Författararkiv: Tony

Så förhindrar polisen nya koran-kravaller: undvik Sveriges alla farliga områden

Många är livrädda för nya korankravaller eftersom det – förutom våld och dödsfara – återigen skulle blottlägga de senaste årens politiska misslyckanden. (Särskilt nu i valår). Flera faktorer har bidragit till att förhindra såna kravaller, vi tittar närmare.

Häromdan dömdes* en av de extrema stenkastarna som stenade poliser i korankravallerna i Rinkeby i påskas. Den 34-årige mannen* fick ett halvårs fängelse. Han sa att han bara ville ”försvara den heliga boken” Koranen.

Efter påsken 2022 har koranbränningar utförts på ett dussintal platser i Sverige, utan att våldsbejakande muslimer eller islamister har startat nya kravaller. Det beror bl.a. på att polisen nekar demonstrationer i alla områden som anses vara dödligt farliga. Och istället anvisar polisen andra (ofarliga) platser. Men det finns även andra orsaker till att inga fler korankravaller har uppstått sedan påsken. Här är några exempel:

Efter påsken pausades koranbränningarna ett par veckor. Inga planerade koranbränningar = inga korankravaller.

Muslimernas heliga fastemånad ”Ramadan” avslutades den 2 maj. Ramadan pågick 2 april till 2 maj.
Under Ramadan planerade en viss Paludan* koranbränningar den 3 april (Landskrona) samt påskhelgen 14-17 april (sex städer). Vid samtliga de tillfällena uppstod våldsamma korankravaller.
Samtliga korankravaller (hittills i år) har uppstått under Ramadan.

Fler muslimer och islamister kan ha lärt sig mer om demokrati och yttrandefrihet tack vare koranbränningar och den enorma uppmärksamheten kring detta.

 Polisen nekar Paludan tillstånd för sökta platser och anvisar andra platser, om polisen anser att de ansökta platserna ligger i områden där extrema våldsverkare utgör dödsfara som polisen inte kan hantera. Dvs områden där våld övertrumfar yttrandefriheten. (Ett urval såna områden visas längre ner).

Polisen anvisar då t.ex. mer svårtillgängliga platser där åskådarna blir färre. Eller där det finns naturliga hinder som t.ex. vallgravar, eller på ödsliga industriområden. Eller till platser där det finns en lägre andel islamtroende i området (t.ex. tillåts inte platser nära moskéer). Polisen håller också mycket långa avstånd mellan demonstrationen och åskådarna, hundra meter eller mer, om det inte finns en vallgrav e.dyl. emellan.
Och det är fler poliser (helst fler än antalet åskådare). Ofta med dialogpoliser som pratar med åskådarna både före och under demonstrationen. Dagarna före demonstrationen kan polisen och frivilliga kontakta folk i området och mana till lugn. Och man kan planera andra aktiviteter som pågår samtidigt som demonstrationen, så att de stenkastande extrema våldsverkarna håller sig borta från demonstrationen.

Ytterligare orsaker kan vara att demonstratören Paludan på sina sociala medier inte förannonserar koranbränningarna lika mycket som han gjorde före och under påsken.
Samt att de stora, multipla våldsurladdningarna från stenkastare i påskas har dränerat lusten att kaosa för en tid framåt.

Röd prick ovan betyder att polisen vidtog åtgärder för att förhindra korankravaller.
Svart prick
ovan betyder att korankravaller uteblev av andra skäl.


*Det handlar om en viss Rasmus Paludans demonstrationer eller ”valmöten”, där han – med risk att bli mördad* – bränner sin koranbok och uttrycker islamkritik. Den verbala delen kan bestå av ytterst enerverande mantran av typen ”Muhammed var en våldtäktsman och mördare!” som upprepas långa stunder med megafonens repetera-funktion.

Under de våldsamma korankravallerna i de sex svenska städerna Linköping, Norrköping, Stockholm, Örebro, Landskrona och Malmö under påskhelgen 14-17 april 2022, så skadades flera hundra poliser och stora materiella skador orsakades av stenkastande åskådare, som utgjordes av både yngre och äldre killar, tjejer, män, kvinnor och barn.

Men de koranbränningar som Paludan har genomfört sedan påsken har som sagt inte framkallat korankravaller. Så kallad vallgravstaktik har använts på platser som polisen anvisar (efter att ha nekat de sökta platserna) exempelvis i Borås, Trollhättan och Landskrona under maj månad. Exempel:

Två bilder ovan: ”valmöte” den 27 maj 2022, vid Citadellets vallgrav, högt uppe på fästningsvallen, långt från åskådarna. Paludan hade sökt tillstånd på Koppargården/Karlslund i centrala Landskrona, men polisen ansåg att det finns många extrema våldsverkare där som utgör ett dödligt hot mot Paludan och polisen.

En av polisens motivering till vallgravar och långa avstånd är att eventuella våldsverkares stenar inte når fram. Vad som inte heller når fram (fast åt andra hållet) är det islamkritiska budskapet till målgruppen som befinner sig nån annanstans.
Inte heller skyddar vallgravar mot kulor från skjutvapen (som är vanligt förekommande nuförtiden).


Tiden efter påsken gjorde Paludan inga koranbränningar förrän den 30 april och 1 maj (dvs i slutet på Ramadan), och då endast i mindre omfattning nära moskéer, och inte som tillståndsgivna allmänna sammankomster.
Vid moskén i Uppsala den 1 maj blev Paludan och hans kolleger attackerade av några extrema våldsverkare från moskén*, men det var inte jämförbart med påskhelgens korankravaller.

Den 12 maj började Paludan bränna koran igen i tillståndsgivna demonstrationer, och han avverkade ett tiotal platser fram till den 15 maj 2022. De flesta av de sökta platserna godkändes inte av polisen, som istället anvisade andra (ofarliga) platser.

Tre bilder ovan: en av flera anledningar till frånvaron av korankravaller. Vid det tillfället tillämpade polisen en vallgravstaktik och anvisade en plats omgiven av vattendrag (Göta älv). Talarplatsen var belägen hundra meter från eventuella åskådare. Det långa avståndet fick Paludan att lite skämtsamt använda kikare för att försöka se åskådare. Och megafonen som knappt hördes bort till åskådarna riktades istället mot filmaren.
Detta var i slussområdet i Trollhättan den 12 maj 2022, efter att Paludan nekats plats i stadsdelen Kronogården, en av de många platser i Sverige där yttrandefriheten får ge vika för extrema våldsverkare, enligt polisens bedömning.


Några veckor senare, den 27 maj, var det dags igen, i Landskrona. Där sökte Paludan tillstånd för allmän sammankomst i Koppargården/Karslund, men det nekades av polisen som istället anvisade Citadellet (se ovan).

Kommande sammankomst lär vara den 29 maj i Kristianstad. Där sökte Paludan tillstånd i Gamlegården nära en moské, men det har nekats av polisen som har anvisat en annan plats.
Samt den 31 maj i Örebro, där han sökte tillstånd i Vivalla men det har nekats och han har anvisats till ett industriområde.

Exempel på områden där polisen nekar tillstånd för allmänna sammankomster som syftar till att yttra islamkritiska åsikter:

Här är ett urval områden/platser i Sverige där polisen nekat Paludan tillstånd under år 2022 (och istället anvisat andra, ”ofarliga” platser):

  • Gamlegården, nära moské, Kristianstad.
  • Koppargården/Karlslund, Landskrona.
  • Kronogården, Trollhättan.
  • Gottsunda och Sportsfeltsvägen, Uppsala.
  • Vaksala torg, Uppsala.
  • Bäckby, Västerås.
  • Norrby, Borås.
  • Vivalla, Örebro.
  • Rosengård, Malmö.
  • Hermodsdal, Malmö.
  • Seved, Malmö.
  • Holma, Malmö.
  • Kroksbäck, Malmö.
  • Bellevuegården, Malmö.
  • Nydala, Malmö.
  • Lindängen, Malmö.
  • Nära någon av moskéerna i Malmö.

Ovanstående är alltså områden som polisen bedömer som farliga. Där extrema våldsverkare har makten över polisen och deras förmåga att upprätthålla ordningen, demokratin och yttrandefriheten.

Massmedia rapporterar numera att det är ”lugnt” vid koranbränningarna. Och det är naturligtvis bra att det inte förekommer våld och stenkastning.
Man kan undra om det även anses ”lugnt” att det finns massa farliga områden i Sverige där yttrandefriheten är satt ur spel på grund av våld och dödshot. Att det finns många befolkade områden där yttrande-friheten faktiskt inte längre är FRI.



Mera: (artiklar av poliser, med mera)

– ”Polisens organisation är ett haveri utan dess like” (19 maj 2022, Expressen).

– ”Expertens kritik mot polischeferna: Mörkar sina misslyckanden” (11 maj 2022, Aftonbladet).
– ”sverigesradio.se/artikel/efter-paskkravallerna-polisens-organisation-ar-ett-haveri” (11 maj, SR).

– ”Påskkravallerna: Polisledningen har gått vilse i demokratin” (26 april 2022, Svd).

– ”Fredagsintervjun: Att tala med Rasmus Paludan” (6 maj 2022, Kvartal.se)




* 34-årig islamtroende man dömd för stenkastning m.m:
– ”expressen.se/nyheter/kastade-sten-under-paskupploppen-har-bara-forsvarat-min-heliga-bok(åtalad, 13 maj 2022).
– ”sverigesradio.se/artikel/en-man-domd-for-sex-manaders-fangelse-efter-paskupploppen-i-rinkeby(dömd, 27 maj 2022).

* Islamkritiker riskerar att mördas:
– ”Oproportionerliga reaktioner, våld och mord”.

* Attackerad 1 maj, vid moské i Uppsala:
– ”Dödsarga moskémän visar var skåpet ska stå”.

Bild överst (kvinna stenas): ”The Stoning of an Adulteress” av Abu’l-Hasan Ghaffari (via Wikimedia Commons).

Niomånaders-mysteriet: Irene, 22 år, försvann spårlöst

En lördag kväll var 22-åriga Iréne och hennes pojkvän på en fest utanför Sundsvall.
Vid 22-tiden inträffade ett gräl med en bekant.
Iréne blev upprörd och gick ut.
Hon lämnade kvar sina glasögon i huset.

Försvinnandet polisanmäldes inte förrän några dar senare, på måndagen.

Under de följande månaderna genomfördes STORA SÖKINSATSER efter Iréne. Poliser med tio hundar, frivilliga från brandkåren, sextio militärer, samt ortsbor, bekanta och anhöriga gick skallgång och finkammade terrängen i trakterna runtomkring där hon försvunnit.

Vissa områden genomsöktes flera gånger, både med hundar och skallgång med militär.
Eftersökningarna försvårades av att det snöade dan efter att Irene försvann.
Även vattendrag undersöktes, med hjälp av grodmän och militär.

Polisens teori var bland annat att Irene hade utsatts för brott.

Bild ovan: ”Mystisk bil nytt spår i fallet Iréne”.

En annan uppgiftslämnare påstod att Irene låg död på en soptipp i Söråker.

Flera personer uppgav att de, efter försvinnandet, på olika platser hade sett en kvinna, som kunde varit Irene.

En bil, en ljus Volvo, togs i beslag för teknisk undersökning.

Ett halvår efter försvinnandet gjordes nya eftersökningar med hjälp av traktens brukhundsklubb och med polisens egna hundar.

Bilder ovan: ”60 militärer söker Irene”, och ”Skallgången resultatlös”.

Nio månader senare

Den 6 augusti 1981, drygt nio månader efter försvinnandet, av en slump påträffades Irenes kvarlevor en kilometer från den plats där hon sist hade setts i livet. Det var två privatpersoner som vid promenad med sin hund råkade hitta kvarlevorna.

Kvarlevorna återfanns under en gran, i ”ett ganska besvärligt” skogsparti, i närheten av den plats där hon försvann. Det två personerna var ute och tränade en unghund. Fyndet gjordes över femhundra meter från närmaste bilväg. Kroppen låg ovanpå marken.

Mordteorin avskrevs. Det fanns inga tecken på yttre våld. Hennes död ansågs ha en naturlig förklaring. Irene hade troligen gått vilse bland stigarna i skogen, lagt sig ner för att vila, och frusit ihjäl.

Polis och militär hade vid flera tillfällen sökt och gått skallgång i det området. En polis sa till tidningen:
– Otur. Vi passerade platsen, men hittade inte Irene.”

Extremexorcism, demokrati, evolution, och muslimsk ståuppare

Bild ovan: En samling män i muslimska / islamiska kläder bränner svenska flaggan*. De lär vara arga över Muhammedkarikatyrer ritade av Lars Vilks med flera. Männen ser triumferande ut, de verkar ovetandes att flaggbränning inte är nån stor grej i Sverige (dvs knappt nån bryr sej, och det är inte olagligt).

