.
Hon lämnade kvar sina glasögon i huset.

Försvinnandet polisanmäldes några dagar senare, på måndagen.

Under de följande månaderna genomfördes STORA SÖKINSATSER efter Iréne. Poliser med tio hundar, frivilliga från brandkåren, sextio militärer, samt ortsbor, bekanta och anhöriga gick skallgång och finkammade terrängen i trakterna runtomkring där hon försvunnit.

Vissa områden genomsöktes flera gånger, både med hundar och skallgång med militär.
Eftersökningarna försvårades av att det snöade dan efter att Irene försvann.
Även vattendrag undersöktes, med hjälp av grodmän och militär.

Polisens teori var bland annat att Irene hade utsatts för brott.

Bild ovan: ”Mystisk bil nytt spår i fallet Iréne”.

En annan uppgiftslämnare påstod att Irene låg död på en soptipp i Söråker.

Flera personer uppgav att de, efter försvinnandet, på olika platser hade sett en kvinna som kunde varit Irene.

En bil, en ljus Volvo, togs i beslag för teknisk undersökning.

Ett halvår efter försvinnandet gjordes nya eftersökningar med hjälp av traktens brukhundsklubb och med polisens egna hundar.

Bilder ovan: ”60 militärer söker Irene”, och ”Skallgången resultatlös”.

Nio månader senare

Den 6 augusti 1981, drygt nio månader efter försvinnandet, av en slump påträffades Irenes kvarlevor en kilometer från den plats där hon sist hade setts i livet. Det var två privatpersoner som vid promenad med sin hund råkade hitta kvarlevorna.

Kvarlevorna återfanns under en gran, i ”ett ganska besvärligt” skogsparti, i närheten av den plats där hon försvann. Det två personerna var ute och tränade en unghund. Fyndet gjordes över femhundra meter från närmaste bilväg. Kroppen låg ovanpå marken.

Mordteorin avskrevs. Det fanns inga tecken på yttre våld. Hennes död ansågs ha en naturlig förklaring. Irene hade troligen gått vilse bland stigarna i skogen, lagt sig ner för att vila, och frusit ihjäl.

Polis och militär hade vid flera tillfällen sökt och gått skallgång i det området. En polis sa till tidningen:
”– Otur. Vi passerade platsen, men hittade inte Irene.”

Återpublicerat från 2016.

Extremexorcism, demokrati, evolution, och muslimsk ståuppare

Bild ovan: En samling män i muslimska / islamiska kläder bränner svenska flaggan*. De lär vara arga över Muhammedkarikatyrer ritade av Lars Vilks med flera. Männen ser triumferande ut, de verkar ovetandes att flaggbränning inte är nån stor grej i Sverige (dvs knappt nån bryr sej, och det är inte olagligt).

Bild ovan: Den extreme ’exorcisten’ Rasmus Paludan bränner en koranbok i en demonstration i protest mot islam*. Med besvärjelser och infantila mantran driver han ut alla(h) antidemokratiska andar… eller nåt åt det hållet. Sedan påsken 2022 har Paludan genomfört cirka tjugo liknande demonstrationer i olika städer i Sverige. Hans provokationer kan medföra att många muslimer och andra förstår vad demokrati och yttrandefrihet faktiskt innebär.

Bild ovan: Coldplay – Adventure Of A Lifetime. Hur apor hittade musiken under en lövhög, och sedan gjorde evolutionen resten, liksom. (Se video nedan).

Bild ovan: Shazia Mirza, muslimsk ståuppkomiker. (Video nedan).

Videor:

– ”Coldplay – Adventure Of A Lifetime (Official Video)”.

– ”Shazia Mirza – Stockholm Live (S1E6)”.

* Flaggbränningen ovan gjordes år 2010, troligen i Bangladesh.
* Koranbokbränningen ovan är från 12 maj 2022 vid Frölunda torg i Göteborg, Sverige.

Den groteskt skenande våldsutvecklingen mot barn

Numera anmäls årligen omkring arton tusen misshandelsbrott mot barn i åldrarna 0-14 år, med gärningspersoner i alla åldrar.

Diagram #1: Antal polisanmälda brott med misshandel mot barn 0-14 år. Gärningspersoner alla åldrar. Åren 1981-2021. Sverige. Källa: Brå*.
(Anm: den tillfälliga nedgången år 2020 lär bl.a. orsakats av pandemins restriktioner, framför allt gällande misshandel mot obekanta. År 2021 ökade antalet igen).

