Med en rättsentomologisk analys kan man i vissa fall fastställa när en person avled eller dödades. Men inte i da Costa-fallet. Förutsättningarna i det fallet möjliggör inte bestämning av dödsdatum med rättsentomologi. En orsak är att kroppsdelarna hittades inneslutna i plastsäckar och det är högst osäkert när insekter fick åtkomst till kroppen. Det kan ha skett långt efter att säckarna placerats utomhus.
För den som vill veta mer om da Costa-fallet och grotta ner sej i detaljer som kan upplevas som obehagliga, fortsätt läs. Först en kort översikt:
Studier visar att för lik inomhus kan det kan dröja flera dygn innan de hittas av spyflugor och andra insekter.
Säckarna hade blivit perforerade och innehöll många andra insekter förutom fluglarver.
Lufttemperaturen var låg och det var regnrekord.
Vår vanligaste spyfluga är solälskande och föredrar öppna platser.
En rättsentomolog kan med några dagars marginal bedöma när insekter fick åtkomst till en död kropp, vilket kan vara långt senare än dödsdatum.
Det svenska kalla klimatet försvårar tidsbestämningen för rättsentomologen, se t.ex. fallet Vatchareeya Bangsuan.
Bakgrund
Det man vet helt säkert i da Costafallet är att kroppen styckades och inneslöts i plastsäckar.
Den 18 juli 1984 hittades två tillslutna säckar (i buskage under en stor gran), och den 7 augusti hittades ytterligare två tillslutna säckar, som dessutom låg i varsin yttersäck, i buskage ett par kilometer från första fyndplatsen.
Domstolen på 1980-talet ansåg att dödsdatum kunde vara nånstans i intervallet 10 till 21 juni 1984.
Datumet 21 juni 1984 bestämdes av botanikers utlåtande att säckarna som hittades den 7 augusti hade legat där “två månader plus/minus högst två veckor”. Bedömningen gjordes utifrån växtligheten under och vid säckarna. Botanikerns tidsbestämning lär ha gjorts innan man visste att de hittade kvarlevorna tillhörde samma person som på den första fyndplatsen några veckor tidigare.
Det första datumet, 10 juni 1984, sattes utifrån sista säkra iakttagelsen av Catrine da Costa. Åklagarens gärningsbeskrivning utgick från 10 juni.
Säckarna vid första fyndplatsen, den 18 juli, rapporterades av en hundägare som uppgav att han lagt märke till säckarna första gången en månad tidigare, han angav inget datum. Hunden hade inte visat något intresse alls för säckarna.
Mera fakta
– Säckarna vid första fyndplatsen (18 juli) hade små hål i botten (var “perforerade”), troligen orsakat av insekter. Säckarna innehöll – förutom kvarlevor – rikligt med fluglarver, några enstaka okläckta puppor (inga flugor), samt många andra insekter (“gott om andra “kryp”, enligt polisen).
– Säckarna vid fyndplats två (7 augusti) innehöll dessutom kläckta puppor och ”sparsamt med flugor som är grönaktiga, slöa”, enligt rättsläkare.
– Låg temperatur. Den 10 juni 1984, då brotten kan ha begåtts, var temperaturen omkring 10 grader dagtid och bara 6-7 grader nattetid.
Perioden 10 juni till 18 juli var medeltemperaturen utomhus 13,9 grader (enligt SMHI:s korrigerade data), med nattemperaturer ned till omkring tio grader under de första veckorna.
För perioden 18 juli till 7 augusti var medeltemperaturen 16,4 grader.
– Mycket regn. Det var rikligt med nederbörd under juni-augusti, och år 1984 hade regnrekord för juni+juli under åren på 1980-talet.
– Fördröjning. Flera studier har visat det som många redan anade eller visste, nämligen att det kan ta betydligt längre tid för spyflugor och andra insekter att kolonisera en död kropp när den ligger inomhus istället för utomhus. Även om fönster e.dyl. är öppna. Det handlar om uppåt fem dygns fördröjning, i de fall där åtkomst slutligen skedde. Liknande gäller förstås om kroppen är inlindad eller innesluten i något, t.ex. i en plastsäck.
– Om kroppsdelar innesluts i plast en kort tid efter döden så kan kroppsdelarna vara välbevarade även efter lång tid, särskilt om lufttemperaturen är låg (som i da Costafallet). I ett fall i Tyskland lär det hittats kroppsdelar som var relativt väl bevarade men som hade legat två år i plastsäck.
Hypotes (inomhushypotesen)
Ur ovanstående fakta kan vi göra följande hypotes.
