Kategoriarkiv: Klimat & Väder

Snabbkurs för klimatvesslor

Så blir DU en fullfjädrad klimatvessla på fem minuter! Sedan kan du jobba på SVT, Sveriges Radio och liknande tillhåll.

Välkommen till intensivkursen för klimatvesslor! (climate deceptive weasels).
Kursens moment bygger på autentiska händelser och företeelser i SVT, Sveriges Radio och annan massmedia med mera våren-sommaren 2023.

Kursmoment 1:

Låtsas att temperaturen uppmätt i markytan är lufttemperaturen (som brukar mätas ett par meter ovanför markytan). I markytan kan det bli långt över tjugo grader varmare än lufttemperaturen.
Exempel: Sveriges Radio på webben, 13 juli 2023:
”Extremvärme sveper över Europa – 60 grader i Spanien”
”60 grader uppmätta i spanska inlandet.”

Efter att läsare ifrågasatt uppgiften togs ”60 grader” bort från rubriken, och ordet marktemperatur lades in i texten: ”60 grader i marktemperatur uppmätta i spanska inlandet”:
sverigesradio.se/artikel/extremvarmen-sveper-over-europa-60-grader-i-spanien
(originalrubriken finns kvar i sidans länkadress).

Även nu efter ändringen kan texten lura ouppmärksamma läsare som inte reflekterar över ordet ”marktemperatur”. Mycket bra klimatvessleinsats!

Kursmoment 2:

Låtsas att ett äldre, officiellt temperaturrekord inte gäller längre, så att istället en dagens temperatur blir nytt rekord.
Exempel: SVT, nyhetsprogrammet Rapport, 16 juli 2023, angående platsen som kallas jordens varmaste och som har stort symbolvärde för klimatalarmister.
SVT Rapports nyhetsuppläsare berättade att det under dagen spås bli 55 grader i Death Valley*, Kalifornien, och:
”Det skulle i så fall vara den högsta temperaturen som uppmätts, eftersom det tidigare rekordet på 56,6 grader från 1913 ifrågasätts.”

WMO officiella världsrekord* kan visserligen inte ogiltigförklaras och avsättas av SVT och andra klimatalarmister. Men det är så klimatvesslor arbetar, det måste du lära dig om du vill bli en. Tyvärr blev det till slut bara 53,3 grader den dan i Death Valley. Men en ansenlig mängd SVT-tittare blev säkert lurade ändå, och tror nu att rekordet från 1913 inte längre gäller. Tummen upp!

Kursmoment 3:

Sprid nyhetsrubriker av typen LURA-DOM-SOM-BARA-LÄSER-BÖRJAN:

  • NYTT VÄRMEREKORD 49 GRADER förväntas
  • EXTREMVÄRME OCH FLERA NYA VÄRMEREKORD spås
  • FLERA NYA VÄRMEREKORD DENNA VECKA enligt prognosen

SVT Text-tv och många fler är mästare på detta.

När de förväntade rekorden sedan uteblir, håll tyst om det.

Kursmoment 4:

Vid kraftiga värmeböljor, bege dig ut i skogen och ”tappa” nåt eldfängt i torra gräset.
Helst vid en känd turistort, så att det blir maximalt mycket uppmärksamhet i media när dina skogsbränder rasar för fullt.

Hävda sedan att det är klimatförändringarna som orsakar bränderna.
Håll tyst om / avfärda studier som visar att uppåt 90 procent av alla skogsbränder är anlagda, med eller utan avsikt.

Avfärda uppgifter att merparten av sommarens skogsbränder sannolikt var anlagda, av exempelvis personer som tänt på med avsikt att skada (arson=mordbrand):

Kursmoment 5a:

Sätt dig på motorväg eller annan bilväg och blockera trafiken, som ”klimataktivist”.
Det är lite mer krävande än att starta skogsbränder.
Men har du klarat momentet starta skogsbränder så är nästa naturliga steg att sitta på motorvägar.

Du får extra poäng om du och dina vesslekompisar lyckas orsaka långa bilköer och stoppa följande från att komma fram i trafiken:

  • Privatbilist på väg till akutmottagningen med sitt sjuka barn, som i bilen plötsligt blir blå i ansiktet och till slut avlider därför att de sitter fast i din långa bilkö så att barnet inte hinner få sjukvård innan det är för sent.
  • Privatbilist på väg till BB med gravid fru som plötsligt börjar föda, det uppstår komplikationer så att den nyfödda bebisen inte går att rädda eftersom de inte hinner till BB innan det är för sent.
  • Ambulans med akutfall som inte går att rädda – eller får men för livet – på grund av förseningen.
  • Näringsidkare som förlorar inkomster på grund av förseningen.

Lyckas du med en eller flera av de punkterna så blir det guldstjärnor för dig!

Tips: håll dig i Sverige, blockera INTE bilvägar i USA eftersom amerikanska poliser kan vara handlingskraftiga, rikta pistol mot dig och behandla dig som terrorist. Som i den här videon:
youtu.be/e8fDM60MS84?si=Bf9mBHx56luu_jm2&t=577

Kursmoment 5b:

Limma fast dig själv på motorväg eller dylikt och blockera trafiken.
Detta moment är lite svårare än att enbart sitta på motorväg.
Men har du klarat momenten starta skogsbränder och sitta på motorväg, så är nästa naturliga steg att limma fast dig själv.

Kursmoment 6:

Sprid osäkra uppgifter som om de vore pålitliga och säkra. Exempel:

  • Låtsas att osäkra Globala DYGNS-medeltemperaturer är pålitliga och säkra. Exempelvis ”världens temperatur den 6 juli”.
  • Låtsas att osäkra temperaturer beräknade ur tusenåriga proxydata är pålitliga och säkra.

Exempel: Sveriges Radio, Studio Ett, 14 juli 2023:
”miljöprofessor” Johan Rockström sa ”så här varmt har det inte varit på 200 tusen år” tätt åtföljt av rekord med global dygnstemperatur. Två vessleknep i samma andetag, strongt gjort!

OBS! Som klimatvessla måste du hålla tyst om följande fakta:

  • Att upphovsmannen bakom beräkningarna av globala dygns-temperaturer själv uppger att värdena är inofficiella uppskattningar, och att globala års-temperaturer är mer tillförlitliga:
    ”These are estimates, unofficial records,” University of Maine climate scientist Sean Birkel, who developed Climate Reanalyzer, told AFP.
    ”The greatest emphasis should be placed on an annual and monthly timescale,” he added, with these reports subject to greater checks and verifications than is possible for daily records that rely on near real-time information.”
  • Att Globala DYGNS-medeltemperaturer beräknas med satellitdata och datorsimuleringar = osäkra uppgifter.
  • Att tusenåriga LOKALA temperaturer beräknas ur isborrkärnor, trädringar, havssediment, koraller m.m. = osäkra uppgifter.
  • Att beräkningar av tusenåriga globala årsmedeltemperaturer är ännu mer osäkra.

Kursmoment 7:

Skapa FLER ANLEDNINGAR till braskande rubriker om värmerekord.
Uppgifterna behöver INTE vara sanna, verifierade eller officiella.

BAKGRUND:
Tidigare rapporterade massmedia om diverse lokala värmerekord samt globala års-medeltemperaturen (för de senaste hundra åren), så länge trendkurvan för globala årsmedeltemperaturen klättrade uppåt.
MEN nu har den börjat peka NERÅT:

Bild ovan: NASA:s globala årsmedeltemperatur* åren 2000-2022. Trendkurvan (svart) beräknas av NASA ur årsvärdena (grått).

Därför har SVT och andra klimatalarmister hållit tyst om globala ÅRS-medeltemperaturen under det senaste året, och istället rapporterat om globala MÅNADS-medeltemperaturer, och denna sommar även globala DYGNS-medeltemperaturer. Det ger många fler tillfällen att basunera ut förväntade värmerekord och faktiska rekord.

MEN DET BEHÖVS ÄNNU MER för att skapa ännu fler braskande rubriker.
Ett tips för Dig är att beräkna globala TIM-temperaturer och globala MINUT-temperaturer. Och erbjud SVT, Sveriges Radio och annan klimatalarmistisk media att ta del av dina temperaturuppgifter. Inspiration kan du hämta från universitetet i Maine som skapar de nämnda globala dygns-temperaturerna. Lycka till!

Kursmoment 8:

För väderkartor med temperaturfärger,
använd en färgskala med mörkröd/kallt-röd/nästan svart färg för de allra varmaste och högsta temperaturerna i Death Valley-klass.
Då kommer svenska sommartemperaturer att bli maximalt eldröda/illröda och ge tittarna starkaste klimatkriskänslan.

Om nån ifrågasätter dig, förklara att du endast vill ge tittarna en intuitiv och känslomässig förståelse för olika temperaturer.
OM NÅN INVÄNDER att mörkröd/kallt-röd/nästan svart färg inte alls är ”intuitivt” för varmaste varmt, förklara att det är klimatnödläge och att vi alla kommer att brinna upp och dö om tiden slösas bort på petitesser.

Varning! Om du istället låter färgskalans högsta värme, omkring 50 grader, symboliseras av den varmaste röda färgen (eldröd/illröd), så blir sommarvärme mesigt orange/gult och då har du diskvalificerat dig som klimatvessla!

Bild höger: meteorologers färgskala, med kallt röd, nästan svart färg för varmaste varmt.

Kursmoment 9:

Sträva efter att dölja klimatrelaterade uppgifter som går emot dig men som du ändå MÅSTE eller FÖRVÄNTAS redovisa.
Men det får inte bli alltför uppenbart, särskilt inte om du sitter på en global plattform med många besökare.
Du kan behöva kompromissa och exempelvis bara visa mindre delar av det oönskade resultatet.

Exempel på en sådan subtil kompromiss är trendkurvans nedgång i NASA:s diagram år 2023 med globala årstemperaturen för åren fram till 2022 (”efter” på bilden).

Bild: före och efter trendkurvans nedgång (svart linje).
När trenden gick uppåt var trendkurvan placerad FRAMFÖR årskurvan och väl synlig. När trenden pekar neråt har trendkurvan flyttats till BAKOM årskurvan och döljs delvis.
Bilden visar ett utsnitt ur NASA:s diagram från 2022 och 2023 (för åren fram till 2021 respektive 2022).

GRATTIS till dina nyvunna färdigheter! Kursen kan komma att utökas med fler moment, för din vidareutbildning.

Mera:

* NASA:s nedåtgående globala årsmedeltemperatur:
Moder Jords temperaturtrend sjunkande.

* Om WMO, världsrekord och Death Valley:

Bild ovan: del av det handskrivna protokollet för juli 1913 från väderstationen i Greenland Ranch (numera Furnace Creek) i Death Valley, Kalifornien, USA.
Den 10 juli det året noterades 134 grader Fahrenheit (56,7 grader Celsius). Halva juli var mycket varm och fem dagar i följd var extra varma (9-13 juli) då det noterades från 129 till 134 grader Fahrenheit (53,9 till 56,7 grader Celsius).

Protokollet finns på vädermyndigheten NOAA:s webbplats, på en sida som uppdaterades nyligen (7 juli 2023):
ncei.noaa.gov/news/earths-hottest-temperature.
”In fact, Death Valley holds the record for the world’s highest surface air temperature ever recorded: 134°F observed at Greenland Ranch on July 10, 1913.”

Den mätuppgiften är granskad och godkänd av WMO (Meteorologiska världsorganisationen) och anses vara det officiella världsrekordet. I ett nyligt WMO-inlägg (17 juli 2023):
public.wmo.int/en/media/news/wmo-monitoring-potential-new-temperature-records
nämns bland annat Death Valley-rekordet från 1913, och de länkar till ”Archive of Weather and Climate Extremes”:
wmo.asu.edu/…/world-meteorological-organization-global-weather-climate-extremes-archive

En ”klimathistoriker” vid namn Burt och ett par ”väderexperter” har ifrågasatt det rekordet, och det har skrivits några nyhetsartiklar om att det ”nya” ”moderna” rekordet istället är från år 2020: 54 grader Celsius i Death Valley. Burt lär ha en blogg där han framför sin invändning att omkringliggande väderstationer inte hade så hög temperatur, enligt honom. Men temperaturer kan skilja flera grader mellan väderstationer på tillräckligt avstånd från varandra, och kan fluktuera kraftigt på samma plats från en minut till en annan.

En annan möjlighet som föreslagits är att det kanske var en sandstorm vid den väderstationen, så att sand lade sig på mätutrustningen och påverkade temperaturmätningen. Invändningen mot den invändningen är att avläsningen var manuell och då inspekterades även utrustningen vid varje avläsningstillfälle.

Men det har hänt förr att WMO har ogiltigförklarat rekord, så hoppet är inte ute.

Bild överst, vessla: DawidSliwka.

Moder Jords temperaturtrend sjunkande

Bild ovan: NASA:s globala årsmedeltemperatur* år 2000-2022 (hämtat ur NASA:s diagram 1880-2022 med deras zoom-funktion). Trendkurvan (svart) beräknas av NASA ur årsvärdena (grått).

Trendkurvan för globala års-medeltemperaturen pekar nu neråt sedan år 2018.
Det orsakas av de två svalare åren 2021 och 2022.

Men det var inte förrän i år (2023) – när årsvärdet för 2022 infördes i NASA:s diagram – som de svalare åren påverkade trendkurvan så att den började luta åt ”fel” håll. (”Fel håll” ur klimatalarmisters perspektiv). Innan dess pekade trendkurvan snett uppåt (diagram för 2021 och äldre).
Det framgår i NASA:s senaste diagram jämfört med tidigare års diagram:

Bild ovan med fyra diagram med NASA:s globala årsmedeltemperatur:
överst är NASA:s senaste diagram* (åren 1880-2022), därunder några av de föregående årens diagram (1880-2021, -2020 och nederst -2019).

Notera att det ser ut som att NASA försöker dölja nedgången, i översta diagrammet (1880-2022).
Så länge de senaste åren av den svarta trendkurvan steg UPPÅT så placerade NASA kurvan FRAMFÖR den gråa årskurvan, så att hela trendkurvan var väl synlig. Men när år 2022 drog ner trendkurvan så förpassades den till BAKOM årskurvan.

Så länge NASA:s besökare inte funderar närmare på vad som skymtar där bakom den gråa årskurvan, eller zoomar in i diagrammet (som i bilden längst upp i inlägget), så är det oklart för besökarna vad som händer med trendkurvan de senaste åren.

Om året 2023 kommer att påverka senaste årens trendkurva så att den pekar uppåt igen – det får vi veta först nästa år (2024) – så kan SVT, Sveriges Radio med flera alarmister börja prata om globala årstemperaturen igen. (Om globala årstemperaturen för 2023 blir tillräckligt hög så kan den nuvarande nedgången i trendkurvan komma att försvinna helt i nästa års diagram).

Senaste året har alarmisterna undvikit att nämna globala årstemperaturen, och istället rapporterat om globala månads- och dygns-temperaturer som ger fler möjligheter till alarmistiska utrop trots osäkerheten i de uppgifterna.

Mera:
– Snabbkurs för klimatvesslor.

* Global årsmedeltemperatur, NASA, senaste diagrammet:
climate.nasa.gov/vital-signs/global-temperature/
* Tidigare års arkiverade sidor:
web.archive.org/…/vital-signs/global-temperature/

Too bloody hot – Too bloody cold

Temperatur senaste 420 tusen åren.

Bilden ovan motsäger inte nuvarande globala uppvärmningen, inte heller går den emot strävan att minska världens utsläpp. Bilden/diagrammet visar rekonstruerade temperaturen på Antarktis de senaste 420.000 åren, och de tiotusenåriga värmeperioder som inträffar med hundratusenåriga intervall på denna planet. Mera finns i länken nedan.

>>> Mera.

Värmerekordet 1947 i Målilla var sannolikt högre än 38,0°

Det svenska värmerekordet är fortfarande 38,0°, det uppmättes år 1947 i Målilla (Småland), den 29 juni klockan 14.00. (Samt 1933 i Ultuna).
SMHI har analyserat den stationens mätutrustning/mätvärden och bedömt den temperaturuppgiften som tillförlitlig.

Dock nämner inte SMHI att för just det rekordet i Målilla 1947 finns det anledning att misstänka att 38,0° inte visar den dagens högsta temperatur. Att temperaturen under dagen kan varit ännu högre. Skälen att misstänka det är följande:

  1. Mätstationen i Målilla juni 1947 hade ingen maximitermometer*.
  2. På den tiden avlästes temperaturen högst två-tre gånger per dygn.
    I motsats till nutida avläsningar som görs VARJE MINUT, dygnet runt.
  3. Lufttemperaturen kan stiga eller sjunka uppåt flera grader på några minuter, och sedan tillbaka igen lika snabbt (pga byvindar och luftmassors rörelser), det är inte ovanligt. Exempelvis häromdan i Målilla då temperaturen på några minuter steg till 37,2° och sedan sjönk igen efter en minut (se nedan).

Dvs mätutrustningen och termometern var med stor sannolikhet tillförlitliga i Målilla 1947. Stationen hade godkänt strålningsskydd (fristående bur, ingen termometerhuv).
Men observationsrutinerna, med avläsning tre gånger per dygn, var otillräckliga för att upptäcka minut-korta ”extremtemperaturer”. På den tiden gjordes som sagt inte temperaturmätningar varje minut.
I Målilla den 29 juni 1947 gjordes avläsningar klockan 07, 13 och 19, samt en extra avläsning kl 14.

Målilla i nutid, år 2022:

För Målilla häromdan (torsdag 21 juli 2022) så visade SMHI:s webbsida följande diagram med temperaturer avlästa en gång i timman:

Klockan 15:00:00 avläste SMHI alltså 36,6° (momentanvärde). Det är den högsta tim-avlästa temperaturen den dagen.

Framåt eftermiddan när temperaturerna började sjunka meddelade SMHI att den preliminära maxtemperaturen var 36,6°.
Senare på kvällen rapporterades att den slutgiltiga maxtemperaturen var 37,2°.

Temperaturen 37,2 grader uppmättes vid en minutavläsning kl 14.09, den varade en (1) minut och därefter sjönk den igen*.

Samtliga högsta timavlästa temperaturer 21 juli 2022 samt nämnda minutavläsning:
Kl 11.00: 31,5°
Kl 12.00: 34,2°
Kl 13.00: 36,2°
Kl 14.00: 36,3°
Kl 14.09: 37,2° (minutavläsning).
Kl 15.00: 36,6°
Kl 16.00: 36,2°
Kl 17.00: 36,3°
Kl 18.00: 34,8°
Kl 19.00: 33,2°

Temperaturen steg alltså 0,9 grader från kl 14.00 till kl 14.09:

Diagram* ovan: minut-temperaturen* klockan 14.00-14.20, Målilla 21 juli 2022.
Maxvärdet var 37,15478134 som efter avrundning blir 37,2°.

Om detta istället hade varit Målilla år 1947, där avläsningen 38,0° gjordes klockan 14.00, så hade man missat temperaturhöjningen 0,9 grader nio minuter senare.
Med andra ord:
hade Målilla 1947 gjort avläsningar varje minut – som man numera gör – så kan rekordtemperaturen landat på exempelvis 38,9 grader istället för 38,0.

(Om det inte var så att avläsningen 1947 kl. 14.00 RÅKADE sammanfalla med en sådan minutkort ”extremtopp”. Men sannolikheten för det kan anses mindre än sannolikheten för att man missade en extremtopp med de enstaka avläsningar som gjordes).

Det är nåt att tänka på när man jämför nutida minutavläsningar med dåtida/gamla temperaturvärden, om den dåtida mätstationen inte var utrustad med en max-temperaturmätare och man hade helt andra mätrutiner än i nutid. Man vill ju liksom inte jämföra äpplen med päron, eller hur.

Sammanfattning, temperaturer, mätstationer m.m:

Mellan olika mätstationer kan lufttemperaturen skilja flera grader även om de ligger på mindre än tio mil från varandra (se exempel nedan), t.ex. pga hur olika luftmassor rör sig.

Vid en mätstation kan temperaturen ändras flera grader på kort tid (minuter). Och en sån tillfällig temperaturtopp kan vara så kort tid som en enda minut.
Så för att hitta ett nytt rekord är det avgörande vid vilken minut man avläser. (Om man inte avläser varje minut eller har en max-temperaturmätare).

Exempel:

Diagram* ovan:
– Överst är Delsbo (röd) och Torpshammar (blå) mätstationer. De stationerna ligger ca sju mil från varandra. Temperaturavläsning varje minut, 1 juni 2020, klockan kl 13 till kl 17 (röda strecklinjen är klockan 15).
Cirka en halvtimma före kl 15 steg Delsbo-temperaturen ca 3 grader på en kvart. Det varade bara några minuter, sedan sjönk det två grader. Efter kl 15 sjönk temperaturen kraftigt i Delsbo pga av ett värmeåskväder, men inte i Torpshammar 7 mil därifrån.

– Nederst är ett 30-minuters utsnitt av temperaturen i Torpshammar. Där varierade temperaturen omkring en grad på några minuter, vid flera tillfällen, topparna varade nån minut.

Ju fler automatstationer som SMHI har utplacerade i landet med avläsning varje minut, desto större chans att hitta värmerekord med höga enminuters-temperaturtoppar.

Karta ovan: SMHI:s automatstationer i Sverige år 2022. Det finns fler i södra än i norra delarna av landet, dvs fler och tätare placerade där värme är vanligast, närmast kontinenten där varmaste luften finns. Det kan öka chansen att hitta fler värmerekord.

* Maximitermometer: termometer som visar högsta temperaturen mellan två avläsningar.
SMHI:s väderstationer förr i tiden kunde ha tre termometrar: en stationstermometer, en maximitermometer och en minimitermometer. Stationstermometern och maximitermometern var oftast kvicksilvertermometrar (med olika konstruktion), och minimitermometern kunde vara en sprit-termometer.
I Målilla väderstation 1947 installerades inte maximitermometer förrän efter sommaren 1947.

* Målilla mätstation 1947 saknade maximitermometer:
smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/…
”Notera att stationen saknade avläsningar av maximitemperatur. Rekordvärdet noterades i stället vid en extra avläsning klockan 14.”

* Minut-temperaturen: i SMHIs automatstationer (som t.ex. i Målilla) beräknas minut-temperaturen från medelvärdet av temperatursignalen den senaste minuten. Skälet är att få den elektroniska mätningen att reagera ungefär lika snabbt på temperaturändringar som forna tiders kvicksilvertermometrar (och sprittermometrar), enligt SMHI.
Det framgår inte hur väl det överensstämmer vid snabba, korta temperaturhöjningar som bara varar nån minut.

* Uppgifter/data om minutavläsningen kl 14.09 osv, tack till ”B.A.” som tipsade och levererade.

* Diagram Delsbo/Torpshammar:
www.smhi.se/bloggar/vaderleken… (juni 2020, smhi).

Alla temperaturer i grader Celsius.

Extrem klimataktivist startade skogsbrand för att skapa klimatpanik?

I sommartider brukar det bli värmeböljor och även skogsbränder. Inte lika ofta i Sverige som i sydligare Europa, som tur är för oss. Varmt och torrt väder medför att skogsbränder kan bli mer omfattande än annars.
De flesta skogsbränder startas av människor, oavsiktlig eller avsiktligt. Några orsaker är:

  • Grillning och gräseldning, av folk som är vårdslösa, korkade eller har ”otur”.
  • Gnistor från diverse maskiner t.ex. inom skogsbruk och lantbruk, och från tågtrafik.
  • Uppsåtligt anlagda bränder, av mordbrännare (t.ex. av aktivister av olika slag, eller som hämnd för nåt), och av pyromaner (som fascineras av eld och har tvångstankar). Anm: mordbrand behöver inte innebära att gärningspersonen mördar någon.
  • Blixtnedslag, utgör bara en mindre del av alla skogsbränder (se nedan).

Cirka trettio procent av skogsbränder har OKÄND orsak. (Där kan även ingå mordbrännare och pyromaner).
För de flesta skogsbränder står blixtnedslag bara för en mindre del, med undantag för de allra största skogsbränderna där uppskattningsvis cirka trettio procent orsakas av blixtnedslag.
Av alla bränder, inte bara skogsbränder, startas ungefär 90 procent av människor, avsiktligt eller oavsiktligt. Enligt MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Naturskyddsföreningen, gällande Sverige.

Exempel på aktivister m.fl. som anlagt bränder och begått diverse brott

Marie Mason

Miljöaktivisten Marie Mason dömdes för tretton fall av mordbrand och skadegörelse. Hon dömdes till 22 års fängelse.
Hennes mordbrännarkumpan och exman Frank fick 9 års fängelse.

Klimataktivisterna Jessica Reznicek och Ruby Montoya saboterade en pipeline med hjälp av eldar och skärbrännare. Båda kvinnorna dömdes till åtta års fängelse.

Den radikala miljöaktivisten Chelsea Dawn Gerlach fick nio års fängelse för mordbrand och skadegörelse.

Några rubriker om anlagda större skogsbränder utrikes under senaste åren (dock okänt om gärningspersonerna är nån form av aktivister):
– ”Arsonist responsible for devastating wildfire given 12-year prison term”.
– ”Big Sur fire arsonist found guilty for starting 2020 wildfire”.
– ”Alleged California Arsonist Could Have Set Two Fires in Two Days”.

Värmeböljor bra tillfällen för klimataktivister och alarmister att försöka skapa klimatpanik

Extrema aktivister av olika slag drar sig inte för att begå brott för sakens skull. Exempelvis limma fast sig på trafikleder, begå diverse skadegörelse, anlägga olika typer av bränder (se ovan).

För radikala klimataktivister – som t.ex. har diagnoser eller nån form av psykiska störningar – så kan en värmebölja uppfattas som ett gyllene tillfälle att starta en skogsbrand.

  1. Skogsbrand vid pågående värmebölja skapar klimatpanik hos t.ex. klimatalarmister hos diverse nyhetsredaktioner som sprider budskapet att skogsbranden är ett tecken på snar apokalyps.
  2. Under senare år har klimataktivister talat mycket om ”house on fire”, att ”hela jorden brinner” och liknande, så manegen är krattad för klimatalarmister som nu sprider budskapet att bränder vid pågående värmeböljor är bevis på klimatkatastrof runt hörnet.
  3. Vid en värmebölja kan det vara extra lätt att starta skogsbrand. Det är superenkelt jämfört med att limma fast sig på trafikleder eller begå skadegörelse. Det behövs bara en tändsticka, cigarettfimp e.dyl.
  4. Risken att åka fast är liten, under förutsättning att aktivisten startar branden på lämplig plats där inga vittnen finns. Om det är extra långt till närmaste befolkat område så är fördelen för aktivisten dessutom att branden hinner växa sig riktigt stor innan den upptäcks, och därmed får branden större utbredning och blir mer svårsläckt. (Om inte branden upptäcks tidigt på satellitbildsövervakning).

Men det måste pågå en värmebölja om syftet är att skapa klimatpanik. Att starta en skogsbrand under en svalare period är en värdelös idé, för en klimatextremist.

Orsakas en del av alla skogsbränder…

…runtom i världen av enskilda klimatextremister, i syfte att stärka sin sak och sprida klimatpanik?
Ja, det är enkelt att starta en brand utan att bli upptäckt… om man inte heter Marie, är miljöaktivist och har en kumpan vid namn Frank.

Bild överst av ”Allinoch” och nederst av ”ELG21”.

Extremväderrekord från 1900-talet håller fortfarande

Väderrekord från förra århundradet är fortfarande obesegrade, till klimatalarmisters stora förtret.
Några av de mest extrema extremvädren inträffade (än så länge) på 1900-talet, enligt WMO*. Exempelvis högsta temperaturen hittills* uppmättes för över hundra år sedan, år 1913. Längsta perioden av torka inträffade ännu tidigare, år 1903 och varade i över fjorton år.
Här några uppgifter för Hela världen:

  • Högsta temperatur, år: 1913 (56,7 °C. USA).
  • Lägsta temperatur, år: 1983 (-89,2 °C. Antarktis).
    .
  • Längst torka: 1903 – 1918 (172 månader. Chile).
    .
  • Största 1-minutersregn: 1956 (31,2 mm. USA).
  • Största 1-timmasregn: 1947 (305 mm. USA).
  • Största 12-tim.regn: 1966 (1,144 meter. Réunion, Indiska oceanen).
  • Största 24-tim.regn: 1966 (1,825 m. Réunion, Indiska oceanen).
  • Största 48-tim.regn: 1995 (2,493 m. Indien).
  • Största 72-tim.regn: 2007 (3,930 m. Réunion, Indiska oceanen).
  • Största 96-tim.regn: 2007 (4,936 m. Réunion, Indiska oceanen).
  • Största 1-årsregn: 1860-1861 (26,47 m. Indien).
    .
  • Starkaste vindar: 1996 (113,2 m/s. Australien).
    .
  • Tyngsta hagel: 1986 (1,02 kg. Bangladesh).
    .
  • Högst dödlighet av tropisk cyklon: 1970 (ca 300.000 personer. Bangladesh).
  • Högst dödlighet av tornado: 1989 (ca 1.300 personer. Bangladesh).

Ovanstående uppgifter kommer från WMO och sammanställningen ”World Weather & Climate Extremes Archive”*. Där finns även extremväderrekord för olika delar av jorden.
Av de ca hundra extremväderrekord som redovisas på den sidan är ca tjugo från 2000-talet, resten från 1900-talet (och några från slutet på 1800-talet).

OBS att mätperioderna för olika väderelement varierar kraftigt. T.ex. för temperatur kan finnas mätserier från början på 1900-talet, men för åska/blixtar bara en kort tid.

För temperaturer kan det vara bra att veta att även luftfuktigheten har betydelse för hur värmen upplevs av mänskliga tvåbeningar och en del andra djur. Men det nämns sällan i svensk massmedias rapporter om temperaturer runtom i världen.

Och kom ihåg att klimat är hur vädret har varit under många år (tre decennier eller mer). Ett väderrekord är inte klimat, men klimat är många års väder.

Slutligen är antalet extremväderhändelser per tidsperiod också relevant, men det tas inte upp här.

* WMO: World Meteorological Organization.

* Med ”hittills” gällande temperaturer avses sedan mätningarna startade omkring början 1900-talet.

* World Weather & Climate Extremes Archive:
”wmo.asu.edu/content/world-meteorological-organization-global-weather-climate-extremes-archive”.

Bild överst (landskap) av ”RitaE”.

Prisökningarna och klimatalarmismen, plus krig

Diagram ovan: literpriset* på bensin 95 (blå linje) och diesel (orange linje) i Sverige januari 2021 till 11 april 2022.

Prisökningarna (t.ex. på drivmedel och livsmedel) sedan 2021 och framåt beror bland annat* på den globala klimatalarmismen, som fick nytt bränsle våren 2021.

I juni 2021 ”läckte” IPCC:s kommande klimatrapport, och massmedia världen över prånglade ut rubriker om kommande katastrofer. Exempelvis ”En mörk bild för klimatet”, ”Varnas för extrem hetta och torka”, ”Kan komma tidigare än befarat”, ”Dags att utlysa klimatnödläge”, och liknande dystopiska utrop. Och priserna steg.

