Temperatur senaste 420 tusen åren.
Bilden ovan motsäger inte nuvarande globala uppvärmningen, inte heller går den emot strävan att minska världens utsläpp. Bilden/diagrammet visar rekonstruerade temperaturen på Antarktis de senaste 420.000 åren, och de tiotusenåriga värmeperioder som inträffar med hundratusenåriga intervall på denna planet. Mera finns i länken nedan.
Det svenska värmerekordet är fortfarande 38,0°, det uppmättes år 1947 i Målilla (Småland), den 29 juni klockan 14.00. (Samt 1933 i Ultuna).
SMHI har analyserat den stationens mätutrustning/mätvärden och bedömt den temperaturuppgiften som tillförlitlig.
Dock nämner inte SMHI att för just det rekordet i Målilla 1947 finns det anledning att misstänka att 38,0° inte visar den dagens högsta temperatur. Att temperaturen under dagen kan varit ännu högre. Skälen att misstänka det är följande:
Dvs mätutrustningen och termometern var med stor sannolikhet tillförlitliga i Målilla 1947. Stationen hade godkänt strålningsskydd (fristående bur, ingen termometerhuv).
Men observationsrutinerna, med avläsning tre gånger per dygn, var otillräckliga för att upptäcka minut-korta ”extremtemperaturer”. På den tiden gjordes som sagt inte temperaturmätningar varje minut.
I Målilla den 29 juni 1947 gjordes avläsningar klockan 07, 13 och 19, samt en extra avläsning kl 14.
För Målilla häromdan (torsdag 21 juli 2022) så visade SMHI:s webbsida följande diagram med temperaturer avlästa en gång i timman:
Klockan 15:00:00 avläste SMHI alltså 36,6° (momentanvärde). Det är den högsta tim-avlästa temperaturen den dagen.
Framåt eftermiddan när temperaturerna började sjunka meddelade SMHI att den preliminära maxtemperaturen var 36,6°.
Senare på kvällen rapporterades att den slutgiltiga maxtemperaturen var 37,2°.
Temperaturen 37,2 grader uppmättes vid en minutavläsning kl 14.09, den varade en (1) minut och därefter sjönk den igen*.
Samtliga högsta timavlästa temperaturer 21 juli 2022 samt nämnda minutavläsning:
Kl 11.00: 31,5°
Kl 12.00: 34,2°
Kl 13.00: 36,2°
Kl 14.00: 36,3°
Kl 14.09: 37,2° (minutavläsning).
Kl 15.00: 36,6°
Kl 16.00: 36,2°
Kl 17.00: 36,3°
Kl 18.00: 34,8°
Kl 19.00: 33,2°
Temperaturen steg alltså 0,9 grader från kl 14.00 till kl 14.09:
Diagram* ovan: minut-temperaturen* klockan 14.00-14.20, Målilla 21 juli 2022.
Maxvärdet var 37,15478134 som efter avrundning blir 37,2°.
Om detta istället hade varit Målilla år 1947, där avläsningen 38,0° gjordes klockan 14.00, så hade man missat temperaturhöjningen 0,9 grader nio minuter senare.
Med andra ord:
hade Målilla 1947 gjort avläsningar varje minut – som man numera gör – så kan rekordtemperaturen landat på exempelvis 38,9 grader istället för 38,0.
(Om det inte var så att avläsningen 1947 kl. 14.00 RÅKADE sammanfalla med en sådan minutkort ”extremtopp”. Men sannolikheten för det kan anses mindre än sannolikheten för att man missade en extremtopp med de enstaka avläsningar som gjordes).
Det är nåt att tänka på när man jämför nutida minutavläsningar med dåtida/gamla temperaturvärden, om den dåtida mätstationen inte var utrustad med en max-temperaturmätare och man hade helt andra mätrutiner än i nutid. Man vill ju liksom inte jämföra äpplen med päron, eller hur.