Döden inträffade inomhus, styckningen var en transportstyckning (dvs kroppen låg på en för gärningsmannen riskfylld plats och måste därför flyttas).
Brottet utfördes på kvällen eller natten. Fönstren var stängda, av flera skäl (minska upptäcktsrisken, och det var kallt).
Utplacering utomhus av de förslutna säckarna skedde ganska omgående, samma natt.
Inga flugor eller andra insekter hade ännu fått åtkomst till kroppen.
Efter x antal dygn tar sig flugor eller fluglarver in genom säcken (säckarna). Exempelvis fluga genom litet hål som marklevande insekter åstadkommit (se från polisrapport ovan om säckarna). Eller fluga lägger ägg nära litet hål och när äggen kläcks inom ett par dygn letar sig de små larverna in genom hålet.
Låg utomhustemperatur och skuggig placering ger låg temperatur i säckarna.
Och det rikliga regnet leder bort värme som orsakas av larvernas egen ämnesomsättning. (Låg temperatur medför att flugans olika stadier ägg-larv-puppa tar längre tid).
Om en rättsentomolog hade gjort en analys så hade utlåtandet kunnat användas till att fastställa ungefär när flugorna eller larverna fått ÅTKOMST till kroppen.
Men oavsett vilken hypotes man väljer så är det inte möjligt att fastställa dödsdatum i detta fall. (Om inte gärningsmannen plötsligt erkänner nu 35 år senare).
Solälskande fluga stärker inomhushypotesen
En detalj värd att nämnas är att vår vanligaste spyfluga är SOLÄLSKANDE och föredrar ÖPPNA platser. Det är den grönskimrande så kallade guldflugan, eller Lucilia sericata på latin (eng. common green bottle fly).
Om det var den arten som hittades på första fyndplatsen så stärker det i viss mån inomhushypotesen (se ovan), och att flugor inte hade åtkomst förrän en tid efter att säckarna hade dumpats utomhus.
Rättsentomologi i Sverige, och några svårigheter
Rättsentomologiska metoder har tillämpats i Sverige sedan början på tvåtusentalet. Det svenska klimatet försvårar tidsbestämningen eftersom vintern stoppar upp processen, och tidigare har det saknats tillräcklig kunskap om hur det påverkar insekterna. I USA har metoden använts sedan 1980-talet, den är också vanlig i exempelvis Frankrike och Tyskland.
Anders Lindström som är rättsentomolog kan med några dagars marginal tala om hur länge insekterna har levt på en kropp som varit död minst ett par-tre dygn (beroende på när äggläggning och kläckning till larver skedde).
Enklast blir det om kroppen legat öppet och utomhus ända sedan döden inträffade, och helst med hyfsad sommarvärme. I andra fall kan det bli knepigare att fastställa dödsdatum, som framgår nedan.
Polisen anlitar Anders vid olika typer av brott, förutom mord också t.ex. vid tjuvskytte av vilda djur. Det är dock ganska sällan som polisen behöver hans kunskaper i mordfall, enligt Anders.
Ännu ett exempel på ett knepigt fall för rättsentomologen (förutom da Costa-fallet) är mordet på Vatchareeya Bangsuan i Boden. Hon försvann den 4 maj 2013 och hennes kroppsdelar hittades arton dygn senare, den 21-22 maj.
Där kunde Anders Lindström inte vara mer precis än att insekterna funnits på hennes kropp sedan nån gång under de första åtta dygnen 4:e till 12:e maj. Det hade varit såpass kallt den tiden, med medeltemperatur under tio plusgrader, och då utvecklas inte ägg/larver eller så sker överhuvudtaget ingen äggläggning.
Studie, tabell
Nedan visas resultat från en studie över medel-utvecklingstid, i Frankrike (2017). Dvs tiden det tar för de olika stadierna ägg-larv-puppa-fluga vid olika lufttemperaturer. Arten är samma som nämns ovan, dvs guldfluga eller Lucilia sericata.
Anm: i andra studier med samma art men i annat geografiskt område kan resultatet bli annat.
De blå-inringade värdena är tiden i timmar från ägg till fluga vid 30 respektive 12 grader (C) lufttemperatur. Det är stor skillnad i tid beroende på temperatur:
11 dygn (268 tim) vid 30 grader, och 62 dygn (1488 tim) vid 12 grader. Blir det ännu kallare kan processen avstanna eller gå i viloläge.
I en annan studie skedde ingen kläckning från puppa till fluga (adult emergence) då temperaturen understeg 17 grader, till skillnad från ovanstående studie där sådan kläckning tydligen skedde ända ned till tio grader (efter 121 dygn, 2904 tim).