Bild ovan: Den extreme ’exorcisten’ Rasmus Paludan bränner en koranbok i en demonstration i protest mot islam*. Med besvärjelser och infantila mantran driver han ut alla(h) antidemokratiska andar… eller nåt åt det hållet. Sedan påsken 2022 har Paludan genomfört cirka tjugo liknande demonstrationer i olika städer i Sverige. Hans provokationer kan medföra att många muslimer och andra förstår vad demokrati och yttrandefrihet faktiskt innebär.

Bild ovan: Coldplay – Adventure Of A Lifetime. Hur apor hittade musiken under en lövhög, och sedan gjorde evolutionen resten, liksom. (Se video nedan).

Bild ovan: Shazia Mirza, muslimsk ståuppkomiker. (Video nedan).



Videor:

– ”Coldplay – Adventure Of A Lifetime (Official Video)”.

– ”Shazia Mirza Hilarious Muslim Comedian”.




* Flaggbränningen ovan gjordes år 2010, troligen i Bangladesh.
* Koranbokbränningen ovan är från 12 maj 2022 vid Frölunda torg i Göteborg, Sverige.

Den groteskt skenande våldsutvecklingen mot barn

Numera anmäls årligen omkring arton tusen misshandelsbrott mot barn i åldrarna 0-14 år, med gärningspersoner i alla åldrar.

Diagram #1: Antal polisanmälda brott med misshandel mot barn 0-14 år. Gärningspersoner alla åldrar. Åren 1981-2021. Sverige. Källa: Brå*.
(Anm: den tillfälliga nedgången år 2020 lär bl.a. orsakats av pandemins restriktioner, framför allt gällande misshandel mot obekanta. År 2021 ökade antalet igen).

Av alla dessa anmälda brott leder omkring hälften till att misstänkta gärningspersoner hittas, och av dessa är uppåt hälften inte straffmyndiga (dvs de är 0-14 år, och de polisutredningarna läggs ner).

Med andra ord: i 20-25 procent av anmälda misshandel mot barn 0-14 år hittas en misstänkt gärningsperson som också är 0-14 år.
Exempel: år 2009 var antalet anmälda drygt 10 tusen, och av dessa identifierades cirka 2.400 misstänkta gärningspersoner som var 0-14 år.

I början på 1980-talet anmäldes omkring 1000 fall per år. I början på 1990-talet var det ca 2000. På den tiden förfasade sig folk över den ökningen, som idag framstår liten i jämförelse med nutida 18000 fall.

Diagram #1b, samma som diagram #1 ovan men antal brott per 100.000 invånare:


UPPKLARADE misshandelsbrott där både gärningsperson och brottsoffer är barn 0-14 år:

Diagram #2: uppklarade misshandel där både gärningspersoner och offer är 0-14 år.
Åren 1983 och 1993, samt åren 1995-2013.
År 2000 har ett känt statistikfel, därav det årets låga antal.
Åren 2014 till nutid är dolda, den statistiken slutade redovisas fr.o.m. hösten 2014 då Sverige fick en S-regering.




* Brå (Brottsförebyggande rådet): levererar Sveriges officiella kriminalstatistik på uppdrag av regeringen.

OKÄNDA mord som begicks av barn 0-14 år, i Sverige

Här är några fall i Sverige med mord som begicks av barn i åldrarna 0-14 år, och som inte tycks ha kommit till allmänhetens kännedom, som inte har rapporterats i massmedia*.

Med ”mord” avses här dödligt våld som mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång, och där det finns en misstänkt gärningsperson yngre än femton år, enligt statistik från Brå*.

Följande mord i statistiken har INTE rapporterats i media*:

År 2009:
ett barn i åldern 0-14 år dödade en flicka eller kvinna.

År 2010:
ett barn i åldern 0-14 år dödade en flicka eller kvinna.

År 2012:
ett barn i åldern 0-14 år dödade en flicka eller kvinna.

År 2013:
ett barn i åldern 0-14 år dödade en pojke eller man.

Anm: offrens ålder anges inte i statistiken, endast kön. I inget av fallen användes skjutvapen, enligt statistiken.

Följande mord HAR rapporterats i media:

År 2011:
ett barn i åldern 0-14 år dödade en pojke eller man.

Detta var sannolikt den 10-årige pojke som ströp 4-årige Texas Linderot till döds med ett hopprep, i Ljungby, oktober 2011.



OBS denna typ av statistik hos Brå sträcker sig endast fram till första hälften av år 2014. Därefter och fram till nutid framgår inte uppgifter om gärningsperson 0-14 år.




