Författararkiv: Tony

SVT mission

Bild ovan: falsk uppgift om IPCC förmedlad av SVT:s ”klimatkorrespondent” Erika Bjerström i nyhetsprogrammet Aktuellt (14 sept).

På bilden nedan framgår vad FN IPCC-rapporten egentligen säger gällande de nämnda 100 tusen åren:

Rapporten säger: IPCC är osäkra, ”medium confidence”.

Mera:
”I want PANIC” (Om FN och massmedia).



En tröst för Erika/SVT kan vara att hon/de inte är de enda inom massmedia som vantolkar och vilseleder.

SVT hade kunnat vara ärliga genom att stoppa in ordet ”kanske” (…rapporten visar att det kanske var varmare…). Men eftersom SVT:s uppdrag eller mission är att klimatskrämmas så funkar det inte så bra med sådan tveksamhet.

Sommartid… och att leva är enkelt, fiskar hoppar och bomullen står hög

Det har gjorts många tolkningar av ”Summertime”. Här visas några av de låtarna och lite till.

Denna ”Summertime” (av Gershwin/Heyward) är ursprungligen en vaggvisa, som inleds så här:
”Summertime, and the livin’ is easy
Fish are jumpin’ and the cotton is high”
(Hela texten finns längst ned).

Textraderna beskriver en gynnsam sommar. Med ”Fish are jumpin” avses att det finns mycket fisk att fånga, och ”the cotton is high” innebär att bomullsbuskarna man odlat har växt sig höga och kommer att ge bra skörd:

En del tolkningar har inga likheter alls med en vaggvisa. Nedan blandas friskt mellan ytterligheterna. Njut av mångfalden.

 Vi börjar med vaggvisa, ligger nära originalet, kort version:
– ”Sissel Kyrkjebø: ”Summertime” – 29.06.17” (live)

 Raka motsatsen till vaggvisa, lär varit stor hit i USA, en R&B-sångare:
– ”Billy Stewart – Summertime

 Närmast originalet, ur en filmatisering av operan ”Porgy and Bess” där Summertime ingår som en aria:
– ”GEORGE & IRA GERSHWIN Summertime HAROLYN BLACKWELL” (filmscen)

”The king of soft rock”, med band (live):
– ”Michael Bolton – Summertime

Afrikanskt sound, sångerskan är från Benin. (Tips: höj volymen så att syrsorna/cikadorna hörs i bakgrunden):
– ”Angelique Kidjo – Summertime

Taktfast pop/jazz (video med sommartema, modifierad text):
– ”Gare du Nord – Summertime

 Lugn version med Annie Lennox, piano och diskreta stråkar (live):
– ”Annie Lennox – Summertime

 Duett med Schuur och Manilov, med Stan Getz och band (finlir på hög nivå):
– ”Barry Manilow summertime duet with Diane Schuur feat Stan Getz

 Ska-punk-band, med fragment av originalet:
– ”Sublime – Doin’ Time/Summertime

 Akustisk gitarr och sång, countrystuk:
– ”Doc Watson – Summertime” (bildspel).

 Duett med legendariska Fitzgerald och Armstrong:
– ”Ella Fitzgerald & Louis Armstrong – Summertime

Janis Joplin:
– ”Janis Joplin ”Summertime” (Live -1969)
Den låten utkom på ett album (Cheap Thrills, 1968) med ett tecknat omslag som såg ut så här:

För låten Summertime hade serietecknaren placerat en vit bebis i famnen på en svart kvinna ritad som en stereotyp ”blackface”-figur, vilket lär orsakat en del rabalder. I originalets handling (dvs i librettot för operan ”Porgy and Bess” där låten Summertime ingår) var det en svart bebis som vaggades av sin svarta mamma, och senare av mammans svarta väninna efter att mamman hade dött.
Kuriosa: märkningen på skivomslagets nedre högra hörn, ”Approved by Hell’s Angels – Frisco” (godkänd av Hell’s Angels, San Fransisco), lär varit på Joplins initiativ. Mer kuriosa: en av deras gemensamma nämnare var drogen LSD (”syra”, ”acid”).

 Munspelande tjej i köket (live):
– ”Summertime – Gershwin by Christelle Berthon

Elektroswing (blandning av musik från tidigt 1900-tal och modern elektronisk musik), med The Parov Stelar Band och Maya Bensalem:
– ”Parov Stelar feat. Maya Bensalem – Summertime

 Smått märklig instrumental version, ”hawaiigitarr” (steel guitar) + elgitarr (rhythm guitar):
– ”Santo & Johnny – Summertime
Kommentar hos Youtube: ”This sounds like a perfect song for a serial killer, while driving on the road”

Jazz/blues med ”Lady Day”, 1950-talet:
– ”Billie Holiday – Summertime

 Funk (live, i källaren):
– ”Summertime – Porgy and Bess – FUNK cover featuring Olivia Kuper Harris

– ”Whitney Houston – Summertime
– ”Paul McCartney- Summertime (1988)
– ”Summertime – Frank Sinatra (1947)
– ”Summertime – The Zombies
– ”Mocean Worker – Summertime / Sometimes I feel like a motherless child
– ”Fun Boy Three – Summertime
– ”Leona Lewis – Summertime” (Från ”Idol”, USA).
– ”Angelina Jordan – summertime” (8-årigt ”underbarn”, 2014).
– ”Miles Davis – Summertime (with Quincy Jones & Orchestra Live At Montreux 1991)
– ”Norah Jones – Summertime (2003)” (Jazz)
– ”Sidney Bechet – Summertime (1939)” (Jazz)
– ”Renee Olstead – Summertime” (Jazz)
– ”Scarlett Johansson – Summertime (2006)
– ”Herbie Hancock & Joni Mitchell – Summertime” (Jazz)
– ”Sylvester – Summertime
– ”Funky Company – Summertime (Part Two)
– ”Me First and the Gimme Gimmes – SummerTime
– ”HoWlin Wilf and the Vee jays -james hunter summertime

Det lär ha spelats in över 30 tusen olika versioner med olika band och musiker av ”Summertime” sedan 1935. En bråkdel av dessa finns på Youtube, varav länkarna ovan är ett urval av det utbudet.

Summertime, text

Summertime, and the livin’ is easy
Fish are jumpin’ and the cotton is high
Oh, your daddy’s rich and your ma is good-lookin’
So hush, little baby, don’t you cry

One of these mornings you’re gonna rise up singing
And you’ll spread your wings and you’ll take to the sky
But till that morning, there ain’t nothin’ can harm you
With daddy and mammy standin’ by

Summertime, and the livin’ is easy
Fish are jumpin’ and the cotton is high
Oh, your daddy’s rich and your ma is good-lookin’
So hush, little baby, don’t you cry

Text: DuBose Heyward, musik: George Gershwin / Ira Gershwin.

I videon ”Doc Watson – Summertime” ovan sjunger han ”catfish…” istället för ”fish” (som hoppar), troligen därför att platsen som upphovspersonerna Heyward&Gershwin skrev om kallades för ”Catfish Row”, låg vid Atlantkusten, i Charleston, South Carolina, och att man där fiskade catfish (havsmal).


Ovanstående är en återpublicering, från sommaren 2018.

Coronavirus bryr sig inte

Drygt 14 tusen personer har avlidit i sjukdomen covid-19 i Sverige sedan den 11 mars 2020 då det första registrerade coviddödsfallet inträffade i landet.
Bilden ovan visar antalet avlidna per dag, från mars 2020 till augusti 2021*.

De första som insjuknade* av detta coronavirus (sars-cov-2) OCH som kontaktade sjukvården OCH som testades för covid-19, var:

  • 31 januari 2020, en kvinna i Jönköping.
  • 26 februari 2020, en man i Göteborg.
  • 27 februari 2020, en kvinna i Uppsala.
  • 27 februari 2020, tre personer i Västra Götaland.
  • 27 februari 2020, en kvinna i Stockholm.

Den första som avled* av covid-19 OCH som testades för covid-19 var:
11 mars 2020, en äldre person i Stockholm.

Det är förstås okänt hur många som i början av pandemin dog av covid-19 men som aldrig testades för covid-19 och där läkare bedömde att dödsorsaken var en annan (t.ex. på äldreboenden).

Rekordet och nuläget

Över hundra personer dog per dag när det var som värst. Rekordet är 121 personer, den 28 december 2020.

Bild ovan: antal coviddödsfall per dag omkring årsskiftet 2020/2021.

De senaste veckorna, fram till början på september 2021, har högst några enstaka personer per dag avlidit av covid-19.

Bild ovan: antal coviddödsfall per dag de senaste veckorna t.o.m. 5 september 2021.

Skräckscenario

Under sommaren har många medborgare vaccinerats. Restriktioner hävs, på virusfronten tycks det vara ganska LUGNT (september 2021). För att du inte ska somna av lugnet så kommer här ett skräckscenario:

Bild ovan: scenario, antal döda börjar stiga mycket kraftigt i kommande oktober-december när nya virusvarianter uppstår. Antalet döda blir flera tusen per dygn, förskräckligt många fler än tidigare.
Hårdare restriktioner än tidigare införs. Utegångsförbud. Inga restaurang- och krogbesök. Begränsat kollektivt resande. Inga konserter. Några musiker och sångare snyftar i media.

Sådär, nu är du vaken eller hur och vi lämnar det hemska scenariot.
Ha en fortsatt trevlig dag, som det brukar heta.



Mera:
Påsk, virusblame och publikhav (från april 2020).



* Diagram och de flesta uppgifter kommer från Folkhälsomyndighetens webbplats, några diagram är lätt kompletterade av mysterium24.
* Uppgiften om första avlidna kommer från Läkartidningens webbplats.

På förekommen anledning:
bör ord som covid-19, coronavirus o.dyl. inledas med liten eller stor bokstav?
Svar: liten, enligt svenska skrivregler (om ordet inte inleder en mening).

Hitta Pitt i genitivform

Detta handlar om placeringen hos sökmotorernas sökresultat, vilket kan vara lite av ett MYSTERIUM.

Om man på webben lägger upp en bloggtext vars rubrik innehåller efternamnet Pitt (som i Brad Pitt) och namnet ska vara i genitivform (dvs med s), bör det då vara med eller utan apostrof för högre placering i sökmotorernas sökresultat?

Exempel, bör rubriken vara:
”Hitta Pitts alla filmer”
eller:
”Hitta Pitt’s alla filmer”

Dvs bör man i detta fall använda svenska eller engelska skrivregler för bästa placering hos t.ex. Google? Kommer Google att se ”Pitt’s” som ”Pitt” eftersom apostrofen kan fungera som en åtskiljare så att Pitt blir fristående? Medan ”Pitts” ses som ett annat ord än Pitt? och då hittas inte texten vid sökning med pitt?
(Vilken pittig röra, eller hur).

En nackdel MED apostrof är att du garanterat kommer att få besök av arga språkfascister som tycker att man inte ska använda genitivapostrof i svensk text.

SVARET på frågan blir:
Sökmotorerna hanterar inte sökord enbart som beskrivs ovan, deras sökalgoritmer är mer avancerade än så. Söker man t.ex. med uttrycket pitt så kommer både Pitts och Pitt’s att hittas, åtminstone om sökuttrycket innehåller ytterligare nåt ord som t.ex. brad pitt.

Med andra ord:
svenskt genitiv-s kommer knappast att försämra placeringen i sökresultaten.
Dvs: ”Hitta Pitts alla filmer”.



Bild överst av Jan Vašek.

Sommar-oväder på 1800-talet: 380 mm regn. Hela Belgien under vatten. Hagel stora som hönsägg.

Här ges en glimt av hur stora utrikes ovädershändelser rapporterades i forna tider, då såna katastrofer inte alls blev lika synliga för omvärlden som i nutid.

I forna tider hade media en blygsam utbredning och synlighet jämfört med nutid. Tidningar var enda nyhetsmediet. Tidningarna bestod av ett fåtal sidor, inga fotografier, sidorna var tättskrivna.
Även artiklarnas rubriker var blygsamma (utom logotypen längst upp på förstasidan), både till storlek och innehåll. Rubriker som den ovanstående stora, långa och mer detaljerade rubriken förekom knappast på den tiden.

Det var i industrialismens barndom. Människans utsläpp var marginella, globalt sett. Jordens befolkningsmängd var bara drygt 1 miljard, istället för närmare 8 miljarder som nu.

Bild nedan: Aftonbladets förstasida år 1850, den 31 augusti. På förstasidan står ingenting om de svåra översvämningar som drabbat Belgien och Frankrike, men på sidan 3 i den tunna tidningen omtalas de händelserna.

Bild ovan: sidan 3, från 31 augusti 1850.
Den sidan är ännu mer kompakt och tättskriven än förstasidan. Längst ner i fjärde kolumnen, under rubriken ”Blandade ämnen”, med fortsättning överst i sista kolumnen (rödmarkerat), några axplock ur texten (min fetstil):

  • ”ÖFVERSVÄMNINGAR I BELGIEN OCH FRANKRIKE”
  • »I mannaminne», säger en tidning, »har aldrig ett så ymnigt, starkt, ihållande och allmänt regn fallit. Hela landet (Belgien) är öfversvämmadt».
  • ”Under medlet af Augusti månad hafva häftiga störtregn, som fallit i dessa länder, medfört stora öfversvämningar på många ställen, så att ofta hela hus och skogar blifvit nästan bortsopade och flera menniskolif spilda. I Hirson, hvarest le Gland kastar sig i l’Oise, stodo alla gator under vatten den 16 Aug.”
  • nya stenbroar hade blifvit kullstörtade.”
  • ”Gatorna, heter det, i en berättelse från Brüssel, bildade rigtiga floder, hvilkas häftiga strömmar till och med bortförde gatuläggningen.”
  • ”Några bönder, som i trakten af Wenderghem den 15 Aug. återkommo från kyrkan, öfverraskades på vägen ar en häftig orkan och togo sin tillflykt till en qvarn. Åskan förföljde dem äfven här. Den slog ned och träffade 12 personer, af hvilka trenne afledo och de öfriga blefvo mer eller mindre svårt sårade.”
  • ”I Gent hade kanalen på 43 timmar stigit öfver 2 alnar.”
  • ”Bestörtning och sorg är målad på alla ansigten.”

Ett annat exempel på oväder förr i tiden är sommaren 1882, den 5 augusti. Några axplock ur texten (min fetstil):

  • ”Skyfall och orkaner i Tyskland och Österrike.”
  • ”våldsamma skyfall, på många ställen i förening med orkanartade vindstötar samt hagelskurar”
  • ”I staden Brandenburg föll på några få timmar 380 millimeter regn.
  • Dammen vid Pruskworka genombröts.”
  • ”Vid Neckarfloden föllo hagel så stora som duf- och hönsägg.”
  • ”en öfversvämning, så att vattnet stod 5 fot högt i källarne.”
  • ”Många personer sårades af de nedhaglande ispiggarne.”
  • ”I Brünn hade invånarne knappast tid att rädda sig, och flere personer drunknade. Tusentals landtmän ha mist hela sin skörd.”

Skeptikern tänker kanske att vissa av uppgifterna från den tiden kan vara överdrivna. Föll det verkligen 380 mm regn på några få timmar? (Det är mer än dubbelt så mycket som i Gävle häromdan under 24 timmar, vid översvämningarna där som uppmärksammades flitigt i media).
Var haglen i augusti verkligen stora som duv- och hönsägg? Var verkligen hela Belgien översvämmat?

Absolut visshet om detta lär vi inte få. Men nuförtiden – i vår moderna tid – överdrivs, vinklas och friseras det, så varför inte heller då.

Hursomhelst, om de två nämnda oväderexemplen från utlandet hade inträffat i nutid, så hade de fått MYCKET stor spridning i massmedia. På förstasidor, med stora rubriker och chockerande bilder och videoklipp, uppföljning och inträngande reportage lokalt på plats flera dar i sträck.
Därför att vädret är en följd av klimatet (vilket är självklart) och klimatet är numera hett, eller högaktuellt som det också heter.



Mera:

De citerade tidningstexterna ovan är inlästa med ett maskininläsningsprogram (OCR), det kan finnas felstavningar.

Tidningssidorna med de två artiklarna ovan (hos kb.se, Kungliga biblioteket):
1850-08-31, sidan 3, Aftonbladet. (kolumn 4 och 5, längst ner resp. upp).
1882-08-05, sidan 3, Aftonbladet. (kolumn 3, en bit ner).
Tips, hos kb.se: tryck på den lilla tidningssidan för större bild, tryck sedan på + och – knapparna för att zooma in eller ut för att läsa. Stäng med x längst upp till höger.

Bilder överst, stora hagel, av AngelaJMaher / Georgex25.

Vad är GLOBAL temperatur?

Uttrycket ”globala temperaturen”, eller: globala årsmedeltemperaturen, förekommer ofta när det talas om klimatförändringarna och den globala uppvärmningen.
Men hur mäts globala temperaturen? Finns det en jättestor febertermometer uppstoppad i Moder Jords globala mun, armhåla eller bak? Självklart inte, det var en silly fråga.

Att beräkna / uppskatta jordens nutida globala temperatur är ingen trivial uppgift. Det finns ett antal organisationer eller institut världen över som ägnar sig åt detta. Varje organisation samlar årligen in stora mängder data, utför sina beräkningar och presenterar sin variant av den globala årsmedeltemperaturen. Några exempel på såna organisationer* är NASA GISS (USA), Berkeley Earth (USA), Copernicus Climate (EU), CRU (Storbritannien), JMA (Japan), NOAA (USA).

Varje sådan aktör bearbetar data från tusentals eller tiotusentals lokala mätstationer jorden runt, på land och på hav, det handlar om miljontals temperaturvärden. Exempel:

  • NASA GISS använder data från 6.300 mätstationer, plus observationer från fartyg, bojar m.m*
  • Berkeley Earth hämtar data från 20.000 mätstationer, plus observationer från fartyg, bojar m.m*

I slutändan kommer de olika aktörerna fram till nästan samma värden på de nutida globala årsmedeltemperaturerna:

Bild: skillnader mellan olika aktörers beräknade globala årsmedeltemperaturer för åren 1860 till 2018.
Ju äldre temperaturer desto större skillnader mellan olika aktörer. Under senare hälften av 1900-talet blir de mer samstämmiga.

Jordens nutida globala uppvärmning kan alltså åskådliggöras så här:

Bild: diagram från NASA*, globala årsmedeltemperaturen åren 1880 till 2020 (som avvikelse från globala medeltemperaturen åren 1951-1980).
De senaste hundra åren har globala årsmedeltemperaturen ökat med drygt en grad Celsius.

Längre tillbaka än omkring 1850-talet kan den globala temperaturen inte beräknas i mer seriösa sammanhang, eftersom underlaget från äldre tider är för osäkert och inte tillräckligt omfattande.



Bild från NASA: climate.nasa.gov/…/global-temperature .
Bild, skillnader: berkeleyearth.org/… .
Några organisationer / institut:
berkeleyearth.org/land-and-ocean-data
giss.nasa.gov/gistemp
nasa.gov/vital-signs/global-temperature
jma.go.jp/tcc/tcc/products/gwp/temp/ann_wld.html
copernicus.eu/node/201
crudata.uea.ac.uk/cru/data/temperature/
noaa.gov/sotc
metoffice.gov.uk/hadobs/hadcrut4

* Uppgifterna om antalet mätstationer är från år 2018.


Mera:
”I want PANIC” (Om FN och massmedia).

”I want PANIC” (Om FN och massmedia)

Klimatförändringar är ett faktum, men det förekommer en del vilseledanden i den allmänna rapporteringen. I syfte att skrämmas eller av okunskap. Exempelvis häromdan skrev SVT m.fl. om en rapport från FN:s klimatpanel IPCC. Svt.se presenterar följande alarmistiska och till synes säkra uppgifter:
”FN:s klimatpanel: Så här varmt har det inte varit på 100.000 år”. (svt.se, 9 aug. 2021).

Men, SVT döljer för läsarna att den uppgiften klassas som ”medium confidence”*.
Dvs FN IPCC bedömer själva att det egentligen är en osäker uppgift, att den bara med femtio procents säkerhet anses korrekt. Det kan alltså lika gärna vara en felaktig uppgift. (Se skärmbild nedan under ”Mera”).

Rapporten från FN IPCC består av nästan fyratusen sidor. Klassningen ”medium confidence” förekommer nästan tvåtusen gånger (1913 st) i den rapporten. Och ”low confidence” förekommer på 1356 ställen i rapporten.
Totalt så finns det fler av osäker art (3277 st) än mer säker (2797 st)* i den rapporten.

Man bör alltså vara uppmärksam på att många TILL SYNES säkra påståenden i FN-rapporten faktiskt åtföljs av t.ex. parentesen ”(medium confidence)” eller ”(low confidence)”, eller av en liten fotnot där osäkerheten framträder.

Med andra ord så fungerar det ofta enligt följande i FN-panelens rapporter:
”PÅSTÅENDE, FRAMSTÅR SOM FASTSTÄLLT FAKTA [+eventuellt tillägg], åtföljt av en kort parentes som upphäver eller försvagar påståendet och tillägget”.

Dvs som i följande exempel, något tillspetsat:
”The moon is made of cheese [Parmesan cheese] (not).”
(dvs månen är gjord av parmesanost… inte).
Eller varför inte som i denna välkända scen:
Borat – Not Joke (full scene).
”THIS SUIT IS BLACK… (not)”

Nu är det förstås inte fullt så illa i rapporten som med Borats kostym…
Kontentan av denna lilla granskning är att många uppgifter i FN IPCC-rapporten är osäkra, och att rapporten formulerar sig aningen förrädiskt så att det kan uppfattas som säkra uppgifter för en slarvig läsare.
ATT rapporten har ett visst mått av osäkerhet är självklart eftersom den uttalar sig om både framtiden och det förflutna långt tillbaka. Och att det finns osäkerhet i den typen av hypoteser vet de allra flesta… utom möjligen en del mediefolk som missat det, eller medvetet misstolkar i syfte att skapa mer braskande rubriker.

Men de flesta medborgare läser nog inte rapporten från FN:s klimatpanel.
De flesta ser bara massmedia, som hellre sätter panikartade rubriker.

Från det ena till det andra panikskapandet…

I januari 2019 spreds klimatbudskapet via FN och massmedia:
”I WANT (you to) PANIC”

”jag (vi) vill skapa panik”, eller ”jag (vi) vill att ni ska få panik”.

De hysteriskt skrikande människorna i ljudklippet ovan illustrerar den önskade paniken. (För dig som inte vet: tryck till vänster på ljudklippet för att lyssna). OBS att det är ett ljudmontage, folk skrek inte så i FN-byggnaden, åtminstone inte inför kameran…

Panikbudskapet ovan uttalades av en svensk så att säga medieprodukt som bildades sommaren 2018, bara fem månader innan uppträdandet i FN.
Den medieprodukten, som numera även är ett registrerat varumärke*, är utformad som en liten och till synes spröd, klimatoroad flicka. Tillsammans med sina föräldrar offentliggjorde flickan i en bok* (sommaren 2018) sina sjukdomsdiagnoser och ätstörningar. Den beskrivna bräckligheten och skörheten medför att media alltid måste stryka medhårs, den typen av medieprodukt kan/får självklart inte ifrågasättas eller kritiseras i media.

Några månader efter FN-budskapet upprepades önskan om panik. Det var i EU-parlamentets miljö- och hälsoutskott i april 2019. Då var budskapet dessutom att om mänskligheten inte bättrar sig så kommer det att leda till ”the end of our civilization as we know it”, ”around the year 2030”.
Den formuleringen kan för övrigt ha inspirerats av uttrycket ”The end of the world as we know it”, som förekommer i en apokalyptisk tv-serie* i en skräckgenre som flickans mamma följer sedan flera år tillbaka.

* Senare samma år som panikbudskapet i FN och EU (2019), så ansökte man om registrering* i EU av varumärket ”Greta Thunberg” (dvs den lilla flickans personnamn). Syftet är att ingen annan än de själva ska kunna tjäna pengar på det namnet (inom de affärsområden som varumärket är registrerat).




Mera:

* Skärmbild ur FN IPCC-rapporten (for policymakers), sidan 9 (mina färgmarkeringar):

* ”medium confidence” är en av fem nivåer av bedömd säkerhet (ipcc:s egen bedömning):
very low, low, medium, high, och very high.
”Medium” definieras: ”Odds of being correct: about 5 out of 10 chance”.
(Men definitionen finns inte beskriven i ipcc-rapporten).
I FN IPCC-rapporten förekommer det 3277 st. very low-, low- och medium confidence, och 2797 high- och very high confidence. (Det har räknats med ett pdf-program som visar totala antalet förekomster av söktext i ett dokument).

Osäkerheten beror bl.a. på att FN IPCC bollar med osäkra och ibland rentav ovetenskapliga metoder:
– dels gällande rekonstruerade tusentals år gamla temperaturer,
– dels jämförelse av rekonstruerade temperaturer med nutida temperaturmätningar,
– och dels beräkning av ”globala” temperaturen för tusentals år sedan, ur ett fåtal lokala, rekonstruerade temperaturer.

* IPCC:s rapport ”Climate Change 2021”, daterad ”7 August 2021 17:00 CEST”:
mysterium24.se/…/IPCC_AR6_WGI_SPM.pdf
Se rapport-sida 9 (pdf-sida 10), färgmarkerad text. Rapporten hämtades 11 augusti 2021.
Detta är inte fulla rapporten (som består av 3949 pdf-sidor), det är en 42-sidors sammanställning som IPCC gjort för ”Policymakers”, men sidorna har samma innehåll som i fulla rapporten.
Anm: på sid 3 i denna och den fulla rapporten anges med röd text ”This document is subject to final copy-editing”, dvs rapporten är inte helt klar. Rapporten finns på ipcc:s webbsida (vid ”Full report, Download full report”, alternativt ”Summary for Policymakers, Download SPM”).

* Det registrerade varumärket: euipo.europa.eu/…/trademarks/018171377

* Bok ”Scener ur hjärtat” (2018) av föräldrarna Malena Ernman och Svante Thunberg, där bl.a. döttrarnas diagnoser och problem beskrivs. Se även:
– ”Greta Thunbergs bakgrund, kaos och familjens bok”.

* Uttrycket ”The end of the world as we know it” i en skräck-tv-serie år 2017:
en.wikipedia.org/wiki/TEOTWAWKI….
(serien ”Fear the Walking Dead” är en spinoff av ”The Walking Dead”).


Sluttanke: bra att minska förbrukningen av fossila bränslen, också av skälet att det är en ändlig resurs som så småningom kommer att sina. Men vad som behövs är konkreta förslag på hur det kan ske, och hur vi kan anpassa oss till nuvarande klimatförändringar, utan att orsaka kaos. Förslag från folk som har rätta kunskaperna och den empati som krävs. Inte panik.

”Do you know this woman?” (Isdalskvinnan)

Bilden ovan är en uppdatering och lätt modifiering av en äldre ”efterlysning” från NRK (norska public service, Norsk rikskringkasting). Kvinnans ålder har reviderats sedan dess, efter en analys år 2017 av hennes tänder.

Det handlar om den mycket omtalade oidentifierade ”Isdalskvinnan” (eller kvinnan i ”dödsdalen”), som hittades död i Isdalen utanför staden Bergen i Norge, söndag 29 november 1970 kl 13:15.
Hon var svårt bränd men det fanns inga rester av nån brasa eller eldplats. Däremot spår av bensin i marken under henne. Hon hade många sömntabletter i magen. Och hon hade minst 8 falska identiteter.

Bild ovan: fyndplatsen, med kroppen och några av hennes tillhörigheter, inklusive en likörflaska som stod intill. (På bilden syns också en fot troligen tillhörande en polis, kan man anta). Bilden finns omaskerad och i större format t.ex. här (NRK, öppnar nytt fönster).

Fyndplatsen ligger ett par kilometer från Bergen, några hundra meter från en mindre bilväg och en stig.
Platsen är högt belägen, den sägs varit en populär utsiktspunkt:

Bild ovan: utsikt från fyndplatsen, del av Isdalen och sjön Svartediket.

Kvinnan låg på rygg, svårt bränd på framsidan. Det fanns inga rester efter nån campingbrasa e.dyl, hon blev alltså inte bränd på bål. Armarna var sträckta framåt, vilket är vanligt förekommande på kroppar som brunnit.
Polisen hittade spår av bensin i marken under henne och på en pälsmössa intill.
Det lär inte funnits några spår av bensin i de två små plastflaskor som låg där, det var vattenflaskor.

Hon hade minst femtio halvsmälta sömntabletter i magen. (Det låg ett dussintal på marken också).
Dödsorsaken uppges vara en kombination av kolmonoxidförgiftning och överdosering av sömntabletter.

Hennes armbandsur och smycken var avtagna och låg bredvid.

Hon hade inga avvärjningsskador på armar och händer, dvs hon verkar inte ha försvarat sig häftigt mot nån angripare.
Men i nacken fanns ett blåmärke som kan uppstått självförvållat av fall, eller av slag från en angripare.

Bild ovan: fyndplatsen efter att polis avlägsnat kroppen. Där syns bl.a. likörflaskan, brända kläder, vattenplastflaska.

Ok, men det verkar väl varit självmord? (Norska polisens officiella slutsats var självmord). OM det inte hade funnits en rad ytterligare underligheter, bland annat hade hon flera falska identiteter, och hon (eller nån annan) hade vidtagit fler åtgärder för att försvåra identifiering.
– Det hittades inga identitetshandlingar på fyndplatsen.
– Märkestaggarna på kläderna var borttagna.
OCH senare hittade norska polisen hennes resväska i en förvaringsbox på järnvägsstationen. I väskan fanns bl.a:
– Ett par glasögon med hennes fingeravtryck.
– Ett anteckningsblock med noteringar i chifferform (dvs kodat), som visade sig vara beskrivningar av hennes resande, som hade varit omfattande (både in- och utrikes).
– En receptbelagd eksemkräm där etiketten med läkarens/patientens namn tagits bort.
– Tyska och norska sedlar, och mynt från Belgien, Storbritannien och Österrike.
– Flera peruker. Kosmetika, kam, hårborste.

Polisen kontaktade flera hotell, och hotellpersonal och andra personer som trodde sig ha mött kvinnan tidigare. Det framkom att kvinnan haft minst åtta falska identiteter och falska pass. (Men polisen uppges aldrig hittat passen). De falska identiteterna hon använde i Norge var:
Elisabeth Leenhouwfr, Claudia Nielsen, Genevieve Lancier, Alexia Zarna-Merchez, Claudia Tielt, Vera Jarle, Finella Lorck.

På flera hotell i Paris hade hon använt namnet Vera Schlosseneck.
Ur hennes kodade anteckningsblock framkom att de sista resorna var från Paris till Stavanger, vidare till Bergen, till Trondheim, tillbaka till Stavanger och slutligen till Bergen där hon sågs gå in i en taxi den 23 november 1970.

En butiksägare som sålt ett par gummistövlar till henne sa att hon doftade/luktade vitlök. Flera personer uppgav att hon talat dålig engelska, men bra tyska och franska.
Hotellpersonal sa att kvinnan haft en elegant framtoning och utstrålat självförtroende. Ibland begärde hon att byta rum, flera gånger.

 Nån har räknat ut att hennes resrutter sammanföll med testningen av vapensystem. Dvs hon kan ha sysslat med underrättelseverksamhet eller spionage. (I norska polisens officiella kommentar uteslöt man dock att kvinnan var spion).

Att hon var involverad i nåt skumt verkar uppenbart, vanligt hederligt folk har inte åtta falska identiteter och pass. Om det inte var spionage så var det nån (annan) kriminell verksamhet.
Men det utesluter förstås inte att det var självmord, helt på egen hand.

En titt i våran excellenta kristallkula, som även kan se bakåt i tiden, avslöjar följande om hur Isdalskvinnan dog.

Hon följde med frivilligt till utsiktspunkten i Isdalen, under falska förespeglingar. Det medfördes bl.a. en flaska likör.
Väl på plats sa gärningspersonen att kvinnan skulle bli avrättad, hon fick välja mellan att skjutas eller att frivilligt svälja massa sömnpiller.
Gärningspersonen tänkte att det vore bra om det såg ut som självmord. Kvinnan tänkte att hon kunde vinna lite tid, och kanske överleva, om hon valde sömnpillren.

Hon tog själv av sig sitt armbandsur och sina smycken, för ”så brukar jag göra innan jag somnar”.
När kvinnan började bli dåsig av sömntabletterna skvätte gärningspersonen bensin på henne och tände på, som en säkerhetsåtgärd så att hon säkert skulle dö. Behållaren som innehållit bensinen tog gärningspersonen med sig från platsen.

Kristallkulan ger en alternativ version, nämligen att kvinnan helt på egen hand var i färd med att begå självmord med piller, då en fullblodspsykopat som stalkat eller förföljt henne dök upp på platsen.

…Även kristallkulor är ombytliga, nu kom en tredje version. Eftersom Isdalskvinnan lade ner såpass energi på att dölja sin identitet så är det konsekvent att hon löpte linan ut vid ett självmord och försökte utplåna sig själv helt och hållet, med eld.
Hon hade alltså med sig bensin i en liten plastflaska. Efter att hon hällt ut innehållet på sig själv så hivade hon iväg den lilla flaskan bland stenröset så att den råkade försvinna ner i nån spricka och sen aldrig hittades.

Signalement

Isdalskvinnan beräknas varit 36-44 år (född 1926-1934), 164 cm lång, smärt med breda höfter, brunsvart hår, bruna ögon.
Några hade hört henne tala tyska, franska och flamländska, samt dålig engelska.

Hon var mest sannolikt född i sydöstra Tyskland, och i vuxen ålder bosatt i Frankrike, enligt analys av tandemaljen.
Enligt tandanalysen flyttade hon i tonåren till västra Tyskland, till Nederländerna, till Belgien. Som vuxen var hon mest troligen bosatt i norra Frankrike. Andra forskningsresultat utesluter England och Spanien.


Und so weiter, und so weiter (och så vidare, på Isdalskvinnans språk tyska). Mer om detta fall finns massor på webben. En del källor skiljer sig åt i vissa uppgifter, så det skadar inte att jämföra flera källor.

Familjen i Kevinfallet vill ha pengar. Men glöm inte Saxmordfallet…

Tobias, mordoffer

Häromveckan begärde familjen i Kevinfallet ersättning* från regeringen för att polisen år 1998 misstänkte att familjens två söner hade orsakat 4-årige Kevins död i Arvika.

Men, kära läsare, glöm då inte bort pojken i saxmordfallet, han borde i så fall också få ersättning i form av en hög pengar.
Polisen misstänkte år 2001 att den pojken hade huggit ihjäl sin klasskompis 11-åriga Tobias Lindquist (bild) i Hovsjö, Södertälje med en sax. Ärendet gick inte vidare till domstol eftersom pojken var minderårig (liksom ”kevinbröderna” var).

Saxmordpojken avfördes som misstänkt i mars 2019, efter en mediekampanj som uppstod i svallvågorna efter att ”kevinbröderna” hade avförts som misstänkta år 2018 tack vare den känslofyllda kampanjen om Kevinfallet som media hade drivit sedan våren 2017.

Det var en annan åklagare än i Kevinfallet som fattade det slutliga beslutet i saxmordfallet. Tre (3) föregående åklagare hade vid olika granskningar (2001, 2017, 2018) bedömt att den ursprungliga saxmordutredningen var bra utförd och att saxmordpojken skulle kvarstå som misstänkt. Men en fjärde åklagare klarade inte (?) medietrycket och gjorde en annan bevisvärdering (på exakt samma bevis).

Men brödernas föräldrar hjälpte ju till att peka ut bröderna som misstänkta, hur ska man se på det?

”Kevinbrödernas” föräldrar lämnade 1998 flera uppgifter som misstänkliggjorde bröderna. Men numera (bort-)förklarar föräldrarna sina uppgifter genom att påstå att de var påhittade under påverkan av ”narkotikaklassade mediciner” som de fick och därför att polisen hotat ta barnen ifrån dem.

Föräldrarna berättade 1998 exempelvis att de haft problem med att ena brodern hade ovanan att ta struptag på andra barn, och att bröderna kommit inrusande och sagt att de sett Kevin ligga vid vattnet (vilket föräldrarna då hade ignorerat och istället åkte familjen iväg på en fisketur). Pappan skrev t.o.m. ned sådana redogörelser på papper.

Har föräldrarna under alla dessa år inte själva vetat om att uppgifterna som de lämnade 1998 var falska? (om de var falska).

Om föräldrarna visste att deras uppgifter från 1998 var falska så borde de för länge sedan ha avvisat och tagit avstånd från de uppgifterna. På så sätt hade preskriptionstiden även kunnat brytas, så att de hade sluppit få avslag på skadeståndsbegäran som lämnades till JK häromåret.
Men om föräldrarna säger sig INTE ha vetat att deras egna uppgifter om sina egna barn var falska – om de var falska – då kan det bli svårt att ta deras nutida påståenden som sanningar.

Ska även fler som varit misstänkta men inte häktade få ersättning?

Sedan uppstår frågan gällande ytterligare personer som liksom ”kevinbröderna” och saxmordpojken varit misstänkta för mord eller annat grovt brott, men inte häktade (och förstås inte heller dömda i domstol), och sedan har avförts från polisutredningen.

Hur lång tid ska det ha gått mellan misstanke och avskrivning för att få ersättning?
20 år? 10 år? 5 år? 1 år? 1 månad?

Från det ena till det andra… Kevinstiftelsens tre år av misslyckad jakt på stipendiater

År 2018 startade nämnda familj inklusive ”kevinbröderna” en insamlingsstiftelse ”till Kevins ära”. Ändamålet med Kevinstiftelsen uppgavs vara att under våren varje år utse två stipendiater, två personer som ”kämpat sig till examen i såväl grundskola som gymnasieskola”, eller ”någon som kämpat mot alla odds och lyckats”.
Stipendierna är på 5 tusen kr vardera. (Dock inte i kontanter: ”…Kevinstiftelsen kommer betala den faktura som är kopplad till stipendiaternas val av förkovring”).

MEN det har gått dåligt att hitta någon som vill ha det stipendiet, och som uppfyller kriterierna.

Bild ovan: ur kvartsidesannons ”Ansök om stipendie från Kevinstiftelsen” i lokaltidningen.

Sedan starten av Kevinsstiftelsen år 2018 och fram till hösten 2020 hade de:
– fått in cirka 70 tusen kronor i gåvor och andra intäkter,
– och spenderat cirka 20 tusen kr av dem.
enligt förra årets årsredovisning. (De har brutet räkenskapsår, 1 oktober till 30 september).

Merparten av de kostnaderna bör vara annonseringen våren 2019 i pappers-lokaltidningen, fyra stycken kvartsidesannonser (ganska stora annonser alltså).
Men inga ansökningar inkom då enligt kriterierna, så inget stipendium delades ut första året.

Under stiftelsens andra år hade coronapandemin börjat så smått, och ett halvhjärtat försök gjordes på deras blogg att hitta stipendiater. Sen blev det tyst. Och det blev inga stipendiater andra året heller.

Inte heller tredje året, dvs 2021 som pågår nu, har det utsetts nån stipendiat enligt de ursprungliga kriterierna.
Dock såg man sig nödgad att ändå trolla fram två stipendiater, men enligt andra kriterier än de ursprungliga. Man raggade helt enkelt själv upp två stipendiater, som fick 5 tusen kr vardera:
en innebandyspelare och en förening.
…Istället för att vänta ytterligare ett fjärde år på att två relevanta personer ska söka deras stipendium.

Skälet kan vara Sveriges stiftelselag, som kräver att stiftelsen inte försummar sitt ändamål längre tid än ett par år, om inte ”synnerliga skäl” föreligger. Enligt 11 kap:

”2 a § En insamlingsstiftelse ska under en period om tre sammanhängande räkenskapsår använda minst tre fjärdedelar av sina intäkter för stiftelsens ändamål, om det inte finns synnerliga skäl. Lag (2009:244).”

Pandemin kan möjligen ses som ”synnerliga skäl”… Men eftersom Kevinstiftelsens stipendier vänder sig till personer som klarat svårigheter och ”kämpat mot alla odds”, och de flesta studenter faktiskt HAR klarat examen TROTS pandemin, så blir det underligt när Kevinstiftelsen skyller på pandemin.

Sanningen är väl att folks intresse för Kevinstiftelsens stipendier har varit obefintligt under dessa tre åren, men det vill man helst inte tala öppet om.


Mera, om deras bok:
Bok om Kevinfallet kastar sten i glashus. (Där familjen bl.a. misstänkliggör en annan pojke för att ha orsakat Kevins död).


* Önskat belopp i begäran till regeringen är okänt, men förra året (2020) sökte ”kevinbröderna” 20 miljoner kr i skadestånd hos Justitiekanslern, men fick avslag pga preskription.

Ang. Kenvinstiftelsen och stiftelselagen: under en period på tre år måste en insamlingsstiftelse använda minst tre fjärdedelar av sina intäkter för stiftelsens ändamål. Enligt förra årets redovisning hade Kevinstiftelsen bara använt drygt en fjärdedel. Där har de ytterligare nåt att beakta i sin verksamhet.