Av alla dessa anmälda brott leder omkring hälften till att misstänkta gärningspersoner hittas, och av dessa är uppåt hälften inte straffmyndiga (dvs de är 0-14 år, och de polisutredningarna läggs ner).

Med andra ord: i 20-25 procent av anmälda misshandel mot barn 0-14 år hittas en misstänkt gärningsperson som också är 0-14 år.
Exempel: år 2009 var antalet anmälda drygt 10 tusen, och av dessa identifierades cirka 2.400 misstänkta gärningspersoner som var 0-14 år.

I början på 1980-talet anmäldes omkring 1000 fall per år. I början på 1990-talet var det ca 2000. På den tiden förfasade sig folk över den ökningen, som idag framstår liten i jämförelse med nutida 18000 fall.

Diagram #1b, samma som diagram #1 ovan men antal brott per 100.000 invånare:

UPPKLARADE misshandelsbrott där både gärningsperson och brottsoffer är barn 0-14 år:

Diagram #2: uppklarade misshandel där både gärningspersoner och offer är 0-14 år.
Åren 1983 och 1993, samt åren 1995-2013.
År 2000 har ett känt statistikfel, därav det årets låga antal.
Åren 2014 till nutid är dolda, den statistiken slutade redovisas fr.o.m. hösten 2014 då Sverige fick en S-regering.

* Brå (Brottsförebyggande rådet): levererar Sveriges officiella kriminalstatistik på uppdrag av regeringen.

OKÄNDA mord som begicks av barn 0-14 år, i Sverige

Här är några fall i Sverige med mord som begicks av barn i åldrarna 0-14 år, och som inte tycks ha kommit till allmänhetens kännedom, som inte har rapporterats i massmedia*.

Med ”mord” avses här dödligt våld som mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång, och där det finns en misstänkt gärningsperson yngre än femton år, enligt statistik från Brå*.

Följande mord i statistiken har INTE rapporterats i media*:

År 2009:
ett barn i åldern 0-14 år dödade en flicka eller kvinna.

År 2010:
ett barn i åldern 0-14 år dödade en flicka eller kvinna.

År 2012:
ett barn i åldern 0-14 år dödade en flicka eller kvinna.

År 2013:
ett barn i åldern 0-14 år dödade en pojke eller man.

Anm: offrens ålder anges inte i statistiken, endast kön. I inget av fallen användes skjutvapen, enligt statistiken.

Följande mord HAR rapporterats i media:

År 2011:
ett barn i åldern 0-14 år dödade en pojke eller man.

Detta var sannolikt den 10-årige pojke som ströp 4-årige Texas Linderot till döds med ett hopprep, i Ljungby, oktober 2011.

OBS denna typ av statistik hos Brå sträcker sig endast fram till första hälften av år 2014. Därefter och fram till nutid framgår inte uppgifter om gärningsperson 0-14 år.

* Statistikuppgifterna om ovanstående mord kommer från den officiella kriminalstatistiken, som tillhandahålls i form av Excelfiler som kan hämtas från Brå:s webbplats.

* Uttrycken ”okända” och ”mord som inte beskrivits i massmedia” innebär att mer information om de morden inte har hittats i massmedia från den tiden. Med andra ord, reservation görs för att hittillsvarande eftersökningar kan varit otillräckliga. Inlägget kan komma att ändras om nya uppgifter framkommer.

* Med ”mord” avses här dödligt våld som har rubricerats som mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång.

Samtliga ovan beskrivna mord hade i sina respektive polisutredningar en misstänkt gärningsperson som var yngre än femton år (dvs inte straffmyndig, som inte kan lagföras) då polisutredningen lades ner med beslutet ”Misstänkt yngre än 15 år”.

I Brå:s statistik för åren 2000-2013 är beslutstypen ”Misstänkt yngre än 15 år” placerad i kategori ”Misstänkt person finns ej”, men det syftar på att personen inte är lagförd / åtalad för mordet. (Och egentligen att personen i fortsättningen därmed inte ska betraktas som misstänkt).
Här kan dock tilläggas att i Brå:s statistik för åren 2014-2020 är beslutstypen ”Misstänkt yngre än 15 år” placerad i kategori ”Brott med misstänkt person” (dvs de var misstänkta då polisutredningen lades ner). MEN, i den statistiken är beslutstypen ”Misstänkt yngre än 15 år” inte längre synlig, den har bakats in i beslutstypen ”Övrigt” i kategorin brott med misstänkt person.
I Brå:s statistik för 2021 har upplägget ändrats återigen, men det går vi inte närmare in på här.

Bilden överst från ”SarahRichterArt”.

