Kategoriarkiv: Droger / Narkotika

”Bli piggelin, ät Fenedrin!” (lagligt amfetamin förr i tiden)

På 1940-talet och däromkring sålde svenska apotek amfetamin som ”uppiggningsmedel” med mera. Här är en kort inblick.

För länge sen kunde medborgare som behövde nåt uppiggande köpa exempelvis en tub Fenedrin (bild ovan) innehållande amfetamintabletter. Efter några år beslutades att såna piller skulle vara receptbelagda.

Läkare skrev frikostigt ut amfetaminpreparat som ”uppiggande medicin” till trötta och hängiga medborgare som behövde… piggas upp.
Andra invånare som inte ville gå till läkaren, eller som ville ha större mängder av de åtråvärda pillren, skaffade förfalskade läkarrecept*. Det tycks varit enkelt för den som hade tillgång till ett tomt receptblock och som med penna kunde skriva smått oläslig läkarstil så som läkare gjorde innan de skrev sina recept med datorer (se nedan).

På 1940-talet var Fenedrin det nya prestationshöjande universalmedlet i Sverige för att hålla sig pigg och vaken. Det fanns även annat som var attraktivt med dessa piller. Fördelarna med Fenedrin och liknande amfetaminprodukter var/är exempelvis:

  • Stärkt självförtroende, större självsäkerhet, mera orädd.
  • Ökad talförhet, mer pratsam.
  • Mer energi, mer vitalitet, mer ork.
  • Känsla av större kreativitet, ökad associationsrikedom.
  • Mindre sömnbehov.
  • Aptitnedsättande.
  • Ökad sexualdrift.

(Nackdelarna var dock inte lika utforskade på den tiden).

Sådana amfetaminprodukter kallades t.ex:
”piggelintabletter”, ”antitrötthetsmedel”, ”medel mot dagen-efter-hjärna”, och ”semesterpiller”.
En reklamslogan var: ”bli piggelin, ät Fenedrin!”

– ”Semesterpiller” syftade på att de kunde hålla föraren vaken när familjen skulle på bilsemester. I en del länder användes det av lastbilschaufförer under långkörningar.
– Studenter kunde/kan ta amfetaminpreparat för att orka plugga eller skriva en tentamen. (Om eller i vilken omfattning det görs i nutid låter vi vara osagt).
– Under andra världskriget med flera krig fick olika länders soldater amfetamin för att öka prestationsförmågan, göra dem orädda, mer skärpta, och klara sig längre utan mat och sömn.

Benzedrine, Fenedrin, med flera

Under handelsnamnet Benzedrine (eller Benzedrin) började amfetamin säljas receptfritt på apotek i Sverige år 1938. Nåt år senare blev det dock receptbelagt.

Inledningsvis användes Benzedrine som astmamedicin, men efter hand främst som uppiggande medicin, mot milda depressioner och som bantningsmedel.

En annan amfetaminprodukt vid namn Fenedrin började säljas receptfritt på svenska apotek i början på 1940-talet. Några år senare blev även Fenedrin receptbelagt.
Läkarna lär ha varit mycket generösa med att förskriva Fenedrin och liknande preparat.

Liknande amfetaminprodukter, samt amfetaminliknande substanser (analoger och derivat), salufördes under andra handelsnamn, exempelvis: Leodrin, Sympametin, Mecodrin, Eufodrinal, Psykoton, och Pervitin.

Bild ovan: fingertopparna håller en liten burk Mecodrin, innehållande 50 tabletter amfetaminpreparat.

Benzedrine och Fenedrin avregistrerades som läkemedel år 1952 respektive 1954. Ett skäl var den ökande illegala handeln med de preparaten.
Anm: efter 1954 kallades även andra amfetaminpreparat för ”fenedrin” av en del medborgare.

