Två styckande läkare figurerade i Catrine da Costa-fallet. Även i fallet Margareta af Forselles – ”koffertmordet” i Göteborg – var det med stor sannolikhet läkare som stod för styckningen. Fallet anses vara polisiärt uppklarat.
I juli 1969 blev den 37-åriga prostituerade Margareta af Forselles kvävd till döds, styckad och dumpad i två koffertar (resväskor) i havet vid Gåsö utanför Lysekil, några mil utanför Göteborg.
Ytterligare ett obehagligt faktum är att flera personer visste vem som låg bakom Margaretas död, men de hörde inte av sig till polisen förrän flera år senare när det började brännas.
Margareta var gift med den finske greven Bengt af Forselles, båda var alkoholiserade och tycks haft dålig ekonomi. På kvällen den 6 juli försvann Margareta efter att ha lämnat puben Sjöboden på Andra Långgatan i Göteborg. Hon hade gått ut för att ta en nypa luft, paret skulle därefter träffas på ett diskotek.
Den 10 juli anmälde maken henne som försvunnen. Anledningen till makens dröjsmål var att hon vid tidigare tillfällen hade försvunnit och återkommit.
Puben Sjöboden på Andra Långgatan i Göteborg.
Första fyndet
En månad senare, den 7 augusti, råkade några dykare i båt på väg till jobb få syn på en rutmönstrad resväska som flöt omkring på havet vid Gåsö.
Kring väskan fanns en kätting som var fäst med nylonlina. Inuti väskan fanns en bål från kvinna, inlindad i tidningssidor från bl.a. Göteborgsposten med senaste datering den 6 juli 1969, dvs samma datum som Margareta hade försvunnit en månad tidigare.
Man kunde inte säkert identifiera kvarlevorna i detta första fynd, men rättsläkare konstaterade att styckningen hade utförts av någon som var insatt i anatomi.
Utifrån uppskattad ålder, ett ärr vid naveln samt makens anmälan om Margaretas försvinnande, antog polisen att det var Margaretas kvarlevor som hittats vid Gåsö.
En vecka efter första fyndet, den 15 augusti, publicerades en efterlysning av Margareta med hennes bild och följande beskrivning:
”Den saknade kvinnan är 160 cm lång med ordinär, möjligen något spenslig kroppsbyggnad, svart, långt hår, gröna ögon, något buskiga svarta ögonbryn, rak, möjligen konkav näsa, samt protes i över- och underkäke.”
Hett tips, två år senare
Först två år senare, den 11 augusti 1971, fick polisen ett hett tips gällande en 34-årig läkare (född 1937) som kom från en gammal känd Gåsöfamilj (ön vid fyndplatsen). Den läkaren hade sin praktik i Göteborg och han brukade enligt tipsaren träffa prostituerade kvinnor. Läkaren hade dött av en överdos alkohol och tabletter i april samma år (dvs knappt två är efter Margaretas död).
Tipset stämde med rättsläkarens tidigare utlåtande att styckaren var insatt i anatomi.
Dagen efter tipset, den 12 augusti 1971, råkade en fiskare vid Gåsö göra ytterligare fynd som ledde till att man hittade Margaretas övriga kvarlevor och resterna av en andra resväska. Därmed kunde man med säkerhet identifiera den hittade kroppen som Margareta af Forselles.
Läkarens föräldrar träder fram och vittnar
En vecka efter de slutliga fynden i augusti 1971, två år efter försvinnandet, kontaktades polisen av föräldrarna till den avlidne läkaren. De uppgav att de hela tiden vetat om att sonen varit inblandad i mordet. Han hade besökt Gåsö fyra dagar efter Margaretas försvinnande, haft med sig två resväskor som han tagit med sig ut i sin segelbåt. När han kom tillbaka från segelturen var resväskorna borta.
Och efter att den första resväskan hade hittats en månad senare hade läkarsonen ringt till sina föräldrar och erkänt. Ur ”Brott vi minns”, Stawreberg, sida 50 (min fetstil):
Under mötet med läkarens föräldrar, som var fyllt av starka känslor från föräldrarnas sida, kom det fram att sonen besökt Gåsö fyra dagar efter Margareta af Forselles försvinnande. Han hade med sig två resväskor som han utan kommentarer hade lagt i sin segelbåt innan han seglat iväg.
När han kommit tillbaka till föräldrahemmet var väskorna försvunna. Han hade tvättat sina händer med kommentaren ”Nu tvår jag mina händer som Pontius Pilatus”, men inte förklarat närmare vad han menat.
Föräldrarna sa att de hela tiden vetat om att sonen varit inblandad i mordet, eftersom han redan när den första resväskan hittats, hade ringt hem och berättat att han blivit tvingad att ta hand om kroppen. Sonen hade dock försäkrat att han inte mördat kvinnan, men föräldrarna uppmanade honom ändå att kontakta polisen, något som han aldrig gjorde.
Min anm: kommentaren som läkaren lär ha fällt inför föräldrarna, ”Nu tvår jag mina händer som Pontius Pilatus”, syftade troligen på att Pilatus enligt myten sägs ha tvättat sina händer när han sände Jesus till döden.
Fler vittnen
Efter att läkarens föräldrar trätt fram efter två års tystnad kunde polis få fram ytterligare vittnesmål:
- En kollega, som varit i läkarens lägenhet i Göteborg när Margareta dog. De hade varit berusade. Kollegan uppgav att läkaren senare i telefon berättat om hur han styckat Margareta i badkaret.
- Läkarens hustru, som varit bortrest kvällen då Margareta försvann men som hade talat med honom i telefon den kvällen. Han hade då sagt att han hade en död kvinna i lägenheten, men hustrun hade uppfattat det som fyllesnack och fantasier.
- Läkarens svåger, som hela tiden vetat att Margareta varit i läkarens lägenhet. Enligt svågern hade läkaren berättat att det var kollegan som dödade henne.
Utredningen lades ned
Att Margareta dött genom kvävning kunde bevisas, det var ingen naturlig död, ”andningsvägarna har blockerats utifrån”, kvävningen har skett ”med någons handaverkan”. Men det kunde inte fastställas hur det gått till, om det var mord eller exempelvis en sexlek, s.k. strypsex*.
Enligt rättsläkare visade styckningen på olika beteenden, dvs den kan ha utförts av två personer: ”T.ex. höger lårben är inte avskiljt från underbenet som vänster lårben är, etc.”
Den misstänkte gärningsmannen – läkaren – var avliden. Kollegan uppgav att det var läkaren som var gärningsmannen. Svågern uppgav att läkaren sagt att det var kollegan som dödat Margareta. Ord stod mot ord.
Man kunde inte avgöra vem som utfört kvävningen, om det var läkaren eller kollegan. Förundersökningen lades därför ned den 28 januari 1972. Margaretas man överklagade nedläggningsbeslutet två gånger utan framgång. Ärendet anses polisiärt avklarat.
Mera:
– Läkaren gifte sig efter styckningen.
*Källor: bok ”Brott vi minns”, Anna-Maria Stawreberg, 2010.
Om koffertmordet: Wikipedia.
Om strypsex: – erotic asphyxiation.