* Statistikuppgifterna om ovanstående mord kommer från den officiella kriminalstatistiken, som tillhandahålls i form av Excelfiler som kan hämtas från Brå:s webbplats.

* Uttrycken ”okända” och ”mord som inte beskrivits i massmedia” innebär att mer information om de morden inte har hittats i massmedia från den tiden. Med andra ord, reservation görs för att hittillsvarande eftersökningar kan varit otillräckliga. Inlägget kan komma att ändras om nya uppgifter framkommer.

* Med ”mord” avses här dödligt våld som har rubricerats som mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång.


Samtliga ovan beskrivna mord hade i sina respektive polisutredningar en misstänkt gärningsperson som var yngre än femton år (dvs inte straffmyndig, som inte kan lagföras) då polisutredningen lades ner med beslutet ”Misstänkt yngre än 15 år”.

I Brå:s statistik för åren 2000-2013 är beslutstypen ”Misstänkt yngre än 15 år” placerad i kategori ”Misstänkt person finns ej”, men det syftar på att personen inte är lagförd / åtalad för mordet. (Och egentligen att personen i fortsättningen därmed inte ska betraktas som misstänkt).
Här kan dock tilläggas att i Brå:s statistik för åren 2014-2020 är beslutstypen ”Misstänkt yngre än 15 år” placerad i kategori ”Brott med misstänkt person” (dvs de var misstänkta då polisutredningen lades ner). MEN, i den statistiken är beslutstypen ”Misstänkt yngre än 15 år” inte längre synlig, den har bakats in i beslutstypen ”Övrigt” i kategorin brott med misstänkt person.
I Brå:s statistik för 2021 har upplägget ändrats återigen, men det går vi inte närmare in på här.

Bilden överst frånSarahRichterArt”.

Dödsarga moskémän visar var skåpet ska stå

Utanför en moské i Uppsala, Sverige, söndag eftermiddag 1 maj 2022.

På den allmänna parkeringsplatsen mittemot moskèn stod en man som började elda på sin medhavda koranbok.
Då rusade ett gäng personer ut ur moskén och attackerade mannen och hans vänner, som kastade sig in i bilen och stängde dörrarna.

Bild ovan: krossad framruta på mannens bil.
En av de attackerande personerna från moskén tycks försökt skada eller döda mannen genom att sparka sönder rutan.

.
I det korta videoklippet ovan visas en del av händelseförloppet. I närheten fanns polis i civil bil som kom till platsen, syns i slutet på klippet. Senare kom fler polisbilar.


Den sparkande moskémannen kan dömas för skadegörelse. Om han hade lyckats sparka hål i rutan och orsakat skador på nån av dem som satt i bilen kunde han även dömts för misshandel eller i värsta fall dråp eller mord.




Mera:
– ”presse-fotos.dk/…(1 maj 2022).

Den angripne mannen heter Rasmus Paludan. Vad de attackerande personerna heter kan inte nämnas.

Skillnader mellan ”försvunnen” och ”försvunnen”

Den lite mystiska rubriken ovan syftar på ”försvunnen” i folkbokföringsregistret* och i polisens register.

När polisen registrerar en person som ”försvunnen”…

…så brukar det vara NN:s vänner och bekanta som upplever NN som försvunnen och som har anmält det till polisen.
Det anmäls över tjugotusen försvinnanden per år i Sverige, de flesta klaras upp ganska snabbt.
Omkring ett femtiotal av de försvunna personerna hittas döda. (Dvs enstaka promille av alla anmälda försvinnanden).

I genomsnitt cirka tolv personer (per år) förblir polisiärt försvunna. För lång eller evig tid. (Exempelvis pga olycka eller brott i miljöer där kvarlevorna förblir dolda för omvärlden).

När folkbokföringen registrerar en person som ”försvunnen”…

…så är det staten som upplever NN som försvunnen. (Det behöver inte betyda att NN:s vänner och bekanta också upplever NN som försvunnen).
När Skatteverkets folkbokföringssystem upptäcker att NN inte haft nån känd hemvist minst två år i följd, då avregistreras NN från folkbokföringen genom att registreras som ”försvunnen”. NN är då inte längre folkbokförd i Sverige, men finns kvar i registret.

Det kan t.ex. handla om att NN är hemlös, eller har utvandrat utan att anmäla det till myndigheter (det kan förklara de stora variationerna mellan vissa år).
Eller att NN faktiskt har försvunnit från sina nära och kära och vänner och bekanta, och inte har hittats.