Mellan olika mätstationer kan lufttemperaturen skilja flera grader även om de ligger på mindre än tio mil från varandra (se exempel nedan), t.ex. pga hur olika luftmassor rör sig.
Vid en mätstation kan temperaturen ändras flera grader på kort tid (minuter). Och en sån tillfällig temperaturtopp kan vara så kort tid som en enda minut.
Så för att hitta ett nytt rekord är det avgörande vid vilken minut man avläser. (Om man inte avläser varje minut eller har en max-temperaturmätare).
Exempel:
Diagram* ovan:
– Överst är Delsbo (röd) och Torpshammar (blå) mätstationer. De stationerna ligger ca sju mil från varandra. Temperaturavläsning varje minut, 1 juni 2020, klockan kl 13 till kl 17 (röda strecklinjen är klockan 15).
Cirka en halvtimma före kl 15 steg Delsbo-temperaturen ca 3 grader på en kvart. Det varade bara några minuter, sedan sjönk det två grader. Efter kl 15 sjönk temperaturen kraftigt i Delsbo pga av ett värmeåskväder, men inte i Torpshammar 7 mil därifrån.
– Nederst är ett 30-minuters utsnitt av temperaturen i Torpshammar. Där varierade temperaturen omkring en grad på några minuter, vid flera tillfällen, topparna varade nån minut.
Ju fler automatstationer som SMHI har utplacerade i landet med avläsning varje minut, desto större chans att hitta värmerekord med höga enminuters-temperaturtoppar.
Karta ovan: SMHI:s automatstationer i Sverige år 2022. Det finns fler i södra än i norra delarna av landet, dvs fler och tätare placerade där värme är vanligast, närmast kontinenten där varmaste luften finns. Det kan öka chansen att hitta fler värmerekord.
* Maximitermometer: termometer som visar högsta temperaturen mellan två avläsningar.
SMHI:s väderstationer förr i tiden kunde ha tre termometrar: en stationstermometer, en maximitermometer och en minimitermometer. Stationstermometern och maximitermometern var oftast kvicksilvertermometrar (med olika konstruktion), och minimitermometern kunde vara en sprit-termometer.
I Målilla väderstation 1947 installerades inte maximitermometer förrän efter sommaren 1947.
* Målilla mätstation 1947 saknade maximitermometer:
smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/…
”Notera att stationen saknade avläsningar av maximitemperatur. Rekordvärdet noterades i stället vid en extra avläsning klockan 14.”
* Minut-temperaturen: i SMHIs automatstationer (som t.ex. i Målilla) beräknas minut-temperaturen från medelvärdet av temperatursignalen den senaste minuten. Skälet är att få den elektroniska mätningen att reagera ungefär lika snabbt på temperaturändringar som forna tiders kvicksilvertermometrar (och sprittermometrar), enligt SMHI.
Det framgår inte hur väl det överensstämmer vid snabba, korta temperaturhöjningar som bara varar nån minut.
* Uppgifter/data om minutavläsningen kl 14.09 osv, tack till ”B.A.” som tipsade och levererade.
* Diagram Delsbo/Torpshammar:
www.smhi.se/bloggar/vaderleken… (juni 2020, smhi).
Alla temperaturer i grader Celsius.
I sommartider brukar det bli värmeböljor och även skogsbränder. Inte lika ofta i Sverige som i sydligare Europa, som tur är för oss. Varmt och torrt väder medför att skogsbränder kan bli mer omfattande än annars.
De flesta skogsbränder startas av människor, oavsiktlig eller avsiktligt. Några orsaker är:
Cirka trettio procent av skogsbränder har OKÄND orsak. (Där kan även ingå mordbrännare och pyromaner).
För de flesta skogsbränder står blixtnedslag bara för en mindre del, med undantag för de allra största skogsbränderna där uppskattningsvis cirka trettio procent orsakas av blixtnedslag.
