Troll i SVT: jag såg Olle Högbom bli dödad men väntade 40 år med polisanmälan

SVT når nya höjder inom spjutspetsjournalistiken, denna gång med ett trolliknande scoop om det gamla försvinnandet av Olle Högbom i Sundsvall. Det leder tankarna till Johan Asplund-mytomanen för några år sedan, också i Sundsvall.

Fyrtio år efter försvinnandet av 18-årige Olle Högbom i Sundsvall onsdagen 7 september 1983 träder nu en Stefan Eriksson fram i SVT, efter att han nyligen varit i kontakt med polisen och berättat sin historia.
Stefan uppger att han den onsdagskvällen för 40 år sedan bevittnade hur en kille på cykel dödades då han blev påkörd av en vit personbil. Det var vid 22.20-tiden vid samma plats där Olle befann sig en stund tidigare då han sågs för sista gången av sina klasskompisar.
MEN, efter påkörningen blev Stefan förföljd hem och bevakad av okända män som han trodde ingick i ett kriminellt gäng som ville skrämma honom till tystnad. Därför har han inte vågat berätta för någon annan under dessa 40 år, förrän nu.

SVT har verkligen bemödat sig om att övertyga läsarna att uppgiftslämnaren Stefan har alla hästar i stallet. SVT har för närvarande publicerat hela sju (7) sex (6) artiklar om Stefan:

Bild: inför SVT:s kamera visar Stefan skisser som han påstås ritat kort tid efter påkörningen. Han trodde att polisen skulle höra av sig och kalla honom som vittne, men det gjorde de inte, säger Stefan.
På olycksplatsen, där Stefan stannade en halv minut med sin bil, såg han 5 personer utöver den påkörde mannen som Stefan uppfattade som död.

SVT har gjort flera videor om Stefan, bland annat en där han beskriver händelseförloppet den kvällen för fyrtio år sedan.

Bild: videon inleds med att Stefan sitter i en bil och pekar och berättar att han från sin bil såg två personer som jagade en cyklist.

I videon illustreras på SVT-ritade kartor var Stefans bil, cyklisten med flera befann sig den kvällen, enligt Stefans uppgifter:

I position (1) ovan befinner sig Stefans bil på Norra Järnvägsgatan och den jagade cyklisten på den korsande Floragatan. Men i videosekvensen där Stefan sitter i bilen och pekar var han såg den jagade cyklisten, så befinner de sig egentligen som den svarta bilen i position (4), där den påkörde killen ligger, trehundra meter österut på N. Järnvägsgatan. Det framgår av omgivningen som syns genom bilrutorna.*
Anledningen till denna lilla konstighet kan exempelvis vara:

  • Stefan är förvirrad och pekar åt fel håll.
  • Eller att SVT har klippt in Stefans röst från position (1) i en filmsekvens från position (4). Eftersom det filmas snett bakifrån så syns det inte om tal och läpprörelser inte hänger ihop.

För Stefans berättelse spelar det ingen större roll, men det är ett exempel på att det man ser inte alltid är vad det ser ut att vara.

Ännu ett skäl till att Stefan inte anmälde det tidigare uppges vara att han trodde att påkörningen och försvinnandet var två separata händelser. Han trodde att Olle Högbom försvann på en fredag eller lördag eftersom det uppgavs i tidningar att Olle varit på fest och skulle gå på nattklubb. Stefan säger att han inte visste att folk kan festa och gå på krogen andra dagar än fredag och lördag.
Men det förutsätter att Stefan inte läste tidningar, eller levde isolerad i en bunker. Olles försvinnande var omskrivet i flera år, både i riks- och lokaltidningar, och där angavs både veckodag och datum för Olles försvinnande.

Stefan tycks försökt få sin historia att passa in med sedan länge kända fakta från kvällen då Olle försvann, med varierande framgång. Exempel:

– En cyklande kille jagades av två personer, enligt Stefan. Det antyder att Olle stal en cykel en bit norrut på Floragatan.
Enligt kända fakta i Ollefallet hittades Olles cykelnyckel (och glasögon) hundra meter norrut vid den gatan, utanför norra ingången till Gymnastikhuset. Olle tycks alltså i verkligheten rört sig längs den sträckan, vilket kan inspirerat Stefan att placera cyklisten längs samma sträcka.

– Cyklisten blev påkörd av en bil, enligt Stefan.
Enligt uppgift från Ruben Högbom uppgav en kvinna att hon väcktes av bråk och höga röster och skrik från gatan under hennes sovrumsfönster, hon hade även hört dunsar mot plåt… och sedan upptäcktes bromsspår* där på gatan. Enligt samma källa var bromsspåren och kvinnans bostad hundra meter norrut på Floragatan, vid Gymnastikhuset. Så dessa ljud och bromsspår var inte från Stefans cykelolycka.
Stefan kan hört talas om kvinnans vittnesmål och tyckt att hans berättelse hade bra koppling till kända uppgifter, men missat exakt var ljuden och bromsspåren hade förekommit.

– Två av de fem personerna på olycksplatsen hade ”läderjackor eller lädervästar”, enligt Stefan, och de gjorde livräddning på den påkörda, livlösa mannen:
”Precis bakom bilen ser jag två personer i läderjackor eller lädervästar som gör livräddning, känner på pulsen och liknande…” (ur en av SVT:s videor).
”När de hade kollat andning och puls ställde de sig och diskuterade situationen med varandra och lät honom ligga där. Därför drog jag också slutsatsen att den liggande, orörliga personen var död…” (ur en av SVT:s artikeltexter).
Stefans tