Författararkiv: Tony

Två små apor och en grävling

Visst är de söta de små silkesaporna, som i följande julannons uppges gilla att ”titta på TV och ta snaps med dig”:

Till salu: Christmas Baby silkesapa apor
Min man och jag, ger ut ut söta apor barn silkesapa för antagande till någon husdjur kärleksfull och omtänksam familj oavsett var allt de kunde vara.
Våra barn är hus upp, bär blöja utbildad, koppel tränade, kläder och gillar att lägga runt, titta på TV och ta snaps med dig.
Vänligen kontakta för mer information om dessa barn. De vaccinerade, älskar lydig, intelligent, akrobatisk, mycket frisk och företaget av barn och andra husdjur.”

Att annonsören inte är svensk framgår väl tydligt, men det är kanske inte lika uppenbart för alla hugade spekulanter att man riskerar att antingen bli utsatt för bedrägeri eller att bli haffad av polisen.
Säljaren vill att man betalar i förskott innan aporna uppges ska transporteras från utlandet till Sverige. Skulle aporna mot förmodan nå köparen kan denne komma att åtalas för brott mot djurskyddslagen, och dömas till böter eller fängelse i högst två år. Några apfall genom åren:

Böter för skånsk apägare. En vitörad silkesapa. 30 dagsböter.
Böter för apa i lägenhet. En lemur. 1500 kr böter.
Apornas tidigare ägare åtalas. Två silkesapor.

Det är alltså inte tillåtet att hålla apor, rovdjur eller rovfåglar som sällskapsdjur. Inte heller individer som fångats i det vilda.

Grävling och iller kan dock hållas som husdjur. Men de måste vara uppfödda i fångenskap. Och ett krav gällande grävling är att man kan erbjuda en inhägnad på minst 600 kvadratmeter.
Uppfödare säljer vanligen sina grävlingar till hundägare för grythundträning. Några enstaka används som sällskapsdjur, exempelvis grävlingen Tor som både gosar och pussas:

Enligt grävlingägaren Mats ”finns det många felaktiga myter om just grävlingar. Att man ska bli jagad och få benen avbitna är bara en av dem. Men hur tam kan egentligen en grävling bli?
Mats och frun Annas bröllop skulle kunna vara beviset.
– Maya, vår första grävling, var med och sprang runt bland alla gäster och lekte. Med andra ord, de kan bli hur tama som helst, säger Mats med ett stort leende.”

Artikel och video med grävlingen Tor:
TV: Grävlingen Tor ”bästa husdjuret” (Norrtelje tidning, dec 2014).


Mera:
– Ur Statens jordbruksverks författningssamling (pdf-fil):
”5 § Det är inte tillåtet  att hålla,  förmedla eller sälja apor, rovdjur, rovfåglar, hybrider mellan tamhund och vilda hunddjur eller hybrider mellan tamkatt och vilda kattdjur för sällskap och hobby. Detsamma gäller för korsningar mellan sådana hybrider och vild art.
Tamiller och grävling får dock hållas, förmedlas eller säljas för sällskap och hobby.”


Ovanstående är en återpublicering, från år 2017.

Släpp fångarna loss, det är vår… melodi

Här bjuds på en vårmelodi, som faktiskt kan passa året runt eftersom den så att säga är vår melodi för alla fångar.

Först ut är Sedlighetsroteln med följande refräng från 2001:

”det är dags att släppa loss alla dom som sitter fångna
kolla in dom är alldeles för många
det är hög tid å samla in alla får
släpp fångarna loss det är vår”

Hela finns här:
Sedlighetsroteln – Släpp fångarna loss”, skivinspelning. (Youtube).

Låttexten bygger en aning på en gammal visa av Birger Sjöberg från början på förra århundradet: ”Släpp fångarne loss, det är vår! Var mänska i sin själ, i grunden vill så väl!” (”…när grön naturen står”).

Här är några mer gammaldags tolkningar:

– ”Släpp fångarne loss det är vår”, utomhusvideo med Anna Dedorson och Tobbi Anderberg.
– ”Släpp fångarne loss!”, skivinspelning med Henrik Hugo och David Härenstam.

Mera:
– Kosläpp: ”Cows coming out in the summer. Happy cows!” Se så glad man kan bli av att släppas loss.


Ovanstående är en återpublicering, från år 2019, nu något modifierad.

Soldaten Deniz försvinnande och död

I Stockholms milda november 2020 försvann en 31-årig yrkesmilitär vid namn Deniz Arda. Efter 3,5 månader påträffade en privatperson kvarlevorna i svårtillgänglig terräng i Tyresta naturreservat vid Tyresta nationalpark.

Fyndplatsen låg ett par kilometer från Sörmlandsleden, långt från leden där Deniz skulle löpträna fem mil. Polisen misstänker inte brott. Dödsorsaken är okänd*.
(Bild ovan: Deniz skor, en av de bilder som publicerades av anhöriga efter försvinnandet).

Sörmlandsleden är en cirka hundra mil lång vandringsled, den sträcker sig långt utanför Stockholm. Leden är uppdelad i cirka hundra etapper (inklusive avstickare som t.ex. etapperna 5:1, 5:2, 5:3).