Av alla bränder, inte bara skogsbränder, startas ungefär 90 procent av människor, avsiktligt eller oavsiktligt. Enligt MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Naturskyddsföreningen, gällande Sverige.
Exempel på aktivister m.fl. som anlagt bränder och begått diverse brott
Marie Mason
Miljöaktivisten Marie Mason dömdes för tretton fall av mordbrand och skadegörelse. Hon dömdes till 22 års fängelse.
Hennes mordbrännarkumpan och exman Frank fick 9 års fängelse.
Klimataktivisterna Jessica Reznicek och Ruby Montoya saboterade en pipeline med hjälp av eldar och skärbrännare. Båda kvinnorna dömdes till åtta års fängelse.
Den radikala miljöaktivisten Chelsea Dawn Gerlach fick nio års fängelse för mordbrand och skadegörelse.
Några rubriker om anlagda större skogsbränder utrikes under senaste åren (dock okänt om gärningspersonerna är nån form av aktivister):
– ”Arsonist responsible for devastating wildfire given 12-year prison term”.
– ”Big Sur fire arsonist found guilty for starting 2020 wildfire”.
– ”Alleged California Arsonist Could Have Set Two Fires in Two Days”.
Värmeböljor bra tillfällen för klimataktivister och alarmister att försöka skapa klimatpanikExtrema aktivister av olika slag drar sig inte för att begå brott för sakens skull. Exempelvis limma fast sig på trafikleder, begå diverse skadegörelse, anlägga olika typer av bränder (se ovan).
För radikala klimataktivister – som t.ex. har diagnoser eller nån form av psykiska störningar – så kan en värmebölja uppfattas som ett gyllene tillfälle att starta en skogsbrand.
Men det måste pågå en värmebölja om syftet är att skapa klimatpanik. Att starta en skogsbrand under en svalare period är en värdelös idé, för en klimatextremist.
Orsakas en del av alla skogsbränder……runtom i världen av enskilda klimatextremister, i syfte att stärka sin sak och sprida klimatpanik?
Ja, det är enkelt att starta en brand utan att bli upptäckt… om man inte heter Marie, är miljöaktivist och har en kumpan vid namn Frank.
Väderrekord från förra århundradet är fortfarande obesegrade, till klimatalarmisters stora förtret.
Några av de mest extrema extremvädren inträffade (än så länge) på 1900-talet, enligt WMO*. Exempelvis högsta temperaturen hittills* uppmättes för över hundra år sedan, år 1913. Längsta perioden av torka inträffade ännu tidigare, år 1903 och varade i över fjorton år.
Här några uppgifter för Hela världen:
Ovanstående uppgifter kommer från WMO och sammanställningen ”World Weather & Climate Extremes Archive”*. Där finns även extremväderrekord för olika delar av jorden.
Av de ca hundra extremväderrekord som redovisas på den sidan är ca tjugo från 2000-talet, resten från 1900-talet (och några från slutet på 1800-talet).
OBS att mätperioderna för olika väderelement varierar kraftigt. T.ex. för temperatur kan finnas mätserier från början på 1900-talet, men för åska/blixtar bara en kort tid.
För temperaturer kan det vara bra att veta att även luftfuktigheten har betydelse för hur värmen upplevs av mänskliga tvåbeningar och en del andra djur. Men det nämns sällan i svensk massmedias rapporter om temperaturer runtom i världen.
Och kom ihåg att klimat är hur vädret har varit under många år (tre decennier eller mer). Ett väderrekord är inte klimat, men klimat är många års väder.
Slutligen är antalet extremväderhändelser per tidsperiod också relevant, men det tas inte upp här.
* WMO: World Meteorological Organization.
* Med ”hittills” gällande temperaturer avses sedan mätningarna startade omkring början 1900-talet.
* World Weather & Climate Extremes Archive:
”wmo.asu.edu/content/world-meteorological-organization-global-weather-climate-extremes-archive”.
Bild överst (landskap) av ”RitaE”.
Diagram ovan: literpriset* på bensin 95 (blå linje) och diesel (orange linje) i Sverige januari 2021 till 11 april 2022.
Prisökningarna (t.ex. på drivmedel och livsmedel) sedan 2021 och framåt beror bland annat* på den globala klimatalarmismen, som fick nytt bränsle våren 2021.
I juni 2021 ”läckte” IPCC:s kommande klimatrapport, och massmedia världen över prånglade ut rubriker om kommande katastrofer. Exempelvis ”En mörk bild för klimatet”, ”Varnas för extrem hetta och torka”, ”Kan komma tidigare än befarat”, ”Dags att utlysa klimatnödläge”, och liknande dystopiska utrop. Och priserna steg.
I augusti 2021 släpptes den färdiga IPCC-rapporten och då tog klimathysterin ny fart i massmedia. Priserna fortsatte stiga.
Till de medborgare som uttryckte upprördhet över prisökningarna sa Sveriges miljö- och klimatminister i oktober 2021 att ”Vi förstår den här upprördheten. Samtidigt tror jag alla har klart för sig att vi befinner oss mitt i en klimatkris”.
Den 24 februari 2022 inleddes Rysslands militära invasion av Ukraina.
* Literpriset gäller obemannade tankstationer (dvs något lägre pris än bemannade).
* Ännu en bidragande orsak till prisökningarna under 2021 var ökad efterfrågan och att det tog tid för oljebolagen att återgå till den kapacitet de hade före pandemin.
Beskåda följande glada kurvor:
Diagram #1 (översta):
årsmedeltemperaturen i Stockholm åren 1850 till 2020. Mätdata från SMHI. (Källa).
Anm: SMHI har korrigerat temperaturserien så att vi kan bortse från ”urbana värmeöeffekten” som uppstår i storstäder.
Diagram #2 och #3 (mellersta och nedre):
globala årsmedeltemperaturen 1880 till 2020 (som avvikelse från en referenstemperatur), enligt amerikanska NASA. (Källa).
Den svarta kurvan är temperaturkurvan i utjämnad form (med metoden Lowess smoothing, med låg utjämningsparameter).
Diagram #2 är NASA:s originaldiagram.
Diagram #3 består av exakt samma temperaturserier som i diagram #2 men innehåller tre ytterligare kurvor (se nedan).
Som synes finns det vissa likheter mellan Stockholms årsmedeltemperatur och den globala årsmedeltemperaturen. Den lokala och globala kurvan liknar varandra i stora drag:
temperaturen stiger långsamt en bit in i 1900-talet, avstannar, sjunker en aning, och stiger igen från senare delen av 1900-talet.
Men, med originaldiagrammen #1 och #2 kan vi inte helt jämföra ”äpplen med äpplen” (som man bör) därför att utjämningsmetoden inte är samma.
Stockholmsdiagrammet (#1) använder utjämningsmetoden (glidande) 30-årsmedeltemperatur (den blåa kurvan), medan NASA:s globala diagram använder Lowess (den svarta kurvan).
Skillnaden mellan de olika utjämningsmetoderna framgår i diagram #3 där några kurvor har tillkommit som är utjämnade med metoderna 10-, 20- respektive 30-årsmedeltemperatur.
Den blåa kurvan (glidande 30-årsmedel.) skiljer sig ganska mycket från den svarta (Lowess smoothing) i diagram #3, eller hur.
Med andra ord:
när man använder samma utjämningsmetod, t.ex. 30-årsmedel, så liknar Stockholmskurvan ännu mer den globala kurvan. Vilket framgår i de blåa kurvorna i diagram #1 och #3 ovan.
Jaha. Men…… gäller den likheten lokalt/globalt endast Stockholm?
Nej, SMHI har även beräknat sammanlagda årsmedeltemperaturen för 35 mätstationer i Sverige, dvs nästan som ett medelvärde för hela Sverige. Det ser likartat ut som ovan, i stora drag har den likheter med den globala årsmedeltemperaturen.