Några beskrivningar av dåtida amfetaminbruk

En socialdemokratisk riksdagsledamot vid namn Gunnar Myrdal använde amfetamin regelbundet i trettio års tid, ända sedan 1940-talet, enligt sonen Jan Myrdal i sin bok ”Inför nedräkningen” (1993).
Citat från en intervju med Jan Myrdal om hans pappa Gunnar Myrdal:

”Det var väldigt vanligt med medel som amfetamin i hans kretsar på 40- och 50-talet.
(…) Fenedrin, ritalina, amfetamin. Dessa medel knaprades* i de flesta ledarkretsar.
(…) Jan Myrdal poängterar att det inte handlade om att injicera medlen.
(…) Ämnen som ritalina skrevs ut av läkare ända in på 60-talet.
(…) Det finns en hel generation som tog studenten med hjälp av fenedrin.”
(TT, 15 jan 1993, ”Gunnar Myrdals amfetaminbruk låg i tiden”).

Nedan visas citat från olika källor om amfetaminpreparat förr i tiden:

”Jag blev uttagen att köra en personbil, en Volvo, med en svensk överstelöjtnant, han hette Natt och Dag, ett passande namn, jag kallade honom för Dygnet runt, allt gick nämligen dygnet runt, fenedrin (amfetamin) delades ut generöst för att vi skulle klara av det höga tempot. Insatsen bestod alltså i att transportera Skandinaver från de tyska koncentrationslägren till ett uppsamlingsläger i norra Tyskland.”
(Mariestads-Tidningen, 2009-11-20)

”Det fanns en morbror till. Han hade stark ångest som han dövade med fenedrin.”
(GP, 23 juli 2001)

”I forna tider tenterades studenterna på något halvårs plugg i taget. Processen kunde pågå upp till fem timmar. För att dämpa ångesten tog en del av oss fenedrin – knarkets faror var oss obekanta under denna jämförelsevis oskyldiga epok.
Skärpt och munter inträdde den lätt drogade hos exekutor. ”Vad trevligt Professorn bor!” utbrast han ledigt och slog sig ner i någon bra fåtölj. Oftast gick det vägen.”
(GP, 6 okt 1994 ”När kallsvetten kommer”).

”Erna fick tag i Fenedrin och gav ”medicinen” till arbetarna, de kallade den för piggelintabletter”.
(GP, 31 okt 2019).

”Den förra världsstjärnan, bosatt i Malmö, är i dag ointresserad av att kommentera brevet. Han säger emellertid att fenedrin förekom under 40-talet men att han själv aldrig var nyfiken och aldrig prövade prestationshöjande medel.”
(Aftonbladet, 3 jan 2003, angående uppgiften att Gunder Hägg år 1944 skrivit ett brev till sin läkare och efterfrågat något uppiggande).

”Planet var så tungt lastat med bränsle att von Rosen fick flyga en omväg för att undgå Småländska höglandet. Det säger en del. Färdkosten bestod av smörgåsar, kaffe och fenedrin, men den senare drogen klarade han sig utan. Allt enligt en radiointervju från 1947.”
(BLT, 2010-01-20)

* Om förfalskade recept

Att förfalska läkarrecept för att få tag i amfetaminpiller var inte så svårt på den tiden.
Följande exempel handlar om receptförfalskande tjejer och killar i åldrarna 14 till 19 år. Några av dem hade t.ex. haft sommarjobb på sjukhus och där lyckats stjäla tomma receptblock.

Citat ur en rapport av Nils Bejerot, följande handlar om 1956:

”På sommaren började några medlemmar i gänget att pröva ”fenedrin”; observera att Fenedrin vid denna tidpunkt var indraget men att andra amfetaminpreparat ofta populärt kallades för ”fenedrin” eller ”fens”.

Gänget har i huvudsak bestått av skolungdom, flickorna var 14—17 år gamla och pojkarna 17—19 år.

(…) Medicinerna hade ungdomarna fått ut på förfalskade recept. Några i gänget hade haft feriearbete på sjukhus och kommit över tomma receptblock. ”I de flesta fall har gänget använt sig av uppdiktade läkarnamn”.

För ett apoteksbiträde som arbetar under brådska är det i allmänhet nog att receptet är utskrivet med s. k. läkarstil och häri har läroverksungdomarna varit skickliga.”




* ”knapra” amfetamin = inta via munnen (oralt). I pillerform, eller lösa upp amfetaminpulver i vatten och dricka.

Mera:
– ”Om diverse droger”.

Välkommen till statliga cannabis-butiken

Här granskas en cannabisbutik i Kanada som nyligen legaliserade cannabis för nöjesbruk (så oerhört osvenskt). Allvarliga bieffekter av denna granskning kan vara en aning fördjupade kunskaper, för den som inte redan är cannabiskännare.

Den svenska butiken ”Systembolaget” besöks av många medborgare för att helt lagligt inhandla drogen* alkohol. På butikens utsida lockar butikens skyltfönster med olika sorters öl, vin och sprit. Fönstren är inte insynsskyddade för att hindra barn att se in i butiken.

Insynsskyddade frostade fönster finns däremot i den statligt ägda cannabis-butiken vi nu ska besöka, i det rika och moderna landet Kanada. Närmare bestämt i Kanadas västligaste provins British Columbia.

Var beredd att visa två (2) ID-kort som intygar din ålder, innan du släpps in i butiken.
Och glöm förutfattade meningar om flummiga knarkmiljöer och täta rökdimmor. Denna butik är raka motsatsen, med ljus, fräsch och luftig interiör som mera påminner om försäljning av högteknologiska produkter än av cannabis.

Rökning är totalförbjuden både i och utanför butiken, så fimpa cigaretten ifall du suger på en sån. Den bör släckas i god tid, enligt Kanadas lag från 2008 om rökförbud på offentliga platser och arbetsplatser inom en radie av sex meter från dörrar, fönster och luftintag.

Butiksbilderna nedan är från premiäröppningen av ”BC Cannabis Store” i oktober 2018:

Kunderna får inte vidröra produkterna, dvs de torkade (cannabis-) blommorna (”the dried flowers”), före köpet. Istället finns transparenta sniffburkar (”sniff jars”) utplacerade på diskarna runtom i butiken, där kunderna kan se och lukta på provexemplar (bilder ovan). Anm: att lukta på cannabis ger ingen ruseffekt.

När kunderna gjort sina val går de till kassan och beställer, expediten plockar fram blommorna som ligger i askar, burkar e.dyl. På förpackningarna finns varningstexter, liksom på skyltar i butiken.

Butikens produktbeskrivningar och sortiment

Det lär finnas många artvarianter (”strains”) av cannabisväxten, med olika mer eller mindre utpräglade dofter och smaker. (Dofterna orsakas av ”terpens” (terpener), aromämnen i växterna).
För varje blomprodukt i butiken finns en kort beskrivning av doft, smak och/eller utseende, liknande de bedömningar som vinkännare avger när de bedömer vinsorter med formuleringar som ”Lätt och fräscht vin med inslag av jordgubb, hallon och rostad mandel”. Några exempel från cannabisbutiken:

”Bright and fresh citrus flavour with an earthy, floral aroma”.  (=Ljus och frisk smak av citrus, med en jordig, blommig doft).
Eller: ”Dense, frosty purple flower with a funky kush flavour and zesty mandarin notes.”
Fler exempel:

Bild ovan: tre olika produkter, inklusive beskrivning av doft eller smak (längst ned i respektive).
Anm: överst i varje produktbeskrivning står angivet ”Sativa-Dominant” eller ”Indica-Dominant”, mer om detta nedan.

Liksom Systembolagets stora utbud av alkoholprodukter så finns det ett hyfsat stort sortiment cannabisprodukter i denna butik, uppåt 150 sorters ”torkade blommor” med olika styrkor, dofter och smaker. Utöver detta saluförs även:

  • Kapslar, oljor och spray (intas via munnen, dvs oralt).
  • Diverse tillbehör, samt verktyg för att bruka de torkade blommorna (olika rökdon inklusive ”vaporizers” som eliminerar en del oönskade ämnen från röken).
  • Frön, för den som vill odla själv. (Upp till fyra plantor är lagligt att ha hemma för privat bruk).

Styrkan eller potensen hos produkterna

Hos Systembolaget uttrycks ”styrkan” eller alkoholhalten som bekant i procent. Med ”styrka” avses här att ju högre procent desto mer ruseffekt. Starkast i deras sortiment av alkoholhaltiga produkter lär vara några absint- och gin-sorter, med omkring 70 % alkoholhalt. (Starkast f.n. har 76 respektive 74 procents alkoholhalt, gin ”Strane Uncut” och absint ”Valkyria Absinthe Oak Aged Chili Cask Strength”).

Med cannabis tycks det inte vara lika enkelt som med alkoholhalten i öl, vin och sprit att uttrycka den möjliga berusningsgraden. (Fast det kan förstås bero på ovana). För cannabis anges styrkan som ”estimated potency”, dvs uppskattad potens eller styrka. Och det uttrycks med två procenttal, ett vardera för halten av substanserna THC* och CBD*. Notera att cannabis även lär ha medicinska fördelar, som kan erhållas även utan ruseffekt.

En tumregel för cannabis tycks vara att högre ruseffekt erhålls med hög halt av THC tillsammans med låg eller noll halt CBD. Exempel, om den torkade blomman innehåller:
20 % THC och 0,01 % CBD
så ger det högre ruseffekt, än om THC-halten är lägre eller/och om CBD-halten är avsevärt högre (se nedan).

Om användaren istället vill ha en lugnande, avslappnande effekt utan att bli ”hög”/berusad, eller enbart utnyttja de medicinska fördelarna som cannabis lär ha, så kan det erhållas med lägre THC-halt och högre CBD-halt.
Ruseffekten av THC lär dämpas om CBD-halten är lika hög eller högre än THC-halten.

I cannabisbutiken anses THC-halten vara hög om den överskrider 15 %. Motsvarande för CBD är 4 %.
Högsta THC-halten bland butikens torkade blommor tycks vara 28 %, högsta CBD-halten är 18 %. (Det existerar betydligt starkare cannabisprodukter, men de är olagliga i Kanada).
Lägsta halt THC är noll, eller rättare sagt 0 – 1 %, och motsvarande för CBD är 0 – 0,01 %, i butikens produktbeskrivningar av blommorna.

I produktbeskrivningen anges halten som ett intervall, exempelvis:
”THC 16-26% CBD 0-0.07% (estimated potency)”
vilket lär bero på att det är omöjligt att styra halten för varje planta.

Anm: vissa källor anser att vid höga THC-halter kan en viss mängd CBD förstärka effekten av THC. Proportionerna THC/CBD, eller vid vilka halter den förstärkande effekten uppstår, framgår inte i de källorna (men det tycks handla om en mycket liten andel CBD).

Om växterna, och priser

De två vanligaste arterna av cannabisväxter* i dessa sammanhang är Cannabis Sativa och Cannabis Indica. Och det finns dessutom en mängd artvarianter* (”strains”) av respektive art, samt hybrider (korsningar mellan arterna). Vilket förklarar det stora sortimentet med cirka 150 olika sorters cannabis-blommor.

Bild ovan: cannabisväxter av honkön med blommor i toppen. (Mannen bär munskydd, hårnät m.m. för att skydda växterna).

Generellt tycks följande gälla för Cannabis Sativa och Cannabis Indica:

  • Växten C. Sativa kan ge ruseffekt, man kan bli ”hög”, gladare, mentalt stimulerad, fysiskt avslappnad, m.m.
  • Växten C. Indica har mer lugnande, avslappnande effekt, i hela kroppen. Innehåller CBD, men kan också ha högre halt THC (än Sativa). Enligt vissa källor hämmar CBD ruseffekten av THC (är inte vetenskapligt klarlagt). Indica lär bl.a. användas mot sömnlöshet.

I butiken används begreppen ”Sativa-Dominant”, ”Indica-Dominant” och ”Hybrid” för de torkade blommorna som säljs där. Halterna THC och CBD i dessa kan variera kraftigt mellan de olika produkterna.
Där finns också kombinationer som t.ex. Sativa-Dominant med hög CBD-halt, som lär ge lägre eller ingen ruseffekt men som har de medicinska fördelarna hos Sativa.

Butikens priser för de torkade blommorna verkar ligga kring under femtio till strax över hundra svenska kronor per gram, beroende på sort och mängd. (Priserna anges i kanadensiska dollar, valutakurs f.n. ca 7,3 SEK).
Hur är det jämfört med (gatu-)priserna i Sverige? Möjligen något lägre i Kanada. Enligt en undersökning av CAN år 2017 kostade ett gram cannabis i Sverige mellan 80 och 174 kronor beroende på var i landet man befann sig.

Det finns starkare cannabisprodukter (med högre THC-halt) än de ”torkade blommor” med mera som säljs i butiken, exempelvis hasch och starkare oljor/vax eller så kallade koncentrat, men som är olagliga.