Dödsarga moskémän visar var skåpet ska stå

Utanför en moské i Uppsala, Sverige, söndag eftermiddag 1 maj 2022.

På den allmänna parkeringsplatsen mittemot moskèn stod en man som började elda på sin medhavda koranbok.
Då rusade ett gäng personer ut ur moskén och attackerade mannen och hans vänner, som kastade sig in i bilen och stängde dörrarna.

Bild ovan: krossad framruta på mannens bil.
En av de attackerande personerna från moskén tycks försökt skada eller döda mannen genom att sparka sönder rutan.

.
I det korta videoklippet ovan visas en del av händelseförloppet. I närheten fanns polis i civil bil som kom till platsen, syns i slutet på klippet. Senare kom fler polisbilar.

Den sparkande moskémannen kan dömas för skadegörelse. Om han hade lyckats sparka hål i rutan och orsakat skador på nån av dem som satt i bilen kunde han även dömts för misshandel eller i värsta fall dråp eller mord.

Mera:
– ”presse-fotos.dk/…” (1 maj 2022).

Den angripne mannen heter Rasmus Paludan. Vad de attackerande personerna heter kan inte nämnas.

Skillnader mellan ”försvunnen” och ”försvunnen”

Den lite mystiska rubriken ovan syftar på ”försvunnen” i folkbokföringsregistret* och i polisens register.

När polisen registrerar en person som ”försvunnen”…

…så brukar det vara NN:s vänner och bekanta som upplever NN som försvunnen och som har anmält det till polisen.
Det anmäls över tjugotusen försvinnanden per år i Sverige, de flesta klaras upp ganska snabbt.
Omkring ett femtiotal av de försvunna personerna hittas döda. (Dvs enstaka promille av alla anmälda försvinnanden).

I genomsnitt cirka tolv personer (per år) förblir polisiärt försvunna. För lång eller evig tid. (Exempelvis pga olycka eller brott i miljöer där kvarlevorna förblir dolda för omvärlden).

När folkbokföringen registrerar en person som ”försvunnen”…

…så är det staten som upplever NN som försvunnen. (Det behöver inte betyda att NN:s vänner och bekanta också upplever NN som försvunnen).
När Skatteverkets folkbokföringssystem upptäcker att NN inte haft nån känd hemvist minst två år i följd, då avregistreras NN från folkbokföringen genom att registreras som ”försvunnen”. NN är då inte längre folkbokförd i Sverige, men finns kvar i registret.

Det kan t.ex. handla om att NN är hemlös, eller har utvandrat utan att anmäla det till myndigheter (det kan förklara de stora variationerna mellan vissa år).
Eller att NN faktiskt har försvunnit från sina nära och kära och vänner och bekanta, och inte har hittats.

Antal personer per år som registreras som ”försvunnen” i folkbokföringsregistret varierar en del (källa SCB):

År 2021:	   97 personer.
År 2020:	1.267 personer.
År 2019:	  262 personer.
År 2018:	  793 personer.
År 2017:	1.026 personer.
År 2016:	1.248 personer.
År 2015:	1.549 personer.
År 2014:	1.188 personer.
År 2013:	1.016 personer.
År 2012:	  855 personer.
År 2011:	  556 personer.
År 2010:	4.170 personer.
År 2009:	  172 personer.
År 2008:	1.892 personer.
År 2007:	  338 personer.
År 2006:	  865 personer.
År 2005:	  820 personer.
År 2004:	  431 personer.
År 2003:	  619 personer.
År 2002:	  581 personer.
År 2001:	  340 personer.
År 2000:	  309 personer.

År 2010 genomförde Skatteverket en insats för att förbättra kvaliteten i adressuppgifterna i registret, vilket ledde till att ovanligt många personer (4.170) registrerades som försvunna det året.

År 2021 registrerades alltså bara 97 personer som försvunna. Bland dessa kan det som sagt även finnas personer som har utvandrat men som inte meddelat myndigheter.
Och troligen är ett antal av de 97 personerna även anmälda som försvunna hos polisen (omkring ett dussin, om antalet är som statistiska genomsnittet).

Mera:
– ”Sverige har 800 olösta försvinnanden (1951-2021)”.

* Folkbokföringsregistret hanteras av Skatteverket sedan 1991. Innan dess var det Svenska kyrkan som i sina kyrkböcker noterade och dokumenterade uppgifter om befolkningen.
Statistik från folkbokföringsregistret tillhandahålls av SCB.

Anm: tidigare kallades en försvunnen person för ”obefintlig” (”OB”) i folkbokföringen.

Bilden överst från ”IO-Images”.