Befolkningsexplosionen, och basilusker

Dödligheten minskade drastiskt tack vare stora genombrott inom flera områden:

• Sjukvård och hygien: Vacciner, antibiotika, rent dricksvatten och bättre avlopp gjorde att många fler barn överlevde och att medellivslängden steg kraftigt.
• Fossila bränslen: Kol, olja och gas gav enorma mängder billig energi för att driva fabriker, maskiner och transporter.
• Konstgödsel och jordbruk: Med hjälp av fossilgas skapades kvävegödsel vilket mångdubblade matproduktionen.
• Global handel: Bättre transporter gjorde det möjligt att flytta mat och resurser dit de behövdes.

Befolkningsexplosionen har fyrdubblat moder jords befolkning från två miljarder till cirka 8,3 miljarder, åren 1925-2026. (Se även ”Befolkningsexplosionens likheter med en bakteriodling” längre ner på denna sida).

Medicinska framsteg är en av de allra viktigaste orsakerna till befolkningsexplosionen:

• Vaccinationer har kraftigt minskat dödligheten i smittsamma sjukdomar.
• Antibiotika har gjort tidigare dödliga bakterieinfektioner behandlingsbara.
• Förlossningsvården har förbättrats.
• Barnsjukvården har utvecklats.
• Sjukdomar som smittkoppor har utrotats och andra har blivit betydligt lättare att behandla.

Framför allt har barnadödligheten minskat dramatiskt. Förr kunde familjer få många barn men bara en del av dem nå vuxen ålder. I dag överlever en mycket större andel.

Bättre livsmedelsproduktion, där jordbruket har genomgått en enorm utveckling:

• Maskiner har gjort jordbruket effektivare.
• Konstgödsel har ökat skördarna.
• Växtförädling har gett mer högavkastande grödor.
• Bevattning har gjort odling möjlig i fler områden.
• Bättre transporter och lagring har minskat livsmedelsförluster.

Det har gjort det möjligt att försörja betydligt fler människor.

Renare vatten och bättre hygien, där tillgång till rent vatten och fungerande avloppssystem har haft enorm betydelse. Tidigare dog många människor av exempelvis:

• Kolera.
• Tyfoidfeber.
• Dysenteri.
• Andra vattenburna infektioner.

När vattenförsörjning, avlopp och hygien förbättrades minskade dödligheten kraftigt.

I ett globalt genomsnitt lever människan numera mer än dubbelt så länge än för hundra år sedan. Det beror på en kombination av bättre sjukvård, näring, hygien, levnadsstandard och minskad barnadödlighet.

Fossila bränslen är den dolda motorn bakom befolkningstillväxten, genom att möjliggöra en enorm ökning av energitillgången. Före industrialiseringen kom huvuddelen av människans energi från:

• Mänsklig arbetskraft.
• Djurkraft.
• Ved och träkol.
• Vind och vattenkraft.

Det satte gränser för hur mycket energi ett samhälle kunde använda. När kol, olja och senare naturgas började användas i stor skala förändrades detta radikalt. Plötsligt kunde människan använda enorma mängder koncentrerad energi för att:

• Tillverka maskiner.
• Transportera varor och människor.
• Producera konstgödsel.
• Driva fabriker och sjukhus.
• Pumpa och rena vatten.
• Bygga vägar, järnvägar och annan infrastruktur.

Det skapade förutsättningar för en helt annan produktionskapacitet.

Inom livsmedelsproduktionen blir beroendet av fossila bränslen särskilt tydligt.
Tre viktiga faktorer är:

• Konstgödsel
  Den moderna produktionen av kvävegödsel kräver mycket energi och använder i dag huvudsakligen naturgas som råvara och energikälla.
  Detta har varit avgörande för att öka jordbrukets avkastning.
• Jordbruksmaskiner
  Traktorer, skördetröskor, pumpar och andra maskiner har ersatt en enorm mängd mänskligt och animaliskt arbete. Diesel har varit en central energikälla.
• Transport och distribution
  Lastbilar, fartyg och flyg har gjort det möjligt att transportera livsmedel över mycket stora avstånd.
  Det har också gjort det möjligt att specialisera jordbruket geografiskt.
  Fossil energi har alltså inte bara gjort jordbruket effektivare. Den har förändrat hela livsmedelssystemet.