Antal personer per år som registreras som ”försvunnen” i folkbokföringsregistret varierar en del (källa SCB):

År 2021:	   97 personer.
År 2020:	1.267 personer.
År 2019:	  262 personer.
År 2018:	  793 personer.
År 2017:	1.026 personer.
År 2016:	1.248 personer.
År 2015:	1.549 personer.
År 2014:	1.188 personer.
År 2013:	1.016 personer.
År 2012:	  855 personer.
År 2011:	  556 personer.
År 2010:	4.170 personer.
År 2009:	  172 personer.
År 2008:	1.892 personer.
År 2007:	  338 personer.
År 2006:	  865 personer.
År 2005:	  820 personer.
År 2004:	  431 personer.
År 2003:	  619 personer.
År 2002:	  581 personer.
År 2001:	  340 personer.
År 2000:	  309 personer.

År 2010 genomförde Skatteverket en insats för att förbättra kvaliteten i adressuppgifterna i registret, vilket ledde till att ovanligt många personer (4.170) registrerades som försvunna det året.

År 2021 registrerades alltså bara 97 personer som försvunna. Bland dessa kan det som sagt även finnas personer som har utvandrat men som inte meddelat myndigheter.
Och troligen är ett antal av de 97 personerna även anmälda som försvunna hos polisen (omkring ett dussin, om antalet är som statistiska genomsnittet).



Mera:
– ”Sverige har 800 olösta försvinnanden (1951-2021)”.




* Folkbokföringsregistret hanteras av Skatteverket sedan 1991. Innan dess var det Svenska kyrkan som i sina kyrkböcker noterade och dokumenterade uppgifter om befolkningen.
Statistik från folkbokföringsregistret tillhandahålls av SCB.

Anm: tidigare kallades en försvunnen person för ”obefintlig” (”OB”) i folkbokföringen.

Bilden överst frånIO-Images”.

Korankravallerna 2022

En vecka efter de våldsamma påskupploppen och polisens nederlag mot de stenkastande våldsverkarna, så är Magdalena Anderssons recept för den akut underdimensionerade poliskåren att… vi under de kommande åren ska jobba brottsförebyggande. Det är ett extremt ignorant recept med tanke på att långt över hundra poliser skadades i upploppen. Det var ren tur att inga poliser dödades.
Attackerande stenkastare stoppas inte med förebyggande åtgärder, det är liksom för sent då.

Vänsterregeringens och de övriga fyra vänsterpartiernas senaste år av extrem ignorans inför det ökande våldet är ett hot mot polisers liv och säkerhet. I förlängningen ett hot mot hela Sverige. Och de har satt yttrandefriheten ur spel.


Debattartikel av två poliser, Fredrik och Carl-Johan:
Polisledningen har gått vilse i demokratin” (2022-04-26, Svenska Dagbladet, artikeln är f.n. öppen för alla). Några citat (min fetstil):

”[…]
Vi kan inte annat än att vara stolta över våra kollegor. De presterade till sin yttersta förmåga.
Annat är det ställt med beslutsamheten hos polis­ledningen och vissa politiker, när det gäller de grundlags­skyddade friheter vi som poliser är satta att skydda.
[…]
Det som nu sker är väldigt oroande och bör tas på största allvar. Dagarna efter att samhället och demonstrations­rätten angreps svarar Polis­myndigheten med att begränsa demonstrations­rätten med hänvisning till ordnings­störningar. Det finns möjligheter till detta i ordnings­lagen, men praxis och rådande ordning har gjort gällande att detta inte gäller den som väljer att bedriva opinion inom ramen för lagstiftningen. Något annat är i realiteten absurt.
Polismyndigheten öppnar med detta beslut upp för den starkes rätt. Våld och hot som metod fungerar alltså. I vår värld är Polis­myndigheten och medborgarnas frihet den starke. Ingen annan. För hur hade det sett ut om Magdalena Andersson fått flytta sitt förstamajtal till en rastplats längs E4:an på grund av att hennes ideologiska menings­motståndare attackerar polis och samhälle? Otänkbart för de flesta.
[…]
För vilket samhälle är det vi vill ha och försvara?
[…]
Svaret är självklart men uppenbart inte för dem som för tillfället håller den demokratiska kompassen upp och ner i en desperation att bibehålla ett bedrägligt lugn, något som är dömt att misslyckas.




Mera:
– ”Oproportionerliga reaktioner, våld och mord”.
– ”Dödshot från islam och 5 andra skäl att neka koranbränning”.
– ”Blödande poliser och en undermålig regering”.


Poliserna på bilden överst är inte från korankravallerna påsken 2022.

”I väntan på vårfloden” (elbrist 1970, före kärnkraften)

Bild ovan: ”Elransonering… Spar el nu – i väntan på vårfloden.”
Ur helsidesannons i flera dags- och kvällstidningar april 1970. En man sitter i kolmörkret och väntar på vårfloden… så att vattenkraftverk kan generera elektricitet så att stackar’n kan tända lamporna, se på tv, ladda mobilen, surfa, duscha i varmvatten, med mera.
(Fast mobiltelefoner och Internet fanns inte på den tiden. Inte heller kärnkraft i nån större utsträckning).

Elransoneringen år 1970 var tvingande för industrin. Och det infördes en del el-begränsningar och elförbud inom handeln samt kommunala- och offentliga anläggningar. T.ex. för utomhusbelysning vid gator, vägar, p-platser, idrottsanläggningar, fasadbelysning, och belysning i butiker, skyltfönster, expeditioner, kontor, arbetslokaler, korridorer, trappor.

För hushållen var elransoneringen i stort sett frivillig (några förbud fanns även för privatpersoner, t.ex. garage och motorvärmare). Så mannen på bilden ovan satt inte helt på pottkanten. I massmedia uppmanades hushållen att frivilligt skära ner på all övrig elanvändandning:

Bild ovan: relativa antalet tidningssidor som innehåller ordet ”elransonering” (skärmbild från KB:s söktjänst*).
Åren 1947-1948, 1970 och 1974 var det elransonering.
År 1955 är stapeln också hög, den gången var det mycket nära att det blev elransonering.

Sedan 1974 har det inte varit några elransoneringar i Sverige, därför att kärnkraften byggdes ut rejält under 1970-80-talen.
Men under de senaste tjugo åren har det skett en halvering av antalet kärnreaktorer i Sverige.

Avvecklingen av kärnkraften, klimatalarmismen*, krig och andra galenskaper leder mot nya elransoneringstider. Och nu finns det många fler människor, som behöver el. Från år 1950 till 2022 ökade befolkningsmängden i världen från 2,5 till nästan 8 miljarder, mer än en tredubbling. I Sverige ökade den från 7 till 10,4 miljoner. Och det fortsätter.

En del tror att det framtida, gigantiska elbehovet som uppstår när el ska ersätta allt som idag drivs med fossila bränsen (olja, bensin, diesel, kol, naturgas) kommer att kunna täckas av enorma mängder vindsnurror och solpaneler uti hela landet. Samma personer sätter sitt hopp till ”framtida teknik” (som ännu inte finns) för elleverans även när det inte blåser och solen inte skiner.
Lycka till! Det behövs. Framtiden kan ge många tillfällen att sitta i mörkret i väntan på vårfloden, vinden eller solen.




* KB:s söktjänst: Kungliga bibliotekets webbplats tidningar.kb.se

* Klimatalarmismen med mera:
Prisökningarna och klimatalarmismen, plus krig”.

Potentiellt dödlig hantering av bilder och böcker, med mera

Bild ovan: storbildsprojektion på Stockholms stadshus. Med en projektor kan bilder projiceras utomhus på stora ytor, som husväggar, fasader, byggnader, arkitektoniska element, och t.o.m. på tät vegetation.

Om det projicerade ansiktet är profeten Muhammed går inte att avgöra eftersom ingen vet hur han såg ut.
Men om Du PÅSTÅR att bilden föreställer profeten Muhammed – eller om du bränner en bok som du påstår är Koranen – så riskerar du att bli stenad, knivad, skjuten, sprängd eller på annat sätt mördad.
Förslag: förbjud mord och mordförsök! …Hoppsan, det är ju redan förbjudet. Men förbjud då även allt som kan göra islamanhängare arga, föreslår dårpippiföreningen.

Ovanstående är enklare stillbildsprojicering. En mer avancerad variant är projektionsmappning, som projicerar animerade bilder eller videor på byggnader eller mindre objekt. Några exempelvideor:
– ”Top11 3D Projection Mapping Artworks” (2019).
– ”Reel – Video Mapping” (2020).
– ”Projection Mapping Compilation” (2016).