På denna planet lär det knappast finnas nån befolkad geografisk plats och spöklik Twilight Zone där lokala temperaturen de senaste hundra åren är helt opåverkad av den globala temperaturen.
Riktar vi blicken mot Grönland som delvis ligger på samma breddgrader som Sverige, så ser det också ungefär likadant ut. Exempel:
Diagram ovan: årsmedeltemperatur 1807 till 2020 i Qaqortoq på Grönland (som avvikelse från en referenstemperatur).
I det diagrammet finns ingen utjämnad kurva inlagd, men man kan med blotta ögat se det är ungefär samma som i Sverige åren 1880-2020, dvs:
stiger långsamt en bit in i 1900-talet, avstannar, sjunker en aning, och stiger igen från senare delen av 1900-talet.
Längre norrut på Grönland blir det liknande kurvor eller staplar, men de inbördes skillnaderna mellan max- och min-temperaturer blir något större.
På tal om kurva och kurvor: ordet kurva (kurwa) i polska språket betyder hora (prostituerad), kan vara bra att veta ifall nån polack börjar fnissa okontrollerat när du pratar om kurvan.
Bild ovan: falsk uppgift om IPCC förmedlad av SVT:s ”klimatkorrespondent” Erika Bjerström i nyhetsprogrammet Aktuellt (14 sept).
På bilden nedan framgår vad FN IPCC-rapporten egentligen säger gällande de nämnda 100 tusen åren:
Rapporten säger: IPCC är osäkra, ”medium confidence”.
Mera:
– ”I want PANIC” (Om FN och massmedia).
Inte heller Erikas påstående om mängden koldioxid för tre miljoner år sedan återfinns i IPCC-rapporten.
En tröst för Erika/SVT kan vara att hon/de inte är de enda inom massmedia som vantolkar och vilseleder.
SVT hade kunnat vara ärliga genom att stoppa in ordet ”kanske” (…rapporten visar att det kanske var varmare…), och för övrigt förmedlat vad som faktiskt står i IPCC-rapporten utan att fabulera.
Men eftersom SVT:s uppdrag eller mission är att klimatskrämmas så funkar det inte så bra med såna tveksamheter.
Här ges en glimt av hur stora utrikes ovädershändelser rapporterades i forna tider, då såna katastrofer inte alls blev lika synliga för omvärlden som i nutid.
I forna tider hade media en blygsam utbredning och synlighet jämfört med nutid. Tidningar var enda nyhetsmediet. Tidningarna bestod av ett fåtal sidor, inga fotografier, sidorna var tättskrivna.
Även artiklarnas rubriker var blygsamma (utom logotypen längst upp på förstasidan), både till storlek och innehåll. Rubriker som den ovanstående stora, långa och mer detaljerade rubriken förekom knappast på den tiden.
Det var i industrialismens barndom. Människans utsläpp var marginella, globalt sett. Jordens befolkningsmängd var bara drygt 1 miljard, istället för närmare 8 miljarder som nu.
Bild nedan: Aftonbladets förstasida år 1850, den 31 augusti. På förstasidan står ingenting om de svåra översvämningar som drabbat Belgien och Frankrike, men på sidan 3 i den tunna tidningen omtalas de händelserna.
Bild ovan: sidan 3, från 31 augusti 1850.
Den sidan är ännu mer kompakt och tättskriven än förstasidan. Längst ner i fjärde kolumnen, under rubriken ”Blandade ämnen”, med fortsättning överst i sista kolumnen (rödmarkerat), några axplock ur texten (min fetstil):
Ett annat exempel på oväder förr i tiden är sommaren 1882, den 5 augusti. Några axplock ur texten (min fetstil):
Skeptikern tänker kanske att vissa av uppgifterna från den tiden kan vara överdrivna. Föll det verkligen 380 mm regn på några få timmar? (Det är mer än dubbelt så mycket som i Gävle häromdan under 24 timmar, vid översvämningarna där som uppmärksammades flitigt i media).
