När en äldre person berättar att h*n tog ”realexamen” i ”realskolan” så motsvarar det ungefär en nuvarande grundskoleexamen, ibland något högre nivå. Realskolan var steget mellan ”folkskolan” och gymnasieskolan.
Fram till 1962*, på vissa orter fram till 1972, fanns följande skolformer:
- Folkskola, 6 år. Obligatoriskt. (Gratis för eleven). 1936 beslutade riksdagen 7-årig folkskola, men det var inte genomfört i hela landet förrän framåt 1948-1949.
Skolstart skedde vid 7-9 års ålder, vanligen vid 7. De två första åren i folkskolan kallades ”småskolan”. - Realskola. 3-6 år. Frivilligt. (Inte gratis). Mål: realexamen.
Man kunde börja realskolan efter två, fyra eller sex år folkskola. Totala antalet läsår folkskola+realskola var 8 till 10 år (se nedan). - Gymnasium. Mål: studentexamen.
- Högskola / Universitet.
Folkskola var alltså högst sex läsår. Eller sju, beroende på vilket år man studerade och på vilken ort i landet.
Begåvade barn kunde börja realskolan direkt efter småskolan, dvs efter två år i folkskolan, och sedan gå sex år i realskolan. Dvs totalt 2+6 = 8 läsår.
Eller så kunde man börja realskolan efter fjärde eller sjätte årskursen i folkskolan:
- Efter fjärde folkskoleåret, till femårig realskola (4+5 = 9 läsår).
- Eller efter sjätte folkskoleåret, till 3- eller 4-årig realskola (6 + 3 eller 4 = 9 eller 10 läsår).
Eller så blev det bara högst 6-7 år i folkskolan, om läslust eller/och pengar saknades. För de medborgare som även gick realskola och tog realexamen så blev totala studietiden folkskola+realskola 8 till 10 läsår beroende på vilka val som gjordes.
Efter realexamen kunde man fortsätta med gymnasiet och ta studentexamen. Och därefter universitet / högskola.
Under perioden 1962 och 1972 ersattes folkskolan och realskolan av den nioåriga (obligatoriska) grundskolan*.
År 2018 blev förskoleklassen obligatorisk, med skolplikt från det år barnen fyller sex år (istället för sju år som tidigare). Dvs skolplikten blev tioårig istället för nioårig.
Kunskapsmässigt motsvarar en utbildning på realskolenivå ungefär den nutida grundskolan, 9 till 10 läsår.
Exempel på beskrivning* av studier på 1950-talet
En Åke* berättar:
”Jag är född och uppvuxen i Mora där jag tog realexamen (4-årig) 1952. […]
Jag började vid Högre tekniska läroverket i Stockholm 1952 och tog examen på 1955 elektroteknisk linje år 1955. […]
År 1964 tog jag efter studier på fritid fil. kand-examen vid Stockholms universitet med ämneskombinationen matematik, matematisk statistik, teoretisk fysik och företagsekonomi, som i kombination med min tidigare ingenjörsexamen har visat sig mycket användbar.”
Vid studier i nutid skulle ovanstående kunna formuleras som att:
– gått ut grundskolan (”realexamen”),
– fortsatt på treårigt gymnasium (”Högre tekniska läroverket”), blev gymnasieingenjör,
– följt av universitetsstudier.
* Mera:
”Folkskolan och grundskolan” (av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund m.fl).
”Med beslutet vid 1962 års riksdag gick en gammal skolepok i graven. Den nya grundskolan skulle ersätta folkskolan, fortsättningsskolan, högre folkskolan, kommunala mellanskolan, realskolan och kommunala flickskolan.”
* ”Åke”, beskrivning av studier: docplayer.se.
Realexamen uttalas med betoning på a (re-Al), som i realtid och realvärde.
Uppdaterad 2022 (om tioårig skolplikt 2018).