Karta 1 ovan: Sörmlandsleden med några av dess etapper. De blå pilarna är:

  • ”Bostad” = Deniz lägenhet (en liten etta på 26 kvm).
  • ”Ledstart” = där Sörmlandsledens första etapp börjar. Ca fyra km från Deniz bostad.
  • ”Fyndplats” = drygt 2,5 mil från ledstarten, cirka två kilometer från Sörmlandsleden (vid etapp 3), i ”svårtillgänglig terräng”, och ca en kilometer från en annan, mindre vandringsled (ej utsatt på kartan) som ansluter till Sörmlandsleden.
  • ”Osäkert tips” = uppgift att Deniz befann sig på Sörmlandsleden söder om sjön Uttran (dvs vid etapp 8) på lördagen 14 nov mellan kl 11-13.
    MEN, från etapp 8 till fyndplatsen är det 6,6 mil längs Sörmlandsleden, och uppåt nio mil hem. Till saken hör också att sista digitala spåret efter Deniz var på fredag förmiddag. Sammantaget antyder det att tipset om lördag var felaktigt.

Om Deniz tänkte springa fem mil så kunde han börjat vid ledstarten och vänt efter halva sträckan.
OBS: vid den vändpunkten, dvs efter 2,5 mil, befinner man sig i nivå med fyndplatsen.

För en vältränad person kan det ta omkring fyra timmar att springa fem mil (vid 45-50 minuter per mil). Börjar man springa vid 12-tiden så hinner man tillbaka innan det blivit helt mörkt, i Stockholm vid den tiden på året.
Dagarna då Deniz försvann var det ganska milt novemberväder, 7-9 plusgrader dagtid, ingen nederbörd, svag- till måttlig vind.

Fredag den trettonde kan varit dagen då Deniz råkade ut för något, tidigast några timmar efter kl 11:17 (då sista digitala spåret efter honom avsattes i hans dator).
Kanske vid 14-15-tiden efter att ha avverkat halva femmilasträckan längs Sörmlandsleden, och där avvikit långt ut i terrängen istället för att vända tillbaka.

Ett annat möjligt händelseförlopp…

…är att Deniz inte alls sprang Sörmlandsleden och ut i terrängen, utan istället hamnade på fyndplatsen söderifrån via en väg som leder fram till fyndplatsens närhet.

Karta 2 ovan: delar av Tyresta nationalpark och Tyresta naturreservat (skilda med tjock grön linje).

  • Grov blå-streckad linje = del av Sörmlandsleden.
  • Gul-prickade linjer: mindre vandringsleder, ansluter till Sörmlandsleden.
  • Röd ring = fyndplatsområde.
  • ”A” = 2,5 mil från Sörmlandsledens start.
  • ”B” = väg fram till området där fyndplatsen är belägen.
    Från Åvavägen (asfalterad bilväg) in på grusväg / traktorväg (förbi en vägbom) drygt en kilometer fram till fyndplatsområdet.
  • ”Brandområdet” =  från skogsbranden år 1999.

I området där fyndplatsen är belägen finns berg, raviner och vildvuxen natur.

Bilden ovan är från privatpersonen Orij Lozowski som hittade kvarlevor vid den ravinen. Upptäckten gjordes lördag 27 februari, mannen såg Deniz blåvitorange sko i en bergsskreva. Polisen lär kommit till platsen måndag 1 mars (2021).

Mera / Bakgrund

I en offentlig fejsbokgrupp med över 30 tusen medlemmar samt i diverse artiklar i massmedia framgick / framgår bl.a. följande om Deniz och försvinnandet.

  • – Deniz är ”elitsoldat”, född 1988-12-07, har kort mörkblont hår, är cirka 182 cm och väger cirka 85 kg.
  • – I sin lägenhet hade Deniz lämnat kvar mobilen, plånboken, busskortet och passet.
    (Han tycks inte haft körkort och inget motorfordon).
  • – Hans cykel fanns vid bostaden.
  • – Klädsel okänd. Men i hans lägenhet saknas ett par joggingskor, en liten ryggsäck, samt en musikklocka.
  • – Deniz försvann någon gång mellan den 12-14 november 2020.
  • – Torsdag 12 november 2020 kl 15:20 är Deniz och tränar på gymmet och filmas med deras övervakningskamera när han lämnar gymmet.
  • – Fredag 13 nov på morgonen skriver han ett meddelande i en gruppchatt till sina kollegor om att han ska ut och springa 5 mil nästa dag (lördag), på Sörmlandsleden.
  • – Fredag 13 nov kl 11:17 sker hans sista digitala spår då han tittar på en Youtubevideo.
  • – Söndag 15 nov skulle Deniz flyga till Arvidsjaur för att delta i en övning senare i veckan, men detta flyg kom han aldrig med och han dök inte upp på övningen.
  • – Onsdag 18 nov anmäldes han försvunnen.
  • – ”Vi har en indikator och ett tips som är trovärdigt att Deniz befunnit sig på Sörmlandsleden söder om Uttran lördag 14 nov från klockan 11 till 13.”

Notera att Deniz lämnade mobiltelefonen hemma, istället för att ta med den i ryggsäcken.

Angående dödsorsaken* / dödssättet. Det kan vara svårt eller omöjligt att avgöra dödsorsaken efter 3,5 månader bland vildsvin, mårdar, grävlingar, rävar, lodjur samt diverse andra djur som sägs finnas i det området. Av det som blir kvar kanske flera delar inte ens kan hittas.