Var haglen i augusti verkligen stora som duv- och hönsägg? Var verkligen hela Belgien översvämmat?
Absolut visshet om detta lär vi inte få. Men nuförtiden – i vår moderna tid – överdrivs, vinklas och friseras det, så varför inte även då.
Hursomhelst, om de två nämnda oväderexemplen från utlandet hade inträffat i nutid, så hade de fått MYCKET stor spridning i massmedia. På förstasidor, med stora rubriker och chockerande bilder och videoklipp, uppföljning och inträngande reportage lokalt på plats flera dar i sträck.
Därför att vädret och klimatet är numera hett, eller högaktuellt som det också heter.
Mera:
De citerade tidningstexterna ovan är inlästa med ett maskininläsningsprogram (OCR), det kan finnas felstavningar.
Tidningssidorna med de två artiklarna ovan (hos kb.se, Kungliga biblioteket):
– 1850-08-31, sidan 3, Aftonbladet. (kolumn 4 och 5, längst ner resp. upp).
– 1882-08-05, sidan 3, Aftonbladet. (kolumn 3, en bit ner).
Tips, hos kb.se:
tryck på den lilla tidningssidan för större bild. Tryck sedan på + och – knapparna för att zooma in eller ut. Dra på tidningssidan med musen (eller fingret) för att flytta tidningssidan. Stäng med x längst upp till höger.
Bilder överst, stora hagel, av AngelaJMaher / Georgex25.
Uttrycket ”globala temperaturen”, eller: globala årsmedeltemperaturen, förekommer ofta när det talas om klimatförändringarna och den globala uppvärmningen.
Men hur mäts globala temperaturen? Finns det en jättestor febertermometer uppstoppad i Moder Jords globala mun, armhåla eller bak? Självklart inte, det var en silly fråga.
Att beräkna / uppskatta jordens nutida globala temperatur är ingen trivial uppgift. Det finns ett antal organisationer eller institut världen över som ägnar sig åt detta. Varje organisation samlar årligen in stora mängder data, utför sina beräkningar och presenterar sin variant av den globala årsmedeltemperaturen. Några exempel på såna organisationer* är NASA GISS (USA), Berkeley Earth (USA), Copernicus Climate (EU), CRU (Storbritannien), JMA (Japan), NOAA (USA).
Varje sådan aktör bearbetar data från tusentals eller tiotusentals lokala mätstationer jorden runt, på land och på hav, det handlar om miljontals temperaturvärden. Exempel:
I slutändan kommer de olika aktörerna fram till nästan samma värden på de nutida globala årsmedeltemperaturerna:
Bild: skillnader mellan olika aktörers beräknade globala årsmedeltemperaturer för åren 1860 till 2018.
Ju äldre temperaturer desto större skillnader mellan olika aktörer. Under senare hälften av 1900-talet blir de mer samstämmiga.
Jordens nutida globala uppvärmning kan alltså åskådliggöras så här:
Bild: diagram från NASA*, globala årsmedeltemperaturen åren 1880 till 2020 (som avvikelse från globala medeltemperaturen åren 1951-1980).
De senaste hundra åren har globala årsmedeltemperaturen ökat med drygt en grad Celsius.
Längre tillbaka än omkring 1850-talet kan den globala temperaturen inte beräknas i mer seriösa sammanhang, eftersom underlaget från äldre tider är för osäkert och inte tillräckligt omfattande.
Bild från NASA: climate.nasa.gov/…/global-temperature .
Bild, skillnader: berkeleyearth.org/… .
Några organisationer / institut:
– berkeleyearth.org/land-and-ocean-data
– giss.nasa.gov/gistemp
– nasa.gov/vital-signs/global-temperature
– jma.go.jp/tcc/tcc/products/gwp/temp/ann_wld.html
– copernicus.eu/node/201
– crudata.uea.ac.uk/cru/data/temperature/
– noaa.gov/sotc
– metoffice.gov.uk/hadobs/hadcrut4
* Uppgifterna om antalet mätstationer är från år 2018.