Inte heller saluför butiken drycker och ätbara produkter, s.k. ”edibles”, som också är olagliga. Dock planeras legalisering av edibles under slutet av 2019.
Tillägg år 2022: numera är edibles legaliserat i Kanada, och denna butiken säljer nu även ät- och drickbara produkter innehållande cannabis, såsom diverse godis, choklad, kakor, brownies och drycker.


Slutligen kan förtydligas att det som butiken kallar torkade blommor också kan kallas marijuana, men det ordet tycks inte nämnas där. Kanske vill butiken framhålla att det endast är blommorna och inte övriga växtdelar som saluförs. (Generellt kan marijuana bestå av plantans alla växtdelar, men det är i blommorna mesta styrkan sitter). Eller så anser man att ordet är utslitet och förknippat med illegalt bruk. Butikens egen förklaring är att ordet marijuana anses rasistiskt*.

Bild ovan: skärmbild från kategori ”Flower” i webbutiken, som har samma sortiment som den fysiska butiken. (Webbutiken skickar endast beställningar till postadresser i provinsen British Columbia).



Mera:
– Webbutiken: bccannabisstores.com (fungerar inte med vissa äldre webbläsare).
– Video + artikel: ”Inside B.C.’s first legal cannabis store in Kamloops” (Vancouver Sun, October 17, 2018).




– * Drog: alkohol har psykoaktiv effekt och klassas därmed som en psykoaktiv drog, liksom cannabis.

– * THC och CBD: några av de många aktiva substanserna i cannabis. THC ger merparten av ruset. CBD har ingen ruseffekt, men kan påverka effekten från THC. CBD lär ha sövande, smärtstillande och antibiotiska egenskaper, sägs kunna lindra ångest, inflammation och illamående.

– * Artvariant (eng. strain) benämns ”stam” i vissa svenska källor, dock ligger stam (eng. phylum) mycket högre upp i den taxonomiska indelningen.

– * Förutom arterna Sativa och Indica förekommer (i liknande sammanhang) även Cannabis Ruderalis (låg THC- och hög CBD-halt), men inte hos nämnda butik.

– * Ordet marijuana anses rasistiskt: det tycks syfta på att då lagarna skärptes i USA för ca hundra år sedan så utmålades vissa grupper i samhället som de mest flitiga cannabisbrukarna.
Själva ordet ”marijuana” lär komma från Mexico men exakt ursprung är okänt, en hypotes är att det var slangord för bordell.

Om diverse droger

I flera av fallen som tas upp på denna blogg förekommer olika typer av droger (alkohol, narkotika, läkemedel). Här är kortfattad information om de preparaten. Samt om utomjordingen Paul. Och om kokain i Coca-Cola.

Följande tas upp nedan: alkohol, amfetamin (s.k. centralstimulantia), heroin (s.k. opiat), cannabis (hasch och marijuana), och bensodiazepiner (läkemedel). Samt en sammanställning över ytterligare droger.

Alkohol:

Behöver knappast presenteras närmare. Omfattar i stort sett alla produkter som innehåller drickbar alkohol, från sprit, vin och öl till hårvatten o.dyl.
– Kan ha negativ påverkan på impulskontrollen.
– Alkoholmissbruk orsakar mycket problem och skador. Och i merparten av våldsbrott tycks gärningsmännen varit alkoholpåverkade, enligt en undersökning från 2012 ”uppgav 74 procent av de intervjuade männen som utsatts för misshandel att gärningsmannen var alkohol- eller drogpåverkad”.

Amfetamin:

– Effekt: upprymdhet, ökad vakenhet, förstärkt självförtroende, överaktivitet, aggressivitet, minskad hunger, kraftig påverkan på hjärta och blodkärl. Är en ”uppåtdrog”, är centralstimulerande.
– Kallas även tjack, speed, fattigmanskokain. Tillverkas på kemisk väg, är syntetiskt. Består av vitt pulver, kapslar eller tabletter.
Anm: kokain, som ger liknande effekt, framställs från kokabuskens blad.
– Effekten kan vara uppåt 6-8 timmar (bl.a. beroende på hur det intagits).
– Dosering av amfetamin, t.ex: en HÖG dos oralt (dvs via munnen) vid hög tolerans tycks ligga kring 500 mg (0,5 gram), medan en nybörjardos kan vara 50 mg (dvs tio gånger lägre).
– Intag: pulver upplöses i vatten och dricks eller tablett/kapsel sväljes (”knapras”). Eller injiceras (ger maximal kick). Eller pulver sniffas (”snortas”) via näsan. Eller intas via rectum.