I augusti 2021 släpptes den färdiga IPCC-rapporten och då tog klimathysterin ny fart i massmedia. Priserna fortsatte stiga.
Till de medborgare som uttryckte upprördhet över prisökningarna sa Sveriges miljö- och klimatminister i oktober 2021 att ”Vi förstår den här upprördheten. Samtidigt tror jag alla har klart för sig att vi befinner oss mitt i en klimatkris”.

Den 24 februari 2022 inleddes Rysslands militära invasion av Ukraina.

* Literpriset gäller obemannade tankstationer (dvs något lägre pris än bemannade).

* Ännu en bidragande orsak till prisökningarna under 2021 var ökad efterfrågan och att det tog tid för oljebolagen att återgå till den kapacitet de hade före pandemin.

Likheter mellan lokala och globala kurvor

Beskåda följande glada kurvor:

Diagram #1 (översta):
årsmedeltemperaturen i Stockholm åren 1850 till 2020. Mätdata från SMHI. (Källa).
Anm: SMHI har korrigerat temperaturserien så att vi kan bortse från ”urbana värmeöeffekten” som uppstår i storstäder.

Diagram #2 och #3 (mellersta och nedre):
globala årsmedeltemperaturen 1880 till 2020 (som avvikelse från en referenstemperatur), enligt amerikanska NASA. (Källa).
Den svarta kurvan är temperaturkurvan i utjämnad form (med metoden Lowess smoothing, med låg utjämningsparameter).
Diagram #2 är NASA:s originaldiagram.
Diagram #3 består av exakt samma temperaturserier som i diagram #2 men innehåller tre ytterligare kurvor (se nedan).

Som synes finns det vissa likheter mellan Stockholms årsmedeltemperatur och den globala årsmedeltemperaturen. Den lokala och globala kurvan liknar varandra i stora drag:
temperaturen stiger långsamt en bit in i 1900-talet, avstannar, sjunker en aning, och stiger igen från senare delen av 1900-talet.

Men, med originaldiagrammen #1 och #2 kan vi inte helt jämföra ”äpplen med äpplen” (som man bör) därför att utjämningsmetoden inte är samma.
Stockholmsdiagrammet (#1) använder utjämningsmetoden (glidande) 30-årsmedeltemperatur (den blåa kurvan), medan NASA:s globala diagram använder Lowess (den svarta kurvan).

Skillnaden mellan de olika utjämningsmetoderna framgår i diagram #3 där några kurvor har tillkommit som är utjämnade med metoderna 10-, 20- respektive 30-årsmedeltemperatur.
Den blåa kurvan (glidande 30-årsmedel.) skiljer sig ganska mycket från den svarta (Lowess smoothing) i diagram #3, eller hur.

Med andra ord:
när man använder samma utjämningsmetod, t.ex. 30-årsmedel, så liknar Stockholmskurvan ännu mer den globala kurvan. Vilket framgår i de blåa kurvorna i diagram #1 och #3 ovan.

Jaha. Men…

… gäller den likheten lokalt/globalt endast Stockholm?
Nej, SMHI har även beräknat sammanlagda årsmedeltemperaturen för 35 mätstationer i Sverige, dvs nästan som ett medelvärde för hela Sverige. Det ser likartat ut som ovan, i stora drag har den likheter med den globala årsmedeltemperaturen.

På denna planet lär det knappast finnas nån befolkad geografisk plats och spöklik Twilight Zone där lokala temperaturen de senaste hundra åren är helt opåverkad av den globala temperaturen.
Riktar vi blicken mot Grönland som delvis ligger på samma breddgrader som Sverige, så ser det också ungefär likadant ut. Exempel:

Diagram ovan: årsmedeltemperatur 1807 till 2020 i Qaqortoq på Grönland (som avvikelse från en referenstemperatur).

I det diagrammet finns ingen utjämnad kurva inlagd, men man kan med blotta ögat se det är ungefär samma som i Sverige åren 1880-2020, dvs:
stiger långsamt en bit in i 1900-talet, avstannar, sjunker en aning, och stiger igen från senare delen av 1900-talet.

Längre norrut på Grönland blir det liknande kurvor eller staplar, men de inbördes skillnaderna mellan max- och min-temperaturer blir något större.

På tal om kurva och kurvor: ordet kurva (kurwa) i polska språket betyder hora (prostituerad), kan vara bra att veta ifall nån polack börjar fnissa okontrollerat när du pratar om kurvan.

Rubrikbilden från ”Dina Dee” och ”DrSJS”.

SVT mission

Bild ovan: falsk uppgift om IPCC förmedlad av SVT:s ”klimatkorrespondent” Erika Bjerström i nyhetsprogrammet Aktuellt (14 sept).

På bilden nedan framgår vad FN IPCC-rapporten egentligen säger gällande de nämnda 100 tusen åren:

Rapporten säger: IPCC är osäkra, ”medium confidence”.

Mera:
– ”I want PANIC” (Om FN och massmedia).

Inte heller Erikas påstående om mängden koldioxid för tre miljoner år sedan återfinns i IPCC-rapporten.

En tröst för Erika/SVT kan vara att hon/de inte är de enda inom massmedia som vantolkar och vilseleder.

SVT hade kunnat vara ärliga genom att stoppa in ordet ”kanske” (…rapporten visar att det kanske var varmare…), och för övrigt förmedlat vad som faktiskt står i IPCC-rapporten utan att fabulera.
Men eftersom SVT:s uppdrag eller mission är att klimatskrämmas så funkar det inte så bra med såna tveksamheter.

Sommar-oväder på 1800-talet: 380 mm regn. Hela Belgien under vatten. Hagel stora som hönsägg.

Här ges en glimt av hur stora utrikes ovädershändelser rapporterades i forna tider, då såna katastrofer inte alls blev lika synliga för omvärlden som i nutid.

I forna tider hade media en blygsam utbredning och synlighet jämfört med nutid. Tidningar var enda nyhetsmediet. Tidningarna bestod av ett fåtal sidor, inga fotografier, sidorna var tättskrivna.
Även artiklarnas rubriker var blygsamma (utom logotypen längst upp på förstasidan), både till storlek och innehåll. Rubriker som den ovanstående stora, långa och mer detaljerade rubriken förekom knappast på den tiden.

Det var i industrialismens barndom. Människans utsläpp var marginella, globalt sett. Jordens befolkningsmängd var bara drygt 1 miljard, istället för närmare 8 miljarder som nu.

Bild nedan: Aftonbladets förstasida år 1850, den 31 augusti. På förstasidan står ingenting om de svåra översvämningar som drabbat Belgien och Frankrike, men på sidan 3 i den tunna tidningen omtalas de händelserna.

Bild ovan: sidan 3, från 31 augusti 1850.
Den sidan är ännu mer kompakt och tättskriven än förstasidan. Längst ner i fjärde kolumnen, under rubriken ”Blandade ämnen”, med fortsättning överst i sista kolumnen (rödmarkerat), några axplock ur texten (min fetstil):

  • ”ÖFVERSVÄMNINGAR I BELGIEN OCH FRANKRIKE”
  • »I mannaminne», säger en tidning, »har aldrig ett så ymnigt, starkt, ihållande och allmänt regn fallit. Hela landet (Belgien) är öfversvämmadt».
  • ”Under medlet af Augusti månad hafva häftiga störtregn, som fallit i dessa länder, medfört stora öfversvämningar på många ställen, så att ofta hela hus och skogar blifvit nästan bortsopade och flera menniskolif spilda. I Hirson, hvarest le Gland kastar sig i l’Oise, stodo alla gator under vatten den 16 Aug.”
  • ”nya stenbroar hade blifvit kullstörtade.”
  • ”Gatorna, heter det, i en berättelse från Brüssel, bildade rigtiga floder, hvilkas häftiga strömmar till och med bortförde gatuläggningen.”
  • ”Några bönder, som i trakten af Wenderghem den 15 Aug. återkommo från kyrkan, öfverraskades på vägen ar en häftig orkan och togo sin tillflykt till en qvarn. Åskan förföljde dem äfven här. Den slog ned och träffade 12 personer, af hvilka trenne afledo och de öfriga blefvo mer eller mindre svårt sårade.”
  • ”I Gent hade kanalen på 43 timmar stigit öfver 2 alnar.”
  • ”Bestörtning och sorg är målad på alla ansigten.”

Ett annat exempel på oväder förr i tiden är sommaren 1882, den 5 augusti. Några axplock ur texten (min fetstil):

  • ”Skyfall och orkaner i Tyskland och Österrike.”
  • ”våldsamma skyfall, på många ställen i förening med orkanartade vindstötar samt hagelskurar”
  • ”I staden Brandenburg föll på några få timmar 380 millimeter regn.”
  • ”Dammen vid Pruskworka genombröts.”
  • ”Vid Neckarfloden föllo hagel så stora som duf- och hönsägg.”
  • ”en öfversvämning, så att vattnet stod 5 fot högt i källarne.”
  • ”Många personer sårades af de nedhaglande ispiggarne.”
  • ”I Brünn hade invånarne knappast tid att rädda sig, och flere personer drunknade. Tusentals landtmän ha mist hela sin skörd.”

Skeptikern tänker kanske att vissa av uppgifterna från den tiden kan vara överdrivna. Föll det verkligen 380 mm regn på några få timmar? (Det är mer än dubbelt så mycket som i Gävle häromdan under 24 timmar, vid översvämningarna där som uppmärksammades flitigt i media).
 Var haglen i augusti verkligen stora som duv- och hönsägg? Var verkligen hela Belgien översvämmat?

Absolut visshet om detta lär vi inte få. Men nuförtiden – i vår moderna tid – överdrivs, vinklas och friseras det, så varför inte även då.

Hursomhelst, om de två nämnda oväderexemplen från utlandet hade inträffat i nutid, så hade de fått MYCKET stor spridning i massmedia. På förstasidor, med stora rubriker och chockerande bilder och videoklipp, uppföljning och inträngande reportage lokalt på plats flera dar i sträck.
Därför att vädret och klimatet är numera hett, eller högaktuellt som det också heter.

Mera:

De citerade tidningstexterna ovan är inlästa med ett maskininläsningsprogram (OCR), det kan finnas felstavningar.

Tidningssidorna med de två artiklarna ovan (hos kb.se, Kungliga biblioteket):
– 1850-08-31, sidan 3, Aftonbladet. (kolumn 4 och 5, längst ner resp. upp).
– 1882-08-05, sidan 3, Aftonbladet. (kolumn 3, en bit ner).
Tips, hos kb.se:
tryck på den lilla tidningssidan för större bild. Tryck sedan på + och – knapparna för att zooma in eller ut. Dra på tidningssidan med musen (eller fingret) för att flytta tidningssidan. Stäng med x längst upp till höger.

Bilder överst, stora hagel, av AngelaJMaher / Georgex25.