Medicinska framsteg också starkt energiberoende
Sjukvårdens utveckling har varit nära kopplad till industrialiseringen.
Fossila bränslen har bidragit till:

• Tillverkning av läkemedel i industriell skala.
• Produktion av plast för sprutor, slangar, förpackningar och medicinsk utrustning.
• Energiförsörjning till sjukhus och laboratorier.
• Kylkedjor för vacciner och läkemedel.
• Transport av mediciner och medicinsk utrustning över hela världen.

Penicillin och andra antibiotika kunde exempelvis produceras i industriell skala tack vare moderna produktionsanläggningar.

Rent vatten och hygien
Även här har energitillgången haft stor betydelse. Fossila bränslen har möjliggjort:

• Storskalig pumpning av dricksvatten.
• Avloppsreningsverk.
• Tillverkning av vattenledningar och pumpar.
• Produktion av kemikalier för vattenrening.
• Byggande av omfattande vatten- och avloppssystem.

Vi har tillfört enorma mängder energi genom fossila bränslen, ökat livsmedelsproduktionen, förbättrat vattenförsörjningen och minskat dödligheten.
Det har gjort att jordens mänskliga population kunnat växa långt snabbare än tidigare.

Befolkningsexplosionens likheter med en bakteriodling

Det finns stora likheter mellan jordens kraftiga befolkningstillväxt och tillväxten hos en bakterieodling*. Båda systemen kan uppvisa exponentiell tillväxt när tillgången på resurser ökar och begränsningarna minskar.
En bakterieodling brukar genomgå fyra faser:

1. Anpassningsfas: Bakterierna anpassar sig till sin miljö. Tillväxten är långsam.
2. Exponentiell fas: Bakterierna förökar sig snabbt när näring och utrymme finns i överflöd.
3. Stationär fas: Näringen börjar ta slut och avfallsprodukter ansamlas. Antalet nya bakterier motsvarar ungefär antalet som dör.
4. Nedgångsfas: Näringsbristen och den försämrade miljön gör att fler bakterier dör än tillkommer.

Vi tvåbeningar här på moder jord befinner oss nu i motsvarande fas 2, den exponentiella fasen, eller möjligen vid slutet på den fasen eftersom befolkningsexplosionens tillväxttakt uppges minskat något senaste åren.
Enligt FNs prognos, gissning eller förhoppning kommer vi tvåbeningar i fortsättningen att föda färre barn än för några år sedan.
Och människor sägs dessutom vara intelligentare än bakterier och kan planera, organisera, utveckla och förändra sin miljö, så att vi inte nödvändigtvis går samma öde till mötes som bakterierna i odlingen.

Mera om likheterna i fas 2. Ökad överlevnad är en helt avgörande faktor för tillväxten även i en bakterieodling. I naturen utsätts bakterier ständigt för hot som dödar majoriteten av dem, men i skålen tas dessa bort så att nästan varje bakterie överlever och kan dela sig.
Här är vad som ökar bakteriers överlevnad i odlingsskålen jämfört med i naturen:

• Inget immunförsvar som bekämpar bakterierna: I människokroppen jagas (skadliga) bakterier av vita blodkroppar och antikroppar. I odlingsskålen saknas detta hot helt.
• Inga rovdjur: I naturen äts bakterier upp av encelliga djur (protozoer) och angrips av virus (bakteriofager). Odlingsskålen är steril och helt fri från fiender.
• Skydd mot miljöstress: Bakterier slipper UV-strålning, torka, utspädning och snabba temperatursvängningar som annars dödar dem i det fria.
• Samma effekt på tillväxten: Precis som sänkt barnadödlighet ledde till att fler människor växte upp och fick egna barn, leder den skyddade miljön i skålen till att nästan alla nya bakterieceller överlever och hinner dela sig vidare.

Dvs, bakterieodlingens sterila miljö, utan immunförsvar, virus eller rovdjur, motsvaras i befolkningsexplosionen av vacciner, antibiotika, rent vatten och sanitet. På motsvarande sätt finns likheter med energi, näring, gynnsam miljö, ”infrastruktur”, och vad som händer när näringen tar slut.

*) En bakterieodling är ett medicinskt test där man låter bakterier från ett prov växa i ett laboratorium (i en liten skål), t.ex. för att ta reda på vilken sort det är och vilken antibiotika som biter på dem. Ett prov tas med en tops eller via urin och placeras i en skål med näring. Efter ett par dagar har bakterierna förökat sig så pass mycket (likt vår befolkningsexplosion) att de kan identifieras i mikroskop.

”basilusker”: vardagligt för bakterier, särskilt såna som gör oss sjuka.