När en äldre person berättar att h*n tog ”realexamen” i ”realskolan” så motsvarar det ungefär en nuvarande grundskoleexamen, ibland något högre nivå. Realskolan var steget mellan ”folkskolan” och gymnasieskolan.
Fram till 1962*, på vissa orter fram till 1972, fanns följande skolformer:
- Folkskola, 6 år. Obligatoriskt. (Gratis för eleven). 1936 beslutade riksdagen 7-årig folkskola, men det var inte genomfört i hela landet förrän framåt 1948-1949.
Skolstart skedde vid 7-9 års ålder, vanligen vid 7. De två första åren i folkskolan kallades ”småskolan”. - Realskola. 3-6 år. Frivilligt. (Inte gratis). Mål: realexamen.
Man kunde börja realskolan efter två, fyra eller sex år folkskola. Totala antalet läsår folkskola+realskola var 8 till 10 år (se nedan). - Gymnasium. Mål: studentexamen.
- Högskola / Universitet.
Folkskola var alltså högst sex läsår. Eller sju, beroende på vilket år man studerade och på vilken ort i landet.
Begåvade barn kunde börja realskolan direkt efter småskolan, dvs efter två år i folkskolan, och sedan gå sex år i realskolan. Dvs totalt 2+6 = 8 läsår.
Eller så kunde man börja realskolan efter fjärde eller sjätte årskursen i folkskolan:
- Efter fjärde folkskoleåret, till femårig realskola (4+5 = 9 läsår).
- Eller efter sjätte folkskoleåret, till 3- eller 4-årig realskola (6 + 3 eller 4 = 9 eller 10 läsår).
Eller så blev det bara högst 6-7 år i folkskolan, om läslust eller/och pengar saknades. För de medborgare som även gick realskola och tog realexamen så blev totala studietiden folkskola+realskola 8 till 10 läsår beroende på vilka val som gjordes.
Efter realexamen kunde man fortsätta med gymnasiet och ta studentexamen. Och därefter universitet / högskola.
Under perioden 1962 och 1972 ersattes folkskolan och realskolan av den nioåriga (obligatoriska) grundskolan*.
År 2018 blev grundskolan tioårig, nu är även förskoleklassen en del av grundskolan.
Kunskapsmässigt motsvarar en utbildning på realskolenivå ungefär den nutida grundskolan, 9 till 10 läsår.
Exempel på beskrivning* av studier på 1950-talet
En Åke* berättar:
”Jag är född och uppvuxen i Mora där jag tog realexamen (4-årig) 1952. […]
Jag började vid Högre tekniska läroverket i Stockholm 1952 och tog examen på 1955 elektroteknisk linje år 1955. […]
År 1964 tog jag efter studier på fritid fil. kand-examen vid Stockholms universitet med ämneskombinationen matematik, matematisk statistik, teoretisk fysik och företagsekonomi, som i kombination med min tidigare ingenjörsexamen har visat sig mycket användbar.”
Vid studier i nutid skulle ovanstående kunna formuleras som att:
– gått ut grundskolan (”realexamen”),
– fortsatt på treårigt gymnasium (”Högre tekniska läroverket”), blev gymnasieingenjör,
– följt av universitetsstudier.
* Mera:
”Folkskolan och grundskolan” (av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund m.fl).
”Med beslutet vid 1962 års riksdag gick en gammal skolepok i graven. Den nya grundskolan skulle ersätta folkskolan, fortsättningsskolan, högre folkskolan, kommunala mellanskolan, realskolan och kommunala flickskolan.”
* ”Åke”, beskrivning av studier: docplayer.se.
Realexamen uttalas med betoning på a (re-Al), som i realtid och realvärde.
Uppdaterad 2022 (om tioårig grundskola 2018).