Heroin:

Kokning till flytande form.

– Effekt: smärtstillande känsla av välbefinnande och lugn. Är en ”nedåtdrog”.
– Kallas även t.ex. horse, H, smack (=vitt heroin), jonk (=brunt heroin). Tillverkas av morfin (som utvinns ur växten opiumvallmo). Består av vitt eller brunt pulver.
– Effekten kan vara uppåt 4-6 timmar, efter ett rus som varar 20-30 minuter.
– Dosering. t.ex: en HÖG dos intravenöst vid hög tolerans tycks ligga kring 50 mg (0,05 gram), medan en nybörjardos kan vara 5 mg (dvs tio gånger lägre).
– Intag: upplöses i vatten och injiceras. (Ibland behöver det kokas för att lösas upp. För brunt heroin kan det behöva tillsättas askorbinsyra (C-vitamin) för att lösas).
Eller röks, äts, sniffas, eller via rectum.

Cannabis:

Samlingsnamn för hasch och marijuana. Framställs ur växten Cannabis sativa, samt även växten Cannabis indica. Innehåller bl.a. THC.
– Effekt, är individuellt: Välbefinnande. Upprymdhet. Visst smärtstillande. Rogivande/sömngivande. Ibland till synes förhöjda sinnesupplevelser, eller t.ex. sug efter godis eller specifik maträtt (”matnoja”). Ibland skrattanfall (”skrattnoja”). I större doser ibland förändrad uppfattning av tid, rymd och avstånd, risk för paranoia, vanföreställning och psykos.
Marijuana består huvudsakligen av torkade honblommor och toppblad. Färg grönt, gulgrönt och gråbrunt till gult. Benämns även majja, gräs, weed, ganja, grönt. En cigarett med cannabis kallas t.ex. joint, spliff, jolle.
Hasch är huvudsakligen pressad kåda (sammanpressade trikomer). Färg ljusbrunt till svart, även grönt, rödaktigt, gulaktigt. Från hård och spröd konsistens till mjuk och formbar. Hasch är ofta starkare än marijuana (högre THC-halt), och kan lagras längre tid utan att förstöras av luft och ljus. Kallas även braj, braja, brass, böj, töj, kitt, brunt.
Cannabisolja (eller hampaextrakt, ”hascholja”) är extrakt av cannabis. Färg brun till svart. Konsistens tjockflytande vätska till seg massa. Ofta starkare än både hasch och marijuana.

Effekten varar från kortare stund till flera timmar, beroende på typ av cannabis, dos och individuella / personliga förutsättningar.
– Dosering, t.ex: marijuana kring 0,5-1,0 gram. Hasch mindre mängd (eftersom det ofta är starkare).
– Intag: röks i pipa, cigarett eller annat rökdon (sönderdelas/”meckas” och blandas ofta med tobak).
Eller inhaleras med en vaporizer (som under stark hetta förångar THC och andra verksamma substanser).
Eller blandas i bakverk eller annat ätbart, t.ex. i brownies / chokladrutor*.

Bensodiazepiner:

Bensodiazepiner är lugnande läke- och sömnmedel som används mot sömnsvårigheter, ångest och oro eller epilepsi.
– Effekt: Lugnande. Sömngivande. Muskelavslappnande, kramplösande. Kombination med alkohol kan ge upphov till kraftiga berusningstillstånd med aggressivitet.
– Även kallat t.ex. benso. Vanligen av läkemedelsindustrin tillverkade tabletter, oftast vita, ibland pastellfärgade.
– Dosering och effektens tidslängd beror på typ av preparat och individuella förutsättningar.

