Kategoriarkiv: Olof Palme-fallet

Palme, revolverpipor, kulor och uppsvampning

En foliehatt som lärt sej hantera vårt mailformulär misstror inlägget om sittnedkomikern GW och uppgiften om revolverkulors uppsvampning. Detta reds ut här.

I det gamla inlägget ”Ofrivillige sittnedkomikern GW och stora puffran i lilla väskan” nämns att Palmemordutredningen fokuserade på revolvrar med piplängd minst 4 tum (10,2 cm), på grund av fenomenet uppsvampning. Foliehatten tror att begreppet uppsvampning är en bluff som planterades i Palmeutredningen för trettio år sedan för att leda utredningen åt fel håll och skydda mördaren. (Därav benämningen foliehatt).

På bilden* ovan syns två Magnum-blykulor (omantlade, inte från Palmemordet):
den ena utskjuten från en 6-tumspipa (vänster) och den andra från en 2-tumspipa (höger):

  • Båda kulorna uppvisar uppsvampning, men den vänstra kulan enbart i nosen (dvs övre delen).
  • Den högra kulan, från korta pipan, är även uppsvampad i basen (nedre delen).
    Anm: att den högra kulan har expanderat mindre i nosen än den vänstra kan bero på flera faktorer: att kulorna inte har skjutits mot samma typ av mål, eller på samma avstånd, eller att vänstra kulan haft något större hastighet mot målet t.ex. pga längre pipa.

Uppsvampning eller expansion i NOSEN (eller vanligen bara ”uppsvampning”) är vanligt förekommande och ofta önskvärt, vid t.ex. jakt eftersom det ger större chockverkan och snabbare död = mer skonsamt, man slipper långa eftersök med djur som lider. (”Miljövänliga” kulor av koppar, som är hårdare än bly, expanderar mindre).

Med såpass kraftig blyammunition (.357 Magnum) som i Palmemordet så uppstår fenomenet uppsvampning i BASEN på kulan om den skjuts från en kortpipig revolver. Vid mycket kraftig uppsvampning i basen (vid mycket korta piplängder) så kan det t.o.m. göra kulan instabil och försämra träffsäkerheten*.

Kulan har så högt tryck på baken (basen) att den trycks ut en aning då kulan lämnar den tätt omslutande pipan. Ju längre pipa desto mindre grad av uppsvampning bak. Är pipan tillräckligt lång, t.ex 4 tum  och kulan har rätt förutsättningar, så omvandlas energin från krutexplosionen istället till ökad hastighet, och bakre uppsvampning uteblir när kulan lämnar pipan.

Palmeutredningen har även analyserat misstänkta kortpipiga revolvrar, en 3-tummare provsköts år 2006, så man har inte helt uteslutit kortare pipor än 4 tum.
Men eftersom (bakre) uppsvampning faktiskt förekommer med denna kraftiga ammunition och korta pipor så beaktade Palmeutredningen detta faktum när urvalet begränsades, i sin strävan att effektivisera sökarbetet. Dvs på motsvarande sätt som man inriktade sig på revolvrar och inte pistoler, och på ammunition av samma typ som de upphittade Palmekulorna.

Bild ovan: de två kulorna av typen .357 Magnum Metal Piercing som hittades efter mordet på Olof Palme, uppges inte visa några tecken på uppsvampning i basen. Slutsats: sannolikt var mördarens pipa minst 4 tum. Men något kortare kan inte uteslutas.
Blykulornas övre del är överdragen med en mycket hård koppar-zink-legering och mer spetsig. Dvs kulorna är gjorda för att inte expandera eller svampa upp i nosen då de träffar målet, och för att genomtränga hårda ytor som t.ex. bilplåt.
Denna typ av ammunition med icke expanderande kulor används INTE av jägare som vill minimera risken att djuret överlever och lyckas försvinna utom skotthåll.

* Övre bild och uppgifter från ”Handbook of Firearms and Ballistics – Examining and Interpreting Forensic Evidence”, av Brian J. Heard, 2008, sid 198-199:
https://archive.org/details/Handbook Of Firearms And Ballistic…
Obs i den texten anges inte vilka piplängder som inte ger någon bas-uppsvampning alls (det finns ingen sådan exakt gräns). Texten tar däremot upp den destabiliserande effekt sådan uppsvampning kan ha på kulan vid piplängder kortare än 3 tum.
Citat (sid 198):
”When high-pressure handgun cartridges loaded with plain lead bullets are fired through short-barrelled weapons, there is an additional problem.
The problem here is that as the bullet emerges from the barrel, the gases which follow are still at an extremely high pressure. Once the bullet is freed from the constraints of the barrel, the pressure of the gases on its base is so great that it will expand. Sometimes, this base expansion can increase the diameter of the bullet by 50% or more, giving rise to a much larger entry hole than one would normally expect.
In addition, the bullet can become unstable as the base expansion is not always constant. This can, in extreme cases, cause the bullet to tumble in flight.
In handguns, this phenomenon is only of any consequence with plain lead bullets fired in 0.357″ and 0.44″ Magnum weapons with a barrel length of less than 3″.”

Gamla ouppklarade mord och the streetlight effect

Du har säkert hört om den packade mannen som sent på natten hade tappat nåt (sina nycklar, pengar, eller nåt annat), men som bara letade under en gatlykta därför att det var lättare att leta där det var ljust.
Det är en hundra år gammal historia. Och en variant av The streetlight effect*. Nåt liknande kan förekomma med gamla ouppklarade mordfall.

Bild ovan: seriestripp troligen från tidigt 1900-tal.

I över trettio år pågick polisutredningen av mordet på Olof Palme. Närmare bestämt 34 år, innan den avslutades år 2020 med att åklagare Krister Petersson – efter att han året dessförinnan i TV hade utlovat en lösning på Palmefallet – pekade ut en avliden man som misstänkt, på mycket svaga grunder. Mannen hette Stig Engström och förekom i polisutredningen som ett aningen excentriskt vittne.

Åklagarens misstänkliggörande av Engström uppskattas av författare, filmbolag med flera som vill tjäna PENGAR på Engström.
Även en del individer som inte tjänar pengar är övertygade att mördaren finns i det digra polisutredningsmaterialet. Deras logik påminner om ”the streetlight effect” fast de letar i en gammal polisutredning istället för under en gatlykta.