Mera:
– ”I want PANIC” (Om FN och massmedia).
Klimatförändringar är ett faktum, men det förekommer en del vilseledanden i den allmänna rapporteringen. I syfte att skrämmas eller av okunskap. Exempelvis häromdan skrev SVT m.fl. om en rapport från FN:s klimatpanel IPCC. Svt.se presenterar följande alarmistiska och till synes säkra uppgifter:
”FN:s klimatpanel: Så här varmt har det inte varit på 100.000 år”. (svt.se, 9 aug. 2021).
Men, SVT döljer för läsarna att den uppgiften klassas som ”medium confidence”*.
Dvs FN IPCC bedömer själva att det egentligen är en osäker uppgift, att den bara med femtio procents säkerhet anses korrekt. Det kan alltså lika gärna vara en felaktig uppgift. (Se skärmbild nedan under ”Mera”).
Rapporten från FN IPCC består av nästan fyratusen sidor. Klassningen ”medium confidence” förekommer nästan tvåtusen gånger (1913 st) i den rapporten. Och ”low confidence” förekommer på 1356 ställen i rapporten.
Totalt så finns det fler av osäker art (3277 st) än mer säker (2797 st)* i den rapporten.
Man bör alltså vara uppmärksam på att många TILL SYNES säkra påståenden i FN-rapporten faktiskt åtföljs av t.ex. parentesen ”(medium confidence)” eller ”(low confidence)”, eller av en liten fotnot där osäkerheten framträder.
Med andra ord så fungerar det ofta enligt följande i FN-panelens rapporter:
”PÅSTÅENDE, FRAMSTÅR SOM FASTSTÄLLT FAKTA [+eventuellt tillägg], åtföljt av en kort parentes som upphäver eller försvagar påståendet och tillägget”.
Dvs som i följande exempel, något tillspetsat:
”The moon is made of cheese [Parmesan cheese] (not).”
(månen är gjord av parmesanost… inte).
Eller varför inte som i denna välkända scen:
Borat – Not Joke (full scene).
”THIS SUIT IS BLACK… (not)”
Nu är det förstås inte fullt så illa i rapporten som med Borats kostym…
Kontentan av denna lilla granskning är att många uppgifter i FN IPCC-rapporten är osäkra, och att rapporten formulerar sig aningen förrädiskt så att det kan uppfattas som säkra uppgifter för en slarvig läsare.
ATT rapporten har ett visst mått av osäkerhet är självklart eftersom den uttalar sig om både framtiden och det förflutna långt tillbaka. Och att det finns osäkerhet i den typen av hypoteser vet de allra flesta… utom möjligen en del mediefolk som missat det, eller medvetet misstolkar i syfte att skapa mer braskande rubriker.
Men de flesta medborgare läser nog inte rapporten från FN:s klimatpanel.
De flesta ser bara massmedia, som hellre sätter panikartade rubriker.
Från det ena till det andra panikskapandet…I januari 2019 spreds klimatbudskapet via massmedia:
”I WANT (you to) PANIC”
”jag (vi) vill skapa panik”, eller ”jag (vi) vill att ni ska få panik”.
De hysteriskt skrikande människorna i ljudklippet ovan illustrerar den önskade paniken. (För dig som inte vet: tryck till vänster på ljudklippet för att lyssna). OBS att det är ett ljudmontage, folk skrek inte så, åtminstone inte inför kameran…
Panikbudskapet ovan uttalades av en svensk så att säga medieprodukt som bildades sommaren 2018, bara fem månader tidigare.
Den medieprodukten, som numera även är ett registrerat varumärke*, är utformad som en liten och till synes spröd, klimatoroad flicka. Tillsammans med sina föräldrar offentliggjorde flickan i en bok* (sommaren 2018) sina sjukdomsdiagnoser och ätstörningar. Den beskrivna bräckligheten och skörheten medför att media alltid måste stryka medhårs, den typen av medieprodukt kan/får självklart inte ifrågasättas eller kritiseras i media.
Några månader efter det panikbudskapet upprepades önskan om panik. Det var i EU-parlamentet i april 2019. Då var budskapet dessutom – förutom önskan om panik – att om mänskligheten inte bättrar sig så kommer det att leda till ”the end of our civilization as we know it”, ”around the year 2030”.
Den formuleringen kan för övrigt ha inspirerats av uttrycket ”The end of the world as we know it”, som förekommer i en apokalyptisk tv-serie* i en skräckgenre som flickans mamma följer sedan flera år tillbaka.
* Senare samma år som panikbudskapen (2019) så ansökte man om registrering* i EU och i Storbritannien av varumärket ”Greta Thunberg” (dvs den lilla flickans personnamn). Syftet är att ingen annan än de själva ska kunna tjäna pengar på det namnet (inom de affärsområden som varumärket är registrerat).
Mera:
* Skärmbild ur FN IPCC-rapporten (for policymakers), sidan 9 (mina färgmarkeringar):
* ”medium confidence” är en av fem nivåer av bedömd säkerhet (ipcc:s egen bedömning):
very low, low, medium, high, och very high.
”Medium” definieras: ”Odds of being correct: about 5 out of 10 chance”.
(Men definitionen finns inte beskriven i ipcc-rapporten).
I FN IPCC-rapporten förekommer det 3277 st. very low-, low- och medium confidence, och 2797 high- och very high confidence. (Det har räknats med ett pdf-program som visar totala antalet förekomster av söktext i ett dokument).
Osäkerheten beror bl.a. på att FN IPCC bollar med osäkra och ibland rentav ovetenskapliga metoder:
– dels gällande rekonstruerade tusentals år gamla temperaturer,
– dels jämförelse av rekonstruerade temperaturer med nutida temperaturmätningar,
– och dels beräkning av ”globala” temperaturen för tusentals år sedan, ur ett fåtal lokala, rekonstruerade temperaturer.
* IPCC:s rapport ”Climate Change 2021”, daterad ”7 August 2021 17:00 CEST”:
mysterium24.se/…/IPCC_AR6_WGI_SPM.pdf
Se rapport-sida 9 (pdf-sida 10), färgmarkerad text. Rapporten hämtades 11 augusti 2021.
Detta är inte fulla rapporten (som består av 3949 pdf-sidor), det är en 42-sidors sammanställning gjord för ”policymakers” (beslutsfattare / politiker).
Anm: på sid 3 i denna och den fulla rapporten anges med röd text ”This document is subject to final copy-editing”, dvs rapporten är inte helt klar. Rapporten finns på ipcc:s webbsida (vid ”Full report, Download full report”, alternativt ”Summary for Policymakers, Download SPM”).
* Det registrerade varumärket: euipo.europa.eu/…/trademarks/018171377
* Bok ”Scener ur hjärtat” (2018) av föräldrarna Malena Ernman och Svante Thunberg, där bl.a. döttrarnas diagnoser och problem beskrivs. Se även:
– ”Greta Thunbergs bakgrund, kaos, familjens bok & business”.
* Uttrycket ”The end of the world as we know it” i en skräck-tv-serie år 2017:
– en.wikipedia.org/wiki/TEOTWAWKI….
(serien ”Fear the Walking Dead” är en spinoff av ”The Walking Dead”).
Sluttanke: bra att minska förbrukningen av fossila bränslen, också av skälet att det är en ändlig resurs som så småningom kommer att sina. Men vad som behövs är konkreta förslag på hur det kan ske, och hur vi kan anpassa oss till nuvarande klimatförändringar, utan att orsaka kaos. Förslag från folk som har rätta kunskaperna och den empati som krävs. Inte panik.