I Sverige vid normala sommartemperaturer tar hela processen ägg-larv-puppa-fluga vanligen 30 till 35 dygn, enligt Anders Lindström. (Är det varmare eller kallare tar det kortare respektive längre tid).
Resultaten i olika studier i olika länder kan skilja sig åt något. Det antas bero på flera faktorer, bl.a. att det finns skillnader inom samma art i olika delar av världen.
Exempelvis i ett geografiskt område kan utvecklingstiden vara något längre vid en given temperatur än i ett annat område. Detta nämns i ovanstående studie från Frankrike.
I en studie från Österrike sägs: ”In addition, our results vary from those of other investigators, suggesting a different thermal behavior of the holarctic blowfly L. sericata in various zoogeographic regions”.
Sammanfattning da Costa-fallet
I säckarna på första fyndplatsen, 18 juli 1984, fanns rikligt med fluglarver, några enstaka okläckta puppor (inga flugor), samt många andra insekter (“gott om andra “kryp”, enligt polisen).
Säckarna vid andra fyndplatsen, 7 augusti, innehöll kläckta puppor och ”sparsamt med flugor som är grönaktiga, slöa”.
Sommaren 1984 var medeltemperaturen utomhus låg under juni till augusti, med låga nattemperaturer. I kombination med det rikliga regnandet som kyler ytterligare så kan fluglarvernas utveckling periodvis avstannat eller gått i viloläge.
Exempelvis den 10 juni, sista säkra iakttagelsen av Catrine da Costa, var temperaturen ca 10 grader dagtid och bara 6-7 grader nattetid.
Att säckarna vid fyndplats #2, som upptäcktes tre veckor senare, innehöll kläckta puppor och flugor indikerar att de säckarna placerades ut ungefär samma datum som säckarna på fyndplats #1 den 18 juli.
Dvs på fyndplats #2 hade larverna haft längre tid att utvecklas än vid fyndplats #1.
Hade fyndplats #1 hittats samtidigt som fyndplats #2, så hade sannolikt även säckarna på fyndplats #1 innehållit kläckta puppor och flugor. (Kanske i ännu större utsträckning eftersom det inte var dubbla säckar på fyndplats #1).
MEN eftersom det är okänt NÄR insekter fick tillgång till kroppsdelarna (eftersom de var instängda i kraftiga plastsäckar, och det var en kall och regnig period), så är det omöjligt att fastställa dödsdatum utifrån utvecklingsstadierna för larver, puppor och flugor.
I andra fall där man vet att kroppen ända från brottstillfället legat oskyddad och utomhus så är det ändå viktigt att rättsentomologen har korrekta studier att tillgå, helst från det egna geografiska området eller egna landet, för att kunna göra en korrekt bedömning.
Mera:
– Kall och regnig sommar i Stockholm 1984.
– Fyndplats 1 (Karlbergsparken).
– Fyndplats 2 (Eugeniavägen).
Mer info:
Den första insekten som hittar en död kropp är ofta spyflugan. De kan i gynnsamma fall inom några timmar efter dödsögonblicket känna lukten på över en kilometers avstånd om kroppen ligger öppet och utomhus. Befinner sig flugan i närheten så kan den vara framme inom några minuter, om kroppen ligger öppet och utomhus.
Är kroppen belägen inomhus så kan det dröja flera dygn, med öppet fönster, innan flugor hittar dit och det inte är för låg utomhustemperatur.
I Sverige finns ett femtiotal arter spyflugor, varav ett tiotal Lucilia-arter.
Flugbild överst av ”Virvoreanu-Laurentiu”.
Under två månaders tid – när tillfälle gavs från ordinarie polisjobbet – luktade de tre hundarna i mängder av glasburkar. Varje sök eller sökrunda (”search”) bestod av sex burkar (se bild), varav högst en burk innehöll liklukt från människa. Vissa sökrundor bestod enbart av (sex) burkar utan liklukt. Totalt genomfördes 354 sökrundor.
Resultat, 10-minuters kontaminering
Klockan 14.07 la Libby upp de två bilderna B1 och B2 på Snapchat.
Efter kl 15 försökte Libbys pappa Derek nå henne på telefon, men ingen svarade. Efter att anhöriga själva sökt i några timmar, rapporterades flickornas försvinnande till polisen.
– Svenska Filminstitutet (den verksamheten drivs helt med skattemedel).
I denna och liknande studier används en bredare definition av misshandel.