För den som inte orkar läsa allt om Quickfallet fram till 2008 så bifogas här en illustrerad översikt som beskriver kärnan i det hela.

Svårare än så är det inte.
Thomas Quick (Sture Bergwall) hade bestämt sig för att erkänna mord, och det var vad han gjorde.

OCH han levererade uppgifter som inte kunde avfärdas som påhitt. Även en psyksjuk mytoman kan begå brott, och sedan krydda dessa begångna brott med några doser mytomani. Ungefär så resonerade man på den tiden.

Quick erkände inte bara inför polisen och domstolar, utan för alla i sin omgivning inklusive journalister och massmedia.
Quick var alltid vältalig och välformulerad*.
Han skrev och publicerade en ambitiös bok om sina mord, ”Kvarblivelse” (1998/1999), med det uttalade syftet att få det ”obegripliga begripligt”.
Quick gav intrycket att vara oerhört ångerfull över de mord han begått. Han framstod som mycket angelägen att sona sina brott.

Mera

• Terapeuten hann knappt sätta sig förrän Quick började minnas.
• Quicks kärnor av sanning.
• Quicks bror stärkte Quicks morderkännande.

* Lika vältalig och välformulerad som när han tog tillbaka sina morderkännanden år 2008.