* Polisen har gjort en ”bedömning” av dödsorsaken men den offentliggörs inte, troligen därför att dödsorsaken inte kunnat fastställas med säkerhet (på grund av ovanstående beskrivna svårigheter).
”När Deniz Arda avled är dock ingenting som polisen kommenterar i nuläget.
– De detaljerna väljer vi i nuläget att inte offentliggöra och inte heller den bedömda dödsorsaken, säger Ola Österling, presstalesman på polisen i Stockholm.” (8 mars 2021, Aftonbladet)

Det ganska unika…

…med Deniz försvinnande är att det blev mycket omtalat i media. De flesta som försvinner nämns knappt eller inte alls.
Att en person försvinner är inte unikt, det försvinner tusentals personer årligen, de flesta försvinnanden slutar dock lyckligt. Inte heller är det unikt att den försvunne hittas död, ett femtiotal försvunna personer hittas döda per år.
Mera: ”Sverige har 800 olösta försvinnanden”.

Hittades efter 8 år, hade kört ner i vallgraven vid Citadellet

Fotografiet ovan visar en del av yttre vallgraven vid det välbesökta Landskrona slott, eller Citadellet som det ofta kallas, som ligger nära centrala stan.
Under vattenytan skymtar konturerna av en bil. Inuti bilen finns kvarlevorna efter en man som rapporterades försvunnen åtta år tidigare.
I fotots överkant syns vattnet spegla de tre pelarna som bär upp Landskronas vattentorn.

Bild ovan: gång- och cykelväg, där även bilar kör ibland, som leder fram till sydöstra träbron över yttre vallgraven. Vägen svänger åt vänster och fortsätter längs vallgraven.
Att köra ner i vallgraven är inte svårt: mellan träden och nedför en grässlänt. Vallgraven lär vara 2-4 meter djup, en liten bil slukas lätt.

Mannen vars grav var en vallgrav i åtta år hette Sune Karlsson. Han bodde några minuters bilfärd från Citadellet. I mars 2007 rapporterades Sune försvunnen. Även hans bil var borta. Polisen letade efter Sune, och bilen, förgäves.

Åren gick ända till 2015 då en kvinna råkade se att det fanns nåt där nere. Hon lär sagt att bilen hade kommit upp en bit ur vattnet. (Bilen kan ha ändrat läge då vattengravsvattnet påverkats av stormar och att havet trycker på. Vattnet kan även blivit klarare).

Sune bodde i Stockholm i många år innan han kom till Landskrona på nittiotalet. Han lär inte haft några anhöriga. Sune var född i Finland. Hans slutdestination och slutgiltiga gravplats blev Nya minneslunden på Landskrona kyrkogård.


Liknande saker:
Sverige har 800 olösta försvinnanden (sedan 1951).



Mer info:
Landskrona slott/citadell omges av en inre vallgrav, en några meter hög fästningsvall, och en yttre vallgrav:

Röd ring=fyndplatsen

Sverige har 800 olösta försvinnanden (sedan 1951)

I Sverige finns cirka åttahundra ouppklarade försvinnanden sedan 1951. Eller mer utförligt: enligt polisen/Noa* finns det t.o.m. år 2018 registrerat 767 personer som varit försvunna i mer än 60 dygn och ännu inte hittats. Det nationella registret sträcker sig fr.o.m. 1951.
Det blir i genomsnitt cirka ett dussintal olösta försvinnanden per år.

Illustrativ bild ovan: hisnande många pingviner, som liksom vi går på två ben och säkert oxå har massa olösta försvinnanden… inga jämförelser i övrigt.

I en annan rapport* uppges att det varje år görs ca tjugofemtusen(!) händelserapporter om försvinnanden i Sverige. De flesta försvunna personer hittas ganska fort.
Ca 450 försvinnanden leder till räddningsinsatser enligt LSO*. 97 procent av dem klaras upp. Av dessa anträffas ca 11 procent avlidna,
dvs ca 48 försvunna personer hittas döda (per år) av de försvinnanden som ledde till räddningsinsatser.

Med andra ord, shit happens verkligen.


Liknande saker:
Sverige har 650 olösta mordfall (från 1985 till 2020).



Mera info:
* Försvunna personer, enligt rapporten ”Efterforskning av försvunna personer”:
”Personer kan vara försvunna av olika skäl och på olika sätt. En till synes enkel definition är komplicerad vid närmare påseende:
Försvunna personer omfattar ett flertal olika typer av försvinnanden och olika aktörer, varav vissa är nödställda medan andra inte är det. Det finns frivilliga försvinnanden där någon håller sig undan av olika skäl, det finns försvinnanden där den försvunne själv inte upplevt sig försvunnen men å andra sidan inte sett något skäl att aktivt meddela anhöriga om sin vistelseort. Ungdomar rymmer hemifrån, asylsökande går ”under jorden” och kriminella flyr utomlands. Brottsliga bortföranden förekommer, men de är mycket ovanliga. Personer med psykisk ohälsa drar sig undan för att få vara ifred och suicidala gör det för att avsluta sitt liv. Slutligen finns de fall där den försvunne är vilse och inte själv kan finna vägen till tryggheten och säkerheten.”

* Noa, enligt SVT: ”enligt polisens Nationella operativa avdelning (Noa), finns 767 personer registrerade som fortsatt försvunna efter 60 dagar, under perioden 1951-01-01—2018-12-31. Av dem är 196 st kvinnor.
440 personer som saknas har inte svenskt medborgarskap, och av dem är det troligt att majoriteten är asylsökande som avvikit frivilligt. De är alltså inte försvunna i ordets rätta bemärkelse, men det utesluter inte att de kan ha utsatts för brott.
[…]
I Sverige finns ett nationellt register med personer som varit försvunna i mer än 60 dagar och ännu inte hittats. Det innehåller cirka 800 personer. Det äldsta fallet är från 1951.”

svt.se/nyheter/… (11 sept 2019).