Cannabisrökande utomjordingen Paul

För att lätta upp detta mörka inlägg om droger så länkas ett filmklipp från komedin ”Paul”. Den handlar om utomjordingen Paul som rymt från en militärbas där han hållits fången de senaste sextio åren efter att ha kraschlandat på jorden. Efter att ha rymt från militärbasen träffade Paul två sci-fi-nördar, och kvinnan Ruth som tidigare bott med sin pappa och varit starkt religiös men blivit omvänd vid mötet med Paul. I filmklippet bjuder Paul på en joint (cannabiscigarett):
– ”Paul – Do You Guys Partake?” (Youtube).
– Längre klipp: ”Paul – You Guys Partake?

Ruth tar ett bloss och får (starkt överdrivet) i snabb följd ’skrattnoja’, ’matnoja’ (korv), paranoia (why do you hate me?) raskt följt av vanföreställning (getingar i hjärnan) varpå hon somnar tvärt.
Transkription av rökscenen (från Paul quotes hos imdb.com):

Ruth Buggs: [after ’partaking’] I’m hungry. We should cook up some sausages. Do we have any sausages?
Graeme Willy: Uhh…
Ruth Buggs: What do you mean by that? Why do you guys hate me? Can we cook up some sausages? Ohh I have wasps in my brain!
Paul: She’ll be fine. That happened to me the first time.”

Ännu en scen från filmen:

Graeme Willy: How come I can understand you? Are you using some neural language router?
Paul: Actually I’m speaking English you fucking idiot!

Mer om droger

Människans behov av njutning eller/och att fly verkligheten är smått oändligt. Kosta vad det kosta vill. Det existerar förstås ytterligare en mängd droger som inte tas upp ovan. En sammanställning innehållande fler droger (men inte alla) kan se ut så här:

  • Centralstimulantia: amfetamin, kokain, metamfetamin, efedrin, crack (rökbart kokain), MDMA/ecstasy, kat/khat (växtblad som tuggas), kokablad, koffein, m.m.
  • Opiater: heroin, morfin, fentanyl (”china white”), opium, metadon, kodein, m.m.
  • Centraldepressiva/Sedativa: alkohol, bensodiazepiner, barbiturater, GHB, m.m.
  • Hallucinogener: LSD, Psilocybin (svampar), meskalin, DMT, 2C-B, MDMA/ecstasy, m.m.
  • Cannabis: hasch, marijuana, cannabisolja.
  • Spice: syntetisk cannabis. Stor risk för överdosering.
  • Lösningsmedel: butan, bensin, toluen, thinner, diverse lim (ångorna andas in).

Anm: MDMA/ecstasy har blandade egenskaper, kan verka både likt centralstimulantia och hallucinogen. Cannabis och spice kan ge både (svagare) narkotiska och psykedeliska effekter. Även nikotin (tobak och snus) har blandade effekter.

OBS: Merparten av drogerna som beskrivs ovan är illegala droger. Många droger är starkt beroendeframkallande. (Men det visste du säkert redan).

Har det funnits kokain i Coca-Cola? Kanske, för hundra år sedan.

Vissa källor hävdar att Coca-Cola innehöll den då lagliga centralstimulerande drogen kokain (”cocaine” på engelska) mellan 1885 till 1903. De menar att drycken döptes till ”Coca-Cola” därför att den innehöll extrakt av kokablad och kolanötter. Källorna hävdar att Coca-Cola då marknadfördes som patentmedicin. Faktum är att då, på 1800-talet, lär det inte varit ovanligt att sådana läkebrygder innehöll bl.a. kokain, cannabis eller morfin. Så påståendena om kokain i Coca-Cola kan mycket väl vara sanna.
Enligt källorna plockade Coca-Cola bort kokainet från tillverkningen 1903, men att små spårmängder kokain fanns kvar i drycken till 1929.

På företaget Coca-Colas globala hemsida förnekar deras arkivarie Phil Mooney att det någonsin funnits kokain i drycken:
”Coca-Cola does not contain cocaine, and cocaine has never been an added ingredient for Coca-Cola.”

Hur som helst. Numera innehåller Coca-Cola den centralstimulerande lagliga drogen koffein. (Samt ev. teobromin som finns i kolanötter och är besläktat med koffein).




* Angående cannabis i ätbar form, matrecept med ett tjugotal rätter, bakverk och drycker: medicinskmarijuana.com/recept.
* Wikipedia: droger, spice.