På tal om filmbolag: i januari 2022 inledde åklagare Zilla Hirsch en förtalsutredning mot Netflix för deras tv-serie där Engström framställs som mördare. (Med den rolige exkomikern Robert Gustafsson bärandes en lustig fettomask, i rollen som Engström).
Ska vi gissa att utredningen läggs ner, därför att seriens eftertexter innehåller en brasklapp att det hela bara är ”en teori”.

På tal om Palmes mördare: NU kan vi avslöja att Olof Palmes verkliga mördare heter Roger Svensson. Han var en våldsbenägen tjacklangare med psykiska problem, ”men ingen pundare”, som besökte Stockholm fredag kväll den 28 februari 1986 för några leveranser.
Rogge hatade regeringens narkotikapolitik, och han hatade Olof Palmes ”arroganta attityd”. Så när Rogge på väg till bilen helt oväntat råkade få syn på Palme, beslutade han spontant att använda sin skarpladdade Ruger* som förvarades i rockfickan som ”en livförsäkring”. Direkt efter dådet reste han hem, ”med känslan av stor befrielse”.
Under de följande decennierna berättade han aldrig för nån om mordet. Förrän nu.
Denne Roger finns inte med i Palmeutredningen.
Kanske är uppgiften om langaren Rogge sann, eller så är det bara en teori, vem vet.

* Ruger, kaliber .357 Magnum, kan ha använts i Palmemordet, enligt polisen. Av den revolvertyp som mördaren bedöms ha använt så finns det flera fabrikat som är möjliga, t.ex. Smith & Wesson, Ruger, Taurus, m.fl:
polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/palmeutredningen/.

* The streetlight effect: när man bara söker där det är enklast att söka.

Fler exempel:
– ”Why Scientific Studies Are So Often Wrong: The Streetlight Effect” (Dec 10, 2010):
discovermagazine.com/the-sciences/why-scientific-studies-are-so-often-wrong-the-streetlight-effect
– ”The streetlight effect in climate change research on Africa” (March 2017):
sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0959378016302412

The streetlight effect:
en.wikipedia.org/wiki/Streetlight_effect
”The streetlight effect, or the drunkard’s search principle, is a type of observational bias that occurs when people only search for something where it is easiest to look.”

Bild överst (gubbe under gatlykta) av ”Jessica” (modifierad).

”Vägsalt dödar”… Vad? Vem? Olof Palme?


Om vägsalt och vad det dödar. Och om mordet på statsminister Olof Palme. Och om den gränslösa ingenjören.

Rubriker: Inledning.  Kritik och protester.  ”Vägsalt dödar” och ”ingenjören utan gränser”.  Avslöjandet.  Slutord / sammanfattning.

Trafikverket (f.d. Vägverket) har halkbekämpat vintervägar med vägsalt sedan 1950-talet (saltet används som tömedel). Även innan dess spreds vägsalt i Sveriges avlånga land.

Vägsalt används också på våren för dammbindning på grusvägar ute på landet, och i en del städer (på asfalterade gator). Dammbindning i städer görs ofta nattetid. (Det finns flera skäl till dammbindning i städer, se studie*).

Bild ovan: dammbindning med vägsalt på grusväg.

Olika typer av vägsalt i torr eller flytande form används alltså under en stor del av året, framför allt på vintern och våren. HUNDRATUSENTALS TON vägsalt sprids årligen på en del av Sveriges vägnät, i städer och på stora och små vägar, inklusive cykelbanor, runtom i landet.

De negativa effekterna av vägsaltningen är bland annat:
Skador på vegetation och mark. Och föroreningar i grundvatten och vattentäkter.
Korrosion (rost) på bilar och andra fordon.
Skador (korrosion) på betong och metallkonstruktioner i t.ex. broar. (Korrosionsskador kan minskas med andra saltblandningar eller medel men det blir mycket dyrare).
Kan försämra sikten då vägsaltsörja lägger sig på vindrutor, strålkastare och reflexer.
När saltade vägar blir snötäckta kan de bli ännu halare än de annars skulle varit.
Felaktig saltning (t.ex. på oplogad väg) kan orsaka olyckor.
Vägsträckor där saltningen plötslig upphör kan leda till olyckor.
Saltet kan locka ut renar och andra vilda djur på vägarna och orsaka viltolyckor.
Djur kan få obehag eller skador. T.ex. hundar kan få smärtor i trampdynorna och svårt att gå.

Främsta orsaken att halkbekämpa med vägsalt är att minimera stora trafikstörningar på grund av den TUNGA TRAFIKEN: dvs lastbilar som blockerar högtrafikerade vägar när lastbilarna hamnar på tvären eller halvvägs ner i diket. Eller blir ståendes i halkiga backar, och även i svaga uppförslut där lastbilar tvingats sakta in eller stanna t.ex. vid köbildning och sen inte kommer vidare pga halkan. Där sandning inte är en tillräcklig åtgärd eller snabbt försvinner av den intensiva trafiken.

Flera studier har genom åren visat att utan vägsalt eller andra tömedel så blir störningarna i trafiken mycket större. Det framgår av flera försök där t.ex. två likvärdiga vägnätsområden med olika typer av halkbekämpning (med och utan salt) har jämförts under en eller flera vintrar.
Problemet är alltså att den omfattande tunga trafiken inte kan hantera de svåraste vinterväglagen när enbart sand (och plogning) används som halkbekämpning. Detta lär vara främsta anledningen till att vägsalt används.

För svårare trafikolyckor så tycks vägsaltningen inte göra nån större skillnad utom vid s.k. osynlig halka (ofta i början på vintern) då vägsalt kan förhindra svåra olyckor.
Generellt så kör folk försiktigare i vinterväglag oavsett om det är saltat eller inte.
Antalet allvarliga personskador och dödsolyckor i trafiken ökar på våren och sommaren när vägarna är torra och fina och hastigheterna är högre.

Kritik och protester

Kritik och protester mot vägsaltningen tycks förekommit lika länge som vägsalt har använts. I en tidningsartikel från 1938 (i DN) – dvs för över åttio år sedan – pekas vägsalt ut som orsaken till tre systrars insjuknande i häftigt illamående efter att vid en cykeltur ätit slånbär som växte längs vägkanten. Det motsades dock dan efter i en artikel (i Falu länstidning) med rubriken:
”Vårt vägsalt orsakar icke förgiftning. Slånbärsätande cykeltöserna hade fått sommardiarré?”

Den gången var det endast spekulationer, och det gällde vägsalt för dammbindning. Sedan dess vet man mer om vägsaltets faktiska skadeverkningar. Kritiken brukar mestadels handla om den typ av vägsalt som vanligen används för halkbekämpning (natriumklorid, dvs bordssalt). Det salt som vanligen används vid dammbindning har dock liknande nackdelar (kalciumklorid och magnesiumklorid).

Bild ovan: rostig bil. Kan bero på vägsalt. Eller/och att ägaren har misskött bilen. Och vissa bilmodeller är mer rostbenägna än andra.

Här är ett litet urval av tidningsrubriker om vägsalt, äldsta först:

  • 1938 nov: ”Dammbindning och grusvägsunderhåll. Automobilens plötsliga och snabba utveckling ställde för ett antal år sedan våra väghållningsmyndigheter inför ett par allvarliga problem: det ohygieniska dammet som rördes upp av fordonen”. (Svenska Dagbladet).
  • 1958 apr: ”Var noga med tvätten. Vägsalt fräter på lacket.” (Aftonbladet).
  • 1970 feb: ”Enligt en undersökning i Göteborg rostar bilarna där lika mycket antingen man saltar eller inte saltar” — ”Nu har vägverket beställt en undersökning, som skall klargöra om vägsaltet verkligen befrämjar bilrosten.” — ”Undersökningen skall pågå ungefär ett år”. (Svenska Dagbladet).
  • 1972 feb: ”Nya undersökningar: Vägsaltet hotar sjöarna. Löser ut olja och metall.” — ”Skogsfågel tycks i relativt stor omfattning få invärtes skador av saltet – åtskilliga fåglar har hittats döda intill nysaltade vägar.” — ”… katter och hundar som har sprickbildningar och frätsår på tassarna”. — ”På vegetationen konstateras skador främst på buskar, alléträd och även annan växtlighet intill vägar som behandlas med salt.” — ”Gamla broarna tål inte saltet.” (Dagens Nyheter).
  • 1973 feb: ”När skall vi slippa salthysterin” — ”Motståndet mot saltet är mycket starkt” — ”Det är fruktansvärt, sade en taxichaufför efter det stora snöfallet i tisdags morse. Saltet biter sig fast i rutor och vindrutetorkare och lack så att man måste använda fotogen för att få bort det.” (GöteborgsTidningen).
  • 1973 mars: från undersökning som Korrosionsinstitutet gjort på uppdrag av Vägverket:
    ”Vägsaltet påskyndar bilrosten” — ”det finns inte något direkt samband mellan vägsaltning och bilrost i storstadsområden. Men på andra platser i landet med mer normal atmosfär har man funnit att vägsaltning spelar betydligt större roll för rostskador.” (Svenska Dagbladet).
  • 1976 feb: ”Bilindustrin gör bildelar som ska gå sönder”. (Aftonbladet).
  • 1982 okt: ”Vägverket gjorde försök med saltfria vägar under två vintrar, på försökssträckor i trakten av Linköping… Ca 300 tunga lastbilar blev stående i backarna vid Kolmården.” (Dagens Nyheter).
  • 1984 dec: ”Vintervägarna säkrast med salt” — ”Sveriges bilar rostar bort i en takt av 6,7 miljarder kronor per år, har Korrosionsinstitutet räknat ut. Och eländet lär fortsätta: försöken med saltfria vintervägar blev ett bakslag och skall inte upprepas.” — ”Efter fem års försök och forskning, står det klart att inget slår vägsaltet (vanligt koksalt NaCl) ur trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt”. (Svenska Dagbladet).
  • 1985 dec: ”Regeringen har beslutat att stoppa vägsaltningen på Gotland och delar av ostkusten.” — ”Ett kalkmedel som heter Absol och vanlig sand ska ersätta vägsaltet som används på vinterkörbanorna.” (Dagens Nyheter).
  • 1985 dec: ”Tranebergsbron vittrar sönder, men stan saltar vidare. I vinter kommer 6000 ton salt att ösas ut på vägar och gator i Stockholm. Salt som kommer att orsaka skador för ca 15 miljoner kronor bara på vägnätet.” (Dagens Nyheter).
  • .
  • 1986 nov: ”Miljardskador oacceptabla. Mindre vägsalt redan i vinter.” — ”Saltet på vägarna kostar de svenska bilisterna drygt två miljarder kr årligen i form av rostskador på bilarna. Därtill kommer en rad negativa miljöeffekter. Men motåtgärder är på gång. Genom projektet ”Minsalt” som startar på allvar i vinter skall saltanvändningen reduceras väsentligt.” (Dagens Nyheter).
  • 1987 dec: ”Fler stopp med mindre vägsalt” — ”Upplever inte att trafiksäkerheten försämrats” — ”Sämre framkomlighet, fler stopp och fler stenskott blir det när man saltar vägarna mindre. Det visas försöken i Dalarna. Men trafiksäkerheten har inte försämrats.” (GöteborgsTidningen).
  • 1990 okt: ”Vägverket… 150 000 ton salt, 6 000 man…” — ”Runt om i landet” — ”Försöket med saltfria vägar är avslutat och vi kan konstatera att det inte går att klara vare sig säkerhet eller framkomlighet utan salt.” (I Dag).
  • 1992 feb: ”Bort med vägsaltet. Trafikanterna eniga i VTI-rapport”. (Arbetet).
  • 1994 okt: ”Fler saltfria vägar gatukontorets mål”. (DN).
  • 1996 dec: ”Bättre ploga än salta. Motormännen kritiserar ökande användning av vägsalt. […] Men Vägverket uppger att saltningen gått ned under senare år.” (Arbetet).
  • 2002 nov: ”Vägsalt får kritik av ambulansmän” — ”Den kritik som hittills kommit in handlar om att saltet lockar vilt på vägen och att smutsen försämrar sikten eftersom den lägger sig både på vindrutan, lyset och reflexerna.” (SR).
  • 2005 juni: ”Vägsalt gör svenska bilar extra rostiga” — ”Precis som i tidigare studier som Korrossionsinstutet har gjort är det stora skillnader mellan olika bilmodellers tålighet för rost.” (Svenska Dagbladet).
  • 2008 apr: ”Vägsalt dödar grödor” — ”Åkermarker nära saltade vägar blir förstörda och luckras upp av natriumet. Som följd växer det sämre och grödorna dör ut. Det här har forskare vid SLU kommit fram till. Sedan tidigare vet man att vägsaltet också förorenar grundvattnet.” (SVT).
  • 2009 jan: ”Ett Halland fritt från vägsalt är inte realistiskt, säger Mikael Johansson, regionchef på Vägverket Sydväst. Just nu pågår Saltupproret i Västerbotten, som skrivits under av 20 000 personer och där man vill ersätta saltet med traditionell plogning, hyvling och sandning.” (Sveriges Radio).
  • 2018 juni: ”Stort raseri över saltade vägar.” — Under tisdagen mottog regionen en skrivelse från Trafikverket om att börja salta delar av vägarna på Gotland. Förslaget möttes av stark kritik från allmänheten.” (helagotland.se).
  • 2018 nov: ”Behovet av vägsalt och sandning ökar – Trafikverket försöker minimera miljöverkningarna” — ”Enligt Trafikverket kommer behovet av vägsalt och sand att öka på grund av livligare trafik och milda vintrar.” (HBL).
  • 2018 nov: ”I Norrbotten har saltet skapat problem för trafikanter och renhållningen då saltet lockar ut renar på vägarna där de riskerar att bli påkörda.” (ATL).
  • 2019 jan: ”Politiker vill förbjuda vägsalt – Förstör vinteridyllen” — ”Antalet vägar i landet som saltas för att bekämpa halkan ökar. Men många är emot metoden. I Åre kommun vill politikerna ha saltfria vägar eftersom de anser att turismen skadas av vägsaltet.” (tv4.se).
  • 2020 febr: ”Vem är det som INTE skickat ut saltbilarna? En viktig fråga efter vinterns halkkaos i Västsverige och upp längs Norralndskusten. Och nu vet jag. Trafikverkets avtal med entrepenörerna sa stopp.” — ”Mitt i en kurva kommer man in i ett äldre avtal, och där är det snorhalt”. (Aftonbladet).
  • 2021 febr: ”Vägsaltet är ett nödvändigt ont” — ”Saltar vi så får vi klagomål för att vi saltar och sandar vi så får vi klagomål för att det blir halkigt.” (SR).
  • 2021 mars: ”Gunillas hund skadade sig på vägsaltet” — ”Hon berättar att flera hundar bränt och skadat sig under vintern. – Jag har träffat folk som bär sina hundar till bilarna för att de inte ska behöva gå på det.” (Mitti).

I materialet ovan framgår att det genom åren gjorts en del namninsamlingar och demonstrationer där tiotusentals personer protesterat mot vägsaltningen.

Anm: medlet ”Absol” som nämns ovan (december 1985) blev ingen hit. Det var fem gånger så dyrt som salt och har ingen smältande effekt på snö och is.

År 2021 skriver Trafikverket på sin webbplats bl.a. följande om vägsaltningen vid halkbekämpning:

”Saltningens miljö- och omgivningspåverkan spänner från bland annat påverkan på växter, förhöjning av salthalt i yt- och grundvatten till ökad korrosion på fordon. Den påverkan som sker är givetvis inte önskvärd, men behöver ställas i relation till de nyttor som saltningen anses medföra. I ett ställningstagande från 1974 gjorde riksdagen bedömningen att fördelarna med saltningen vägde avsevärt tyngre än nackdelarna vilket fortfarande utgör en förutsättning som Trafikverket arbetar utifrån.
[…]
Saltningen av våra vintervägar är livligt debatterad. Saltningen ger förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet, men också vissa negativa miljöeffekter. Miljöanpassad framkomlig vinterväg skall säkerställa att Trafikverket minimerar saltanvändningen i vinterväghållningen på ett sådant sätt att den med fortsatt hög användbarhet och trafiksäkerhet motsvarar medborgarnas och näringslivets krav och önskemål.
[…]
Trafikverket har nästan 10 000 mil statliga vägar och ca 25 procent av dem saltas då ingen annan halkbekämpningsmetod fungerar. Vi saltar på högtrafikerande vägar och där det ofta är snabba temperaturväxlingar. Det finns negativa effekter som vi är väl medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med förbättrade metoder och försöker ständigt att minska saltmängden.
[…]
Halkbekämpning är i första hand en framkomlighetsfråga. I vissa fall t.ex. vid den första osynliga halkan på hösten kan också halkbekämpningen bidra till ökad trafiksäkerhet.
Vid riktigt dåligt väglag kör de flesta sakta och håller extra avstånd. Olyckor med allvarliga personskador eller dödsfall ökar på våren och sommaren när vägarna är torra och bara. Detta beror i hög grad på att trafikanterna ökar hastigheten.”

Nackdelarna med vägsalt är som sagt skador på vegetation, mark, fordon med mera. Det gäller framför allt vid halkbekämpning men även vid dammbindning (se studie*).
Men fördelarna med vägsaltningen anses överväga nackdelarna.

”Vägsalt dödar” och ”ingenjören utan gränser”

Några driver vägsaltfrågan med stort engagemang. Exempelvis följande man som bloggar och twittrar om bland annat vägsalt som dödar. Och som skriver att han en vecka efter mordet på Olof Palme skickade ett anonymt brev där han och ”Saltfria-Väg-Fraktionen” tog på sig ansvaret för mordet. I brevet bifogade han två tomhylsor av samma sort som till de två Palmekulorna som hittades vid mordplatsen.
Polisen fick brevet den 9 mars 1986. De lyckades aldrig spåra mannen. Polisens analys av tomhylsorna talade varken för eller emot att Palmekulorna kom från de hylsorna.

På sin blogg presenterar han sig som:
”Bengt Jonasson, Civilingenjör utan gränser”.
Med sitt politiska parti ”Absolut Saltfria Vägpartiet”:
absolutvetande.se/…/absolut-saltfria-vagpartiet
har han deltagit i åtminstone fyra val, åren 1982, 1988, 1991 och 2014. Partiet fick en (1) röst vid respektive val (det är ett vanligt resultat bland alla de hundratals småpartier som deltar i val).

Både vägsaltpartiet och vägsaltdekalen (bilder ovan) tycks ha tillkommit i början på 1980-talet:
”Dekalen VÄGSALT DÖDAR som jag lät trycka upp för mer än 30 år sedan talar sitt tydliga språk. Självklart har jag Vägverkets kulörer. Det är en varningsskylt. Kör inte på saltade vägar!” (Jonasson, blogginlägg från 2015).

Bild ovan: inlägg på Jonassons blogg* 17 december 2021, om erkännandebrevet, dekalen, m.m.

På Jonassons blogg och Twitter framträder bilden av en udda person som gärna använder grova och stötande formuleringar, exempelvis ”Vägsaltningen kan liknas vid Hitlers gasning av judar och romer.”
Jonasson riktar ofta grov kritik mot socialdemokrater i allmänhet, och mot specifika politiker och tjänstemän. I ett blogginlägg från 2016 om Anders Ygeman, dåvarande inrikesminister (min fetstil):

”Socialdemokraterna i maskopi med miljöterroristerna utgör det största hotet och sabotaget mot livskvalitet, samhällsekonomi och välfärd.
Ni sossar har som huvudintresse att missbruka makt och konfiskera människors tillgångar.
Den som inte förstår detta meddelande rekommenderas att uppsöka läkare. Att bli nedsövd för all framtid är inget brott, för många en framgång och lättnad.
[…]
Jag kan inte se annat än att du i likhet med Ingemar Skogö och Gunnar Malm saknar en funktion i det svenska samhället, att du, i samklang med Olof Palme och Anna Lindh, saknar en funktion i det svenska samhället. De senare två framgångsrikt avrättade.”

Formuleringen ”Att bli nedsövd för all framtid är inget brott” kan tolkas som ett dödshot.
Uttrycket ”framgångsrikt avrättade” avser morden på Olof Palme (1986) och Anna Lindh (2003, uppklarat).

När Ingemar Skogö – tidigare generaldirektör på Vägverket (Trafikverket) till 2009 – avled år 2019 så firade Jonasson det dödsfallet med följande inlägg:

”Ny nationaldag för Sverige
Fira Ingemar Skogös bortgång. Svenska folket bör enas om att byta nationaldag till 28 maj så att vi återkommande kan jubla över Ingemar Skogös död.
Ingemar Skogö är Sveriges mest framgångsrike samhällssabotör och mördare genom vägsaltning.”

Om Lena Erixon – nuvarande generaldirektör på Trafikverket – skrev Jonasson år 2017 (min fetstil):

”Lena Terrorist Erixon
Vi måste få ett slut på allt ditt jävelskap, all din anstiftan till mord på vägtrafikanter, allt ditt sabotage mot infrastruktur, realkapital, framkomlighet, livskvalitet och miljö.
:
Din företrädare, Ingemar ”Ondskan” Skogö, avrättade sex oskyldiga busspassagerare i Rasbo och går fortfarande lös, t.ex. i Bromma. Vad tycker du om det, Erixon?”

Enligt Jonasson är Erixon med flera ansvariga för mord på vägtrafikanter.

Nämnda bussolycka med sex dödsoffer återkommer vid upprepade tillfällen hos Jonasson. Den olyckan handlar om en kollision mellan två bussar i Rasbo, Uppsala den 27 februari 2007.
Jonasson anser uppenbarligen att den dödsolyckan orsakades av vägsaltning.
I en 76-sidig rapport från Statens haverikommission bedöms dock olyckan ha orsakats av brister i vägens utformning och hastighetsgränser, och brister i bussföretagets säkerhetsarbete.

Avslöjandet

Den 16 december 2021 publicerade tidningen SvD ett gräv om vem personen var som efter Palmemordet skickade det nämnda erkännandebrevet inklusive två tomhylsor. Brevskrivaren, som i media kallas ”Ingenjören”, uppgavs varit tävlingsskytt och ägt en revolver av samma typ som troligen användes vid Palmemordet (Smith & Wesson .357 Magnum).
”Ingenjörens” revolver beslagtogs år 2006 av polisen i ett annat ärende och har därefter försvunnit. Även de två tomhylsorna som bifogades brevet har försvunnit hos polisen.
(SvD och annan media visar också andra smått besvärande uppgifter om ”Ingenjören” och rättsväsendet, med de uppgifterna återges inte här).

Därefter samma dag (16 dec 2021) och senare, bloggade och twittrade ”gränslösa” Jonasson om detta. Han publicerade dessutom en kopia på brevet, gamla bilder på sin Smith & Wesson .357 Magnum-revolver, och en kopia på sin vapenlicens. (Han skriver dock inget om medias övriga avslöjanden).

Bild ovan: Jonassons Twitter* 16 dec 2021, med brevet, vapenlicensen m.m.

Jonasson skriver att han inte dödade Palme. Att brevet 1986 bara var ett försök att få mer uppmärksamhet på vägsaltningen.

Brevet från 1986 som Jonasson har publicerat på sin blogg och Twitter innehåller följande text (”statsminister” var/är felstavat):

”Saltfria-Väg-Fraktionen
Till finansminister Kjell-Olof Feldt

Vi på Saltfria-Väg-Fraktionen påtager oss ansvaret för mordet på stadsminister Olof Palme.

Herr Palme var en gång i tiden kommunikationsminister och medan han ännu levde en ansedd politiker. Han glömde dock bort sin viktigaste uppgift, att förbjuda saltningen på våra vägar. Det hade kanske varit mera schysst att fixa dom inkompetenta nollorna på Vägverket och Väg- och Trafik-institutet. Ett avrättande av stadsminister Palme bedömer vi dock ge mer tyngd åt vårt krav: Ett vägsaltfritt Sverige som ju ger bättre samhällsekonomi, trafiksäkerhet och miljö.

Vänliga men bestämda hälsningar från välmenande SVF Saltfria-Väg-Fraktionen.
P.S. Tomhylsorna .357 magnum bifogas. D.S.”

Jonasson skriver på sina sociala medier att han har alibi för kvällen den 28 februari 1986 då Palme mördades: ”Jag var hos min fästmö den kvällen i Finspång där jag också var boende samt arbetade på ABB.”. Men kvinnan uppges inte minnas den kvällen.

Hur visste Jonasson vilken typ av tomhylsor han skulle bifoga brevet den 8 eller 9 mars 1986? Han kan ha sett det i dagstidningarna. Den 3-4 mars 1986 rapporterade media att mordvapnet troligen var en ”357 Magnum av märket Smith & Wesson och ammunitionen av fabrikat Winchester”.
I andra artiklar uppgavs ammunitionen vara ”Winchester 357 Magnum Metal Piercing”, eller ”Winchester – Western .357 Magnum Hi-Speed, Metal Piercing”.

Det kan t.o.m. varit de medieuppgifterna som gav Jonasson idén och inspirationen att skicka ett sånt brev, eftersom han hade tillgång till sån ammunition och en sådan Magnum-revolver som beskrevs i tidningarna. (Sen är det en annan sak att de flesta medborgare aldrig ens skulle komma på idén att göra nåt liknande, oavsett om de innehar vapen eller inte).

Slutord / sammanfattning

Att åklagare Krister Petersson nyligen meddelade att han inte tänker öppna Palmeutredningen pga det som framkommit om Ingenjören är fullt begripligt.

Man kan raljera och säga att åklagare Petersson inte vill öppna utredningen därför att Ingenjören fortfarande lever (och kan försvara sig).
I motsats till den avlidne Stig Engström (”Skandiamannen”) som sommaren 2020 misstänkliggjordes postumt när han pekades ut som mordmisstänkt, men inte tillräckligt för åtal (om han hade levt). Samtidigt som Petersson stängde ner Palmeutredningen.

Med andra ord, det finns inte tillräckligt underlag för polis / åklagare att öppna Palmeutredningen igen för Ingenjörens skull. Ingenjörens revolver är borta. De två tomhylsorna likaså. Att alibi inte kan uppbringas för en kväll för 35 år sedan är inte märkligt. Kvar finns bara ett gammalt erkännandebrev och svaga indicier kring en udda figur, som febriga privatspanare kan tänkas spekulera och fantisera om. Bevismässigt ungefär lika svagt som med den tidigare utpekade Stig Engström.

Så på rubrikens fråga om vägsalt liksom dödade Palme (indirekt) är svaret: har inte en susning, kanske, kanske inte. Och på den (osaltade) vägen är det.

Fördelen för ingenjören utan gränser är att han till slut har fått den uppmärksamhet han nu säger att han ville ha med sitt erkännandebrev. Men det tog 35 år.

* Studier, från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut):
– ”Fordonskorrosion beroende på vintervägsaltning” (2006, pdf-fil).
– ”Miljöeffekter av dammbindning av grusvägar” (1999, pdf-fil).

* Blogginlägg av Jonasson, 17 dec 2021, om erkännandebrevet m.m:
– absolutvetande.se/uncategorized/palme-co/
* Jonassons Twitter, 16 dec 2021, med brevet, vapenlicensen, m.m:
– twitter.com/AbsolutVett/status/1471596715430092812

Rubrikbilden vägsaltningsfordon av ”JerzyGorecki”, med montage (”vägsalt dödar”) av mysterium24.

Uppdaterad 2022-01-04.

Ofrivillige sittnedkomikern GW och stora puffran i lilla väskan

Bilder ovan: en poserande Stig Engström (”Skandiamannen”) med sin handledsväska. Samt en skalenlig* illustration föreställande en Smith & Wesson 357 Magnum med 4 tum pipa, inuti en mjuk väska med måtten 22 x 15 x ca 4 cm. (Nästan som skräddarsydd för en sån revolver).

Häromveckan uppträdde romanförfattaren Leif GW Persson som ofrivillig sittnedkomiker (bild nedan), när han skulle motbevisa åklagare KP (Krister Petersson) som har uttryckt misstanke mot den numera avlidne SE (Stig Engström) gällande mordet på statsminister Olof Palme.

Sittande i en röd fåtölj demonstrerade GW att det inte gick att få plats med en Smith & Wesson 357 Magnum med 6 tum pipa i en handledsväska ”liknande den som SE hade”. Hela kolven sticker utanför väskan och GW avfärdade därmed möjligheten att SE kan haft en revolver i sin handledsväska:

GW och en S&W med 6 tum pipa

Men, enligt Palmeutredningen bör längden på Palmemordvapnets pipa varit minst fyra tum (10,2 cm). Med pipor kortare än fyra tum uppstår en uppsvampning (base expansion) på bakre delen av kulorna, vilket Palmemordkulorna inte har*.

Vapnet som GW använde hade sextumspipa (framgår på bild och han nämnde det), dvs en onödigt lång pipa (15,2 cm). Och exakta storleken på GW:s väska är okänd.
Syftet med GW:s trixande är förstås att övertyga tv-tittarna att han har rätt. (Att SE inte är mördare, vilket mycket väl kan stämma).

En annan revolver som GW fem år tidigare (år 2016) lämnade till Palmeutredningen under stort medieståhej, var en kortare revolver, en fyratummare (10,2 cm pipa). GW skrev då om den revolvern: ”En Smith-Wesson i kaliber .357 Magnum med den rätta piplängden på tio centimeter och den är i gott skick.”. (Testrestultatet blev dock minus 1, dvs analysen talade emot att den revolvern var Palmevapnet).

Att GW nu valde en fem centimeter längre revolver när han skulle (be-)visa att den inte fick plats i en handledsväska, tja, det är kännetecknande för GW.

Liknande vilseledanden förekommer då o då hos GW, många tittare har genom åren troligen blivit vilseledda av GW i andra rättsfall som han pratat om.

Observera att åklagare KP inte har sagt i media att SE är Palmes mördare. Inte heller har KP visat några uppgifter att SE hade en revolver i sin handledsväska. Att SE hade en revolver i sin väska är enbart en spekulation, ungefär som att en misstänkt har rockfickor och därför antas haft vapen där.

Vad KP faktiskt meddelade sommaren 2020 när den 34 år långa Palmeutredningen lades ner, var att det finns frågetecken kring SE som gör honom skäligen misstänkt för mordet på Palme. KP förtydligade att dessa uppgifter INTE är tillräckliga för åtal eller fällande dom, endast för häktning och vidare utredning av SE. En fortsatt utredning av SE hade kunnat leda till att han avskrivits från utredningen, eller att misstankarna stärkts. Ingen vet hur det hade gått. SE avled år 2000.
Att åklagaren offentliggjorde uppgifterna om SE beror på att Palmefallet har mycket stort allmänintresse. I andra fall skulle utredningen lagts ner utan att allmänheten fått ta del av sådana uppgifter.

Ännu en tvivlare gällande väskans kapacitet

GW är inte den enda som felaktigt förkastar handledsväskan, i Lund finns en matematiklärare vid namn Christian Dahlman som i SVD skrev ”Misstankarna mot Engström håller inte” (2020-06-22). Dahlman har helt rätt i att misstankarna inte håller, åtminstone inte för åtal eller för att betrakta SE som skyldig till mordet på Palme.
Det Dahlman invänder emot är egentligen det han kallar ”Engström-hypotesen”, som innehåller bidrag från fler personer än åklagare KP. Bland de omständigheter Dahlman räknar upp finns:
”Engströms handledsväska var för liten (22 cm lång) för att rymma en magnumrevolver.”

Vilket alltså troligen är ett felaktigt påstående. Om väskan betraktas som det tredimensionella och flexibla objekt den är (dvs den har längd, bredd och höjd, eller hur man nu vill benämna de olika sidorna), då ryms en Smith & Wesson 357 Magnum med fyra tums pipa inuti väskan, utan att väskans kanter trycks ut mycket.

SE-väskans måttuppgifter kan vara felaktiga

– Uppgiften 22×15 cm kommer från ett förhör* med SE två (2) månader efter mordet. SE uppgav då att handledsväskan som han hade på mordkvällen var samma som vid förhöret. Enligt förhörsprotokollet säger då förhörsledaren att väskan är 22 x15 cm. Det framgår inte hur de måttuppgifterna fastställdes: Mätte förhörsledaren? Hur mätte han? (med tillplattad väska? med innehåll i väskan?), Hur noggrant? Eller kom uppgifterna från SE?

– Väskan som SE hade på mordkvällen kan varit en annan väska, med andra mått. Större eller mindre.

Med andra ord:
väskans måttuppgifter kan betraktas som osäkra, av flera skäl, men särskilt om SE är gärningsmannen. En gärningsman hade knappast tagit med sig samma väska till polisen, och riskerat att polisen beslagtog väskan för att söka krutrester och andra spår i väskan.

Några spekulationer

Anta att SE är mördaren. Då är det knappast en slump att väskan i stort sett är som skräddarsydd för det vapnet. Väskan kan vara utvald av SE för just det ändamålet.

SE kan varit otrygg och varit beväpnad ibland som skydd vid rån eller misshandel. Fler privatpersoner än man tror kan vara beväpnade ibland. Med skjutvapen eller kniv eller stickvapen eller pepparspray eller annat vapen, framför allt på kvällar och helger i stan när det är stökigare med bråk, rån, misshandel och andra brott.

Fördelen med revolver i en handledsväska (som var vanliga på den tiden) är att vid rån kan man t.ex. låtsas ta upp pengar ur väskan för att ge rånaren, och skjuta genom väskan innan rånaren hinner reagera. Förvaras vapnet i hölster så blir det svårare att hinna få upp det i skottläge innan rånaren vidtar motåtgärder. Att istället bära revolvern i rockfickan kan bli klumpigt om man behöver röra sig snabbt, springa till tunnelbanan, osv.

Vilken makt, vilken känsla, vilken kick, att gå omkring med en gömd skarpladdad revolver mitt framför näsan på folk! …Kan man tycka.

Väskan (be-)visar varken skuld eller oskuld

Att utifrån nämnda handledsväska dra några slutsatser om SE:s skuld eller oskuld är ganska korkat. Och extra dumt blir det när man gör som GW och vilseleder.
Som bevis för skuld duger inte väskan ens i en indiciekedja, utan möjligen endast i spekulationsbyggen som ovan.

Diverse info
– *Skalenlig innebär i illustrationen på bilden ovan att det är korrekt storleksförhållande mellan revolvern och ”väskan” och att de har rätt inbördes proportioner.
Mer om illustrationen:
den blå rektangeln motsvarar storleken mätt längs ena bredsidans sömmar, dvs 22×15 cm.
Den röda rektangeln är det något större utrymme som uppstår för ett smalt föremål om man trycker ihop väskans kanter en aning. Dvs väskans cirka fyra cm flexibla kant (eller höjd). I illustrationen ovan adderas 0,5 cm per sida, dvs så att totala måtten blir 23×16 cm, vilket verkar realistiskt för en revolver vars pipa är högst ett par cm i diameter.
Mer om måtten:
Väskans diagonal är 26,63 cm för måtten 22 x 15 cm,
och 28 cm om mitten på väskans flexibla kant trycks ut 0,5 cm runtom hela väskan.
Nämnda revolvers totala längd är 23,6 cm (9,3 tum), höjd 13,4 cm,
dess diagonal är 27,17 cm.
Måttuppgifter för revolvern kommer från tillverkarens webbplats (ur text och bild):
smith-wesson.com/firearms/model-27

* Om piplängd minst 4 tum och om uppsvampning (gäller kraftiga blykulor som t.ex. .357 Magnum):
– ”Digital pressträff om Palmeutredningen” (10 juni 2020, vid 11:30 i videon).
OBS det finns förstås ingen exakt gräns för när uppsvampning av kulornas bas (bakre del) kan uppträda för den typen av ammunition. Även kulor utskjutna ur pipor något kortare än 4 tum kan sakna uppsvampning. Motsvarande gäller för pipor något längre än 4 tum, där kan förekomma varierande grad av uppsvampning.

– * Ur förhör med Stig Engström den 86-04-25 (två månader efter mordet som skedde sent på fredagkvällen den 28 februari 1986):
”[…]
F: Sen hade du en handlovsväska?
E: Ja.
F: Är det den som du har med dig här?
E: Den ligger här framför ja.
F: Det är en brun ordinär handlovsväska med en storlek på 15 x 22 cm, med ett handband i ena gaveln.
[…]”
Därefter talas det inte mer om väskan.

– * GW på tv4, den 3 januari 2021:
tv4play.se/program/nyhetsmorgon/13312862 .

10 miljoner skäl att skicka en puffra till GW

Hej du där! Kanske har just DIN Smith & Wesson* tillräcklig hög spårlikhet med Palmekulan?! Lämna in din puffra och håva in tio miljoner kronor skattefritt!!

Mängder av knäppgökar och pengasugna tipsare lär stå på kö till GW (romanförfattaren Leif GW Persson) som har utlovat tio miljoner kronor i belöning för vapnet som dödade Olof Palme. Den senast omskrivna tips-revolvern visade sig ha grad -1 (minus 1) på NFC:s* utlåtandeskala. Nu framkom dessutom att GW hade undanhållit vapnets historik för NFC. Revolvern var knappt använd, vilket skulle sänka graden ytterligare på NFC-skalan om man gjorde ett nytt utlåtande. Den puffran har aldrig varit i närheten av Palmekulorna då det begav sig.

Kulorna från Palmemordet.

GW:s vilseledande skala ”1 till 9”

GW vill gärna vilseleda omgivningen genom att uttrycka NFCs utlåtandeskala som en skala 1 till 9.
NFCs skala omfattar graderna -4 till +4 inklusive noll. Det är visserligen nio skalsteg, men i NFCs skala är det stor skillnad mellan -1 och +1. NFCs positiva skalsteg/grader uttrycker att något talar FÖR en hypotes, medan de negativa talar EMOT.

Exempel: om man likt GW uttrycker att minus 1 motsvarar en 3:a på en skala 1 till 9, då framstår det som 33% av max vilket ger intrycket att det finns ett bevisvärde. Men en negativ grad i NFCs utlåtandeskala har ingen beviskraft, det kan inte ingå i bevisning för fällande dom.

10 kan bli 50 miljoner

Om Din Smith & Wesson* kaliber .357 Magnum har tillräckligt hög likhet och om man dessutom lyckas hitta Palmes mördare utifrån din revolver, då skall det enligt uppgift tillkomma ytterligare 40 miljoner. Dvs totalt femtio mille ned i dina fickor, skattefritt.
GW lovar också full anonymitet som han är beredd att försvara in i det sista:

”Hans eller hennes anonymitet kan jag garantera och skulle vi äntligen gå i mål är belöningen för Palmevapnet enbart tio miljoner kronor plus ytterligare fyrtio om man i slutändan kan lagföra en gärningsman.”

”- I värsta fall kan jag tänka mig sitta i finkan för den sakens skull, säger han. Vi kan ju göra det här programmet från en lämplig kriminalvårdsanstalt…
[…]
– Jag kan se till att den här uppgiftslämnaren får pengarna helt anonymt så ingen har en susning var pengarna kommer ifrån, säger han.”

GW är alltså beredd att avtjäna fängelsestraff för att hemlighålla uppgifter om den person som lämnar rätt vapen… Inkluderar det en mördare som vill tjäna tio miljoner utan att åka fast, kan man undra.

Komplettering, juni 2020:

Ovanstående text är från 2016. Palmeutredningen lades ned 10 juni 2020, efter totalt 34 års utredningsarbete, varav tre år med nuvarande utredare, och en totalkostnad för svenska folket på minst 600 000 000 kronor (sexhundra miljoner).

Vid nedläggningen meddelades bl.a. följande om de två kulorna som dödade och skadade makarna Palme (vissa av uppgifterna lär varit kända sedan 1986):

– Att spåren på kulorna var/är såpass få, och kulorna så demolerade, att det sannolikt inte går att binda kulorna till rätt mordvapen.
Kommentar:
få spår kan bero på att mordvapnet var tidigare oanvänt eller knappt använt.

– Att det med spåranalys inte ens kan visas att de två kulorna är utskjutna från samma vapen.
(Däremot visar blyisotopsammansättningen i blyrester på makarnas kläder och på själva kulorna att det sannolikt är rätt kulor, att de inte är utbytta).

– Att mordvapnet kan sätta helt andra spår på kulor idag än vad det gjorde 1986. Beroende på hur mordvapnet har hanterats och skjutits med sedan dess.

– Att mordvapnet kan finnas bland de 788 vapen som har provskjutits och analyserats av NFC (tidigare SKL). Yttrande från NFC år 2020:
”Kulorna från Sveavägen har dessutom sannolikt aldrig haft potential att kunna bindas till, och därigenom identifiera, det vapen de utskjutits ur. Därmed är det fullt möjligt att det vapen som dödade Olof Palme kan ha passerat SKL/NFC utan att ha kunnat identifieras som mordvapnet”.

– Att trots ovanstående punkter så har testandet av 788 vapen inte varit i onödan, enligt NFC, eftersom NFC har ”bidragit till tekniska bevisningen genom att vi har avfärdat väldig många vapen”.
Kommentar:
eftersom ett mordvapen kan sätta helt andra spår på kulor idag än vid mordet, hur tillförlitliga är då NFC:s ”väldigt många” avfärdanden?
T.ex. om det för ett vapen finns spårskillnad och det är känt att vapnet har skjutits med efter mordtillfället, och graden anges till t.ex. -1. Då talar resultatet ”i någon mån” emot att det är mordvapnet. Men om spårbilden har ändrats tillräckligt sedan mordtillfället så skulle det ändå kunna vara mordvapnet.
GW-vapnet ovan däremot fick grad -1 men senare framkom att vapnet knappt var använt, och skulle därför egentligen hamnat på en lägre (negativ) grad. Därför är det vapnet mer sannolikt inte mordvapnet.

– Att det senaste (sista?) vapnet som provskjutits och som Palmeutredningen hade satt stort hopp till, fick grad noll av NFC. (Dvs det talar varken för eller emot att det är mordvapnet).
Och att åklagare Krister Petersson ”inte vet” om fler av de 788 vapnen har grad noll. Däremot visste han att inget av dem har grad över noll.
Kommentar:
troligen har fler av de 788 vapnen grad noll. I annat fall hade Petersson nog känt till och sagt att det vapnet var det enda med grad noll.

— Slut på komplettering 2020 —

* NFC = Nationellt forensiskt centrum, tidigare SKL (Statens Kriminaltekniska laboratorium).
* Smith & Wesson, eller annan revolver som har samma konstruktion inuti pipan (fem högervridna bommar), t.ex. Ruger eller Taurus och några till.