* Rapporten ”Efterforskning av försvunna personer”, samarbete mellan Linköpings universitet, Högskolan i Borås och Polisen:
hb.diva-portal.org/…FULLTEXT01.pdf  (16 okt 2019).

* LSO: lagen om skydd mot olyckor. Enligt LSO omfattar Svenska Polisens räddningstjänstområde att ”efterforska personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa”.

Pingvinbilden av ”Martin Wettstein”.

Stjärnstoft, kremation och minneslund

Begravningsorden
Av jord är du kommen. Jord skall du åter varda.
skulle vid en modernare tolkning än den gammelbibliska kunna formuleras i ett större perspektiv:
Av stjärnstoft är du kommen. Stjärnstoft skall du åter varda.
Det ganska kända uttrycket ”Vi är stjärnstoft” (we are stardust) syftar på att grundämnena bildades i stjärnor, dvs våra kroppars ”byggstenar” (atomer) kommer från stjärnor.
Om några miljarder år kommer vi troligen att återgå till en stjärna, när vår egen stjärna (solen) uppsvälld till röd jätte slukar planeterna runtomkring.

I stjärnor är det hett som elden, vilket som av en händelse leder tankarna till att
83 procent* numera väljer kremation istället för jordbegravning (i Sverige).

Diagram* ovan: kremationsfrekvens i Sverige 1990 till 2019. Här framgår att nu väljs vanligen kremation även på orter som inte har eget krematorium. Det finns 58 krematorier i Sverige (2019), antalet har minskat de senaste tjugo åren.

Merparten av de kremerade gravsätts i minneslund, som är en anonym gravplats. Dvs ett område där flera askor grävs ner (eller sprids) av kyrkopersonal (utan några andra närvarande), och där de avlidnas namn inte visas för besökarna.
Resterande gravsätts exempelvis i urngrav eller i askgravlund (den sistnämnda är delvis anonym). Ett mindre antal askor sprids på annan plats än begravningsplats, över jord eller vatten, då krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Innan en död kropp kan kremeras så måste läkaren som dödförklarade den avlidna skicka in ett dödsbevis till Skatteverket så att de kan utfärda ett dödsfallsintyg. Läkare glömmer eller gör fel ibland och då får man vänta med kremationen tills läkaren får tummen ur, så att säga. Några exempel:

  • 2020, Patientnämnden:
    ”Väntan på korrekt dödsbevis. En person avled vid ett akutsjukhus. Personens närstående har haft svårt att få ett korrekt dödsbevis från avdelningen där han dog. Trots påtryckningar från begravningsbyrån har dödsbeviset inte kompletterats, detta har skapat praktiska problem för personens närstående rörande exempelvis kremering och uppsägning av bostad.”
  • 2015, VLT:
    ”Familjeläkare missade dödsbevis. Först glömdes dödsbeviset bort. När landstinget blev påmint om det utfärdade läkaren dödsbeviset men fyllde i det felaktigt. Efter ytterligare en påminnelse skickades ett nytt bevis i slutet av förra året men det kom av någon anledning inte fram till Skatteverket. Först sex veckor efter dödsfallet fick Skatteverket dödsbeviset och kunde dödförklarar kvinnan.Enligt reglerna ska läkare underrätta Skatteverket snarast efter ett dödsfall så att personen kan bli dödförklarad. Först därefter kan gravsättning göras, bouppteckning genomföras, eventuella försäkringar utbetalas och bankkonton avslutas.”

Förvirrade läkare kan förstås göra fel på fler sätt än ovan, exempelvis skriva dödsbevis för en levande person:

  • 2020, Patientnämnden:
    ”Felaktigt dödförklarad på äldreboende. Läkare vid ett äldreboende har felaktigt skickat ett dödsbevis till Skatteverket avseende en levande person. Ansvarig sjuksköterska hade ringt upp patientens dotter och meddelat att modern drabbats av Corona samt avlidit. Trots försök har det inte gått att nå verksamhetschefen, inte heller den läkare som dödförklarade mamman. Åtgärd: Handläggning pågår.”

Det kan bli fullsatt i en minneslund. I Helsingborg hade en kvinnas mamma önskat att få sin aska spridd för vinden i minneslunden. Men hon nekades plats eftersom askorna grävs ner, de sprids inte för vinden, och det var fullt:
”Askorna grävs ner, vi har ett system så vi vet var vi sätter askorna nånstans, vi är noga med att inte gräva igenom askor som redan är satta, så till slut blir det fullt. … Är det fullt så är det fullt. Vi har lite platser kvar som vi förbehållit för att kunna sammanföra make/maka.”

Kvinnan erbjöds istället plats i en intilliggande skogsminneslund, men mamman hade sagt att hon inte ville bli begravd i en skog:
youtube.com/watch?v=0HpApmDrct4 .

Kremationsfrekvens i världen

Andelen kremationer i Danmark är över 85 procent, Sverige ligger strax under. Finland, Norge och Island är på efterkälken. Samtliga har större andel kremationer nu än för tjugo år sedan. Diagram*:

I övriga världen ligger följande länder på liknande nivå eller högre än Danmark och Sverige:
Hong Kong (92 %), Japan (99,97 %), Schweiz (87 %), Singapore (81 %), Slovenien (84 %), Sydkorea (85 %), Taiwan (97 %), Tjeckien (83 %).

I USA väljer 52 % kremation, Storbritannien 77 %, Tyskland 67 %, Frankrike 37 %, Kina 50 %.
(Från sid 29 i ”Kremationsstatistik 2019”, se nedan).

Slutligen: Svenska krematorieugnar är miljövänliga men kan bli bättre. Sedan år 2017 är målet fossilfri drift:
”Ett av målen som SKKF uttalade i krematorieutredning 2017 var en fossilfri begravningsverksamhet 2023. Som ett steg på vägen för detta mål tillsattes en utredning avseende stödbränsle för krematorieugnarna.”



*Kremation = likbränning, eldbegängelse, kremering.
*Diagram och uppgifter från ”Kremationsstatistik 2019” av SKKF (Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund), augusti 2020:
– skkf.se/wp-content/uploads/2020/08/Kremationsstatistik-2019.pdf .
Och: skkf.se/krematorieverksamheten .

Din mor eller far dör på din namnsdag, slump eller budskap?

Om din mamma eller pappa avlider samma dag som du har namnsdag, då beror det på omständigheterna och/eller din världsbild huruvida du kommer att uppfatta detta dödsdatum som slumpen eller som ett mystiskt budskap.

Om dödsorsaken och dödssättet visar att det var en onaturlig död, som mord eller självmord (eller olycka), då kan dödsdatum vara ett aktivt val av en mördare eller den avlidna. Som ett budskap till Dig och omvärlden. Då blir det nog kusligt för dig. Om du inte uppfattar det som slumpen.

Om det istället var en naturlig död (dvs pga sjukdom), och om du tror starkt på HÖGRE MAKTER (religion eller annat) då kan det ligga nära till hands att uppfatta dödsdatum som ett budskap. Ett positivt eller negativt budskap. T.ex. att du varit en god son/dotter… eller en dålig (i så fall kan det vara hälsosamt att istället betrakta dödsdatum som rena slumpen).

De flesta skulle nog uppfatta ett sånt dödsdatum som ett verk av slumpen.
När nån dör så sker det högst troligen på någons namnsdag, eftersom nästan alla dagar på ett kalenderår är namnsdagar (359 dagar av 365, eller 366 vid skottår).
Omkring 250 personer dör på Din namnsdag i Sverige per år. (Vi har i genomsnitt cirka 90 tusen dödsfall per år enligt statistik åren 2000-2019, det omfattar inte coronapandemin).

Risken eller sannolikheten för att en viss person som t.ex. din mamma dör på din namnsdag (om hon avlider före dig) är visserligen inte stor: endast 0,3 procent. (1 på 365 dagar på ett kalenderår).
Men sannolikheten blir större om du har flera förnamn (som finns i almanackan).
Och den ökar ännu mer om du inkluderar samtliga nära anhöriga. Eller samtliga nära anhöriga, anhöriga och släktingar. Eller samtliga dina vänner, bekanta, nära anhöriga, anhöriga och släktingar.

Så i slutändan kan det bli ganska troligt att nån du känner kommer att dö på din namnsdag nån gång under ditt liv.
Vi får hoppas, av flera skäl, att dödssättet inte visar sig vara onaturligt.

Ofrivillige sittnedkomikern GW och stora puffran i lilla väskan

Bilder ovan: en poserande Stig Engström (”Skandiamannen”) med sin handledsväska. Samt en skalenlig* illustration föreställande en Smith & Wesson 357 Magnum med 4 tum pipa, inuti en mjuk väska med måtten 22 x 15 x ca 4 cm. (Nästan som skräddarsydd för en sån revolver).

Häromveckan uppträdde romanförfattaren Leif GW Persson som ofrivillig sittnedkomiker (bild nedan), när han skulle motbevisa åklagare KP (Krister Petersson) som har uttryckt misstanke mot den numera avlidne SE (Stig Engström) gällande mordet på statsminister Olof Palme.

Sittande i en röd fåtölj demonstrerade GW att det inte gick att få plats med en Smith & Wesson 357 Magnum med 6 tum pipa i en handledsväska ”liknande den som SE hade”. Hela kolven sticker utanför väskan och GW avfärdade därmed möjligheten att SE kan haft en revolver i sin handledsväska:

GW och en S&W med 6 tum pipa

Men, enligt Palmeutredningen bör längden på Palmemordvapnets pipa varit minst fyra tum (10,2 cm). Med pipor kortare än fyra tum uppstår en uppsvampning (base extension) på bakre delen av kulorna, vilket Palmemordkulorna inte har.

Vapnet som GW använde hade sextumspipa (framgår på bild och han nämnde det), dvs en onödigt lång pipa (15,2 cm). Och exakta storleken på GW:s väska är okänd).
Syftet med GW:s trixande är förstås att övertyga tv-tittarna att han har rätt. (Att SE inte är mördare, vilket mycket väl kan stämma).
Liknande vilseledanden förekommer då o då hos GW, många tittare har genom åren troligen blivit vilseledda av GW i andra rättsfall som han pratat om.

Observera att åklagare KP inte har sagt i media att SE är Palmes mördare. Inte heller har KP visat några uppgifter att SE hade en revolver i sin handledsväska. Att SE hade en revolver i sin väska är enbart en spekulation, ungefär som att en misstänkt har rockfickor och därför antas haft vapen där.

Vad KP faktiskt meddelade sommaren 2020 när den 34 år långa Palmeutredningen lades ner, var att det finns frågetecken kring SE som gör honom skäligen misstänkt för mordet på Palme. KP förtydligade att dessa uppgifter INTE är tillräckliga för åtal eller fällande dom, endast för häktning och vidare utredning av SE. En fortsatt utredning av SE hade kunnat leda till att han avskrivits från utredningen, eller att misstankarna stärkts. Ingen vet hur det hade gått. SE avled år 2000.
Att åklagaren offentliggjorde uppgifterna om SE beror på att Palmefallet har mycket stort allmänintresse. I andra fall skulle utredningen lagts ner utan att allmänheten fått ta del av sådana uppgifter.

Ännu en tvivlare gällande väskans kapacitet

GW är inte den enda som felaktigt förkastar handledsväskan, i Lund finns en matematiklärare vid namn Christian Dahlman som i SVD skrev ”Misstankarna mot Engström håller inte” (2020-06-22). Dahlman har helt rätt i att misstankarna inte håller, åtminstone inte för åtal eller för att betrakta SE som skyldig till mordet på Palme.
Det Dahlman invänder emot är egentligen det han kallar ”Engström-hypotesen”, som innehåller bidrag från fler personer än åklagare KP. Bland de omständigheter Dahlman räknar upp finns:
”Engströms handledsväska var för liten (22 cm lång) för att rymma en magnumrevolver.”

Vilket alltså troligen är ett felaktigt påstående. Om väskan betraktas som det tredimensionella och flexibla objekt den är (dvs den har längd, bredd och höjd, eller hur man nu vill benämna de olika sidorna), då ryms en Smith & Wesson 357 Magnum med fyra tums pipa inuti väskan, utan att väskans kanter trycks ut mycket.

SE-väskans måttuppgifter kan vara felaktiga

– Uppgiften 22×15 cm kommer från ett förhör* med SE två (2) månader efter mordet. SE uppgav då att handledsväskan som han hade på mordkvällen var samma som vid förhöret. Enligt förhörsprotokollet säger då förhörsledaren att väskan är 22 x15 cm. Det framgår inte hur de måttuppgifterna fastställdes: Mätte förhörsledaren? Hur mätte han? (med tillplattad väska? med innehåll i väskan?), Hur noggrant? Eller kom uppgifterna från SE?

– Väskan som SE hade på mordkvällen kan varit en annan väska, med andra mått. Större eller mindre.

Med andra ord:
väskans måttuppgifter kan betraktas som osäkra, av flera skäl, men särskilt om SE är gärningsmannen. En gärningsman hade knappast tagit med sig samma väska till polisen, och riskerat att polisen beslagtog väskan för att söka krutrester och andra spår i väskan.

Några spekulationer

Varför SE poserar med sin handledsväska utsträckt mot kameran är okänt (översta bilden). Han kanske gillade sin väska och ville visa upp den. Han kanske fick en kick av det… :)
Och därmed kommer vi in på spekulationer. Anta att SE är mördaren. Då är det knappast en slump att väskan i stort sett är som skräddarsydd för det vapnet. Väskan kan vara utvald av SE för just det ändamålet.

SE kan varit otrygg och varit beväpnad ibland som skydd vid rån eller misshandel. Fler privatpersoner än man tror kan vara beväpnade ibland. Med skjutvapen eller kniv eller stickvapen eller pepparspray eller annat vapen, framför allt på kvällar och helger i stan när det är stökigare med bråk, rån, misshandel och andra brott.

Fördelen med revolver i en handledsväska (som var vanliga på den tiden) är att vid rån kan man t.ex. låtsas ta upp pengar ur väskan för att ge rånaren, och skjuta genom väskan innan rånaren hinner reagera. Förvaras vapnet i hölster så blir det svårare att hinna få upp det i skottläge innan rånaren vidtar motåtgärder. Att istället bära revolvern i rockfickan kan bli klumpigt om man behöver röra sig snabbt, springa till tunnelbanan, osv.

Vilken makt, vilken känsla, vilken kick, att gå omkring med en gömd skarpladdad revolver mitt framför näsan på folk! …Kan man tycka.

Väskan (be-)visar varken skuld eller oskuld

Att utifrån nämnda handledsväska dra några slutsatser om SE:s skuld eller oskuld är ganska korkat. Och extra dumt blir det när man gör som GW och vilseleder.
Som bevis för skuld duger inte väskan ens i en indiciekedja, utan möjligen endast i spekulationsbyggen som ovan.



Diverse info
– *Skalenlig innebär i illustrationen på bilden ovan att det är korrekt storleksförhållande mellan revolvern och ”väskan” och att de har rätt inbördes proportioner.
Mer om illustrationen:
den blå rektangeln motsvarar storleken mätt längs ena bredsidans sömmar, dvs 22×15 cm.
Den röda rektangeln är det något större utrymme som uppstår för ett smalt föremål om man trycker ihop väskans kanter en aning. Dvs väskans cirka fyra cm flexibla kant (eller höjd). I illustrationen ovan adderas 0,5 cm per sida, dvs så att totala måtten blir 23×16 cm, vilket verkar realistiskt för en revolver vars pipa är högst ett par cm i diameter.
Mer om måtten:
Väskans diagonal är 26,63 cm för måtten 22 x 15 cm,
och 28 cm om mitten på väskans flexibla kant trycks ut 0,5 cm runtom hela väskan.
Nämnda revolvers totala längd är 23,6 cm (9,3 tum), höjd 13,4 cm,
dess diagonal är 27,17 cm.
Måttuppgifter för revolvern kommer från tillverkarens webbplats (ur text och bild):
smith-wesson.com/firearms/model-27

– * Ur förhör med Stig Engström den 86-04-25 (två månader efter mordet som skedde sent på fredagkvällen den 28 februari 1986):
”[…]
F: Sen hade du en handlovsväska?
E: Ja.
F: Är det den som du har med dig här?
E: Den ligger här framför ja.
F: Det är en brun ordinär handlovsväska med en storlek på 15 x 22 cm, med ett handband i ena gaveln.
[…]”
Därefter talas det inte mer om väskan.

– * GW på tv4, den 3 januari 2021:
tv4play.se/program/nyhetsmorgon/13312862 .

7 mord på 6 dygn, vojne vojne

Senaste tiden har osedvanligt många mord rapporterats av polisen.

Sju mord på sex dygn, under perioden 28/11 till 3/12 (år 2020). Eller åtta mord sedan den 22/11.
Notera att antalet kan komma att krympa, eller öka, rubriceringar kan ändras.
Nedanstående uppgifter är statiska*.

Mord/dråp i Nacka: (torsdag, 2020-12-03 15:20:00 +01:00)
03 december 15:20, Mord/dråp, Nacka
En kvinna har påträffats död i en lägenhet i Fisksätra och omständigheter gör att en förundersökning om mord har inletts.
En man har gripits.

Mord/dråp i Stockholm: (tisdag, 2020-12-01 5:45:00 +01:00)
01 december 05:45, Mord/dråp, Stockholm
En man påträffas livlös i ett källarutrymme i Rinkeby.
En person är gripen.

Mord/dråp i Filipstad: (måndag, 2020-11-30 20:43:00 +01:00)
30 november 20:43, Mord/dråp, Filipstad
En man har anträffats avliden i en fastighet. Misstänkt mord pga fynd som gjorts på platsen.

Mord/dråp i Västerås: (söndag, 2020-11-29 14:26:00 +01:00)
29 november 14:26, Mord/dråp, Västerås
Avliden man i 50-årsåldern anträffad på adress på Pettersberg.
En man i 35-årsåldern är misstänkt.

Mord/dråp i Borlänge: (lördag, 2020-11-28 12:21:00 +01:00)
28 november 12:21, Mord/dråp, Borlänge
En svårt skadad man i 20-årsåldern anträffades utomhus i närheten av polishuset. Han avled senare. Är inte sedan tidigare känd av polisen.

Mord/dråp i Åstorp: (lördag, 2020-11-28 13:49:00 +01:00)
28 november 13:49, Mord/dråp, Åstorp
En kvinna i 50-årsåldern anträffad död i bostad, Åstorp.

Mord/dråp i Malmö: (lördag, 2020-11-28 4:17:00 +01:00)
28 november 04:17, Mord/dråp, Malmö
En död man anträffad i en lägenhet. En person är frihetsberövad.

Mord/dråp i Arvika: (söndag, 2020-11-22 10:00:00 +01:00)
22 november 10:00, Mord/dråp, Arvika
En död person anträffad i Glava i närheten av Arvika. Vid obduktion upptäcktes skador som ger anledning att tro personen har utsatts för våld från någon annan.


*Ovanstående uppgifter är statiska, de uppdateras inte automatiskt
(som de gör på sidan ”Polisens senaste mord, mordförsök och funna döda”)

Framtidsglimt: HÖJ globala temperaturen, ÖKA koldioxiden

I en fjärran framtid kommer globala temperaturen och koldioxidhalten i atmosfären att betraktas annorlunda än idag. Här är några glimtar från kristallkulan.

Bilden* nedan visar de senaste 420 tusen årens större varma och kalla perioder jämfört med nutid:

Den blå kurvans regelbundet återkommande toppar är interglacialer (värmetider, mellanistider) med varmare klimat.
Däremellan är glacialer, dvs långa istider (då många landområden inklusive Sverige var täckta med kilometertjock is).

Vår nuvarande interglacial har hittills pågått i ungefär elva tusen år.
De tre föregående interglacialerna varade cirka tolv-, fem- och fjorton tusen år. Dvs två av dem var något längre och en var kortare än vår hittillsvarande interglacial.
Det lär ha förekommit högre temperaturer i de föregående interglacialerna än i den nuvarande.

NÄR inleds nästa glacial / istid? I kurvan ovan ser den ut att kunna påbörjas när som helst (i ett geologiskt tidsperspektiv), vid jämförelse med tidigare istider. Om den inte motverkas eller fördröjs av nuvarande globala uppvärmningen.

Sanningen är att ingen vet NÄR nästa glacial inleds. Inte förrän mänskligheten har facit i hand, efter en längre tid med låga temperaturer. En vanligt förekommande uppfattning / gissning är att nästa glacial kommer att påbörjas inom fem- till tio tusen år.

Vår nuvarande interglacial

Bild ovan: nuvarande interglacial, elva tusen år. Temperaturdata från Grönlands inlandsis.

De senaste drygt hundra årens globala uppvärmning inleddes under andra hälften av 1800-talet, i den så kallade ”lilla istiden” som hade pågått i cirka fyrahundra år. (Till höger i ovanstående bild).

Orsaken till den uppvärmningen antas till största delen vara människans förbränning av fossila bränslen som ökar t.ex. koldioxidhalten i atmosfären. Dvs om de utsläppen hade varit en bråkdel av idag – t.ex. om befolkningsmängden hade varit en bråkdel av dagens – så hade vi fortfarande haft temperaturnivåer som på ”lilla istiden” eller kanske ännu kallare. Det är förstås bara antaganden, inget vet säkert hur globala klimatet sett ut med t.ex. 1 miljard mänskliga tvåbeningar (som vid början på 1800-talet) istället för 8 miljarder.

Lilla istiden föregicks i sin tur av den ”medeltida värmeperioden” som lär haft temperaturer högre än idag, den pågick i flera hundra år.
Ännu längre tillbaka i vår elvatusenåriga nuvarande interglacial var det ännu varmare, i den flertusenåriga värmeperioden för cirka niotusen till femtusen år sedan.

I ovanstående bild framgår att det förekommit många klimatförändringar under de senaste elvatusen åren fram till nu. En del med temperaturförändringar på flera grader under kort tid.

Fler repetitiva grejer

En helt annan typ av repetitivt mönster eller upprepad rörelse förekommer i följande videoklipp med två glada dansande tjejer:

Det har förstås samband med nåt så repetitivt som musik:

.

När nästa glacial inleds…

…och så sakteliga börjar bli verklighet för den tidens människor, då kommer folk att resonera tvärtom (jämfört med nu) angående den globala temperaturen och koldioxidhalten (CO2) i atmosfären.
Då kommer man att vilja HÖJA globala temperaturen istället för att sänka den, genom att ÖKA koldioxidhalten istället för att minska den.

Då blir det dax för fetaste koldioxidfesten. Tvärtom mot nutida strävanden. Sån’t är livet på denna globen.


Mera:
– ”Nytt år: ring UT gnällspikarna, ring IN problemlösarna”.


*Diverse info:
– Diagrambilden, källa: Petit, J.R., et al., 2001, Vostok Ice Core Data for 420,000 Years.
Data från analyser av kilometerlånga isborrkärnor på Antarktis (Sydpolen). Kurvan visar temperaturskillnaden (grader Celsius) jämfört med medeltemperaturen i vår nuvarande interglacial (på Antarktis). Anm: dataseriens eller kurvans (osynliga) ”mätpunkter” består av intervall på hundratals- och tusentals år. Man kan alltså inte stoppa in ett nutida årsmedelvärde (t.ex. för år 2019) sist i kurvan som jämförelse, det skulle bli missvisande.
Mer info om Vostok ice core data, t.ex: ”Istidernas klimat” (SMHI).
– Musiksnutt från ”Rock my heart”, Haddaway.
– Översta bilden (”kristallkulan”) av ”birgl” (Pixabay).

Mer information:
Ovanstående temperaturnivåer från tusentals år tillbaka baseras på s.k. proxydata från Antarktis (Sydpolen) och Grönland, dvs rekonstruerade lokala temperaturer, i de här fallen från isborrkärnor. (Proxydata kan även komma från trädringar, havssediment, koraller m.m).

Gällande ”globala temperaturen” (oftast globala årsmedeltemperaturen) så finns det ingen vetenskaplig konsensus för att beräkna global temperatur så långt tillbaka i tiden. Inte heller finns vetenskaplig konsensus för att jämföra nutida temperaturmätningar med temperaturer från gamla proxydata.
Vetenskapliga beräkningar av ”globala temperaturen” sträcker sig bara hundra år tillbaka. Det är först vid den tiden som det anses finnas tillräckligt många mätstationer fördelade över jorden.


Ännu mera om äldre temperaturuppgifter:
På webben m.m. kan man hitta oseriösa uppgifter och diagram med “globala temperaturen” för tusentals år tillbaka i tiden… OCH som dessutom jämförs med nutida globala temperaturen.
Vilket så att säga blir dubbelt oseriöst och bör betraktas med stor skepticism, därför att:

  • En eller flera av temperaturserierna från olika proxydata kan ha låg upplösning. Exempelvis om tidsintervallet är hundratals år mellan varje värde i en temperaturserie, så kan det innebära att vissa år med hög temperatur har försvunnit eller “smetats ut” så att de inte syns. Att då jämföra en sån temperaturserie med en nutida global årsmedeltemperatur kan bli gravt missvisande.
  • Det finns inte tillräckligt antal lokala källor i det äldre underlaget, och/eller de är inte tillräckligt fördelade över jorden.
  • Rekonstruerade temperaturer har även en viss osäkerhet. Men de relativa variationerna är troligen korrekta, dvs vid jämförelse mellan temperaturer närmare nutid och längre tillbaka på t.ex. Antarktis eller Grönland.
  • Det finns ingen vetenskaplig konsensus för hur äldre globala temperaturer ska rekonstrueras ur proxydata. Liksom inte heller hur de ska jämföras med nutida beräknade globala temperaturer vars värden kommer från instrumentella mätningar (termometrar).

Tillägg: för koldioxid (CO2) finns inte samma invändningar som för temperatur. I motsats till en lokal, rekonstruerad temperatur så kan enstaka lokalt uppmätta koldioxidhalter betraktas som globala värden, eftersom det inte är stora skillnader i co2-halterna jorden runt vid en given tidpunkt, till skillnad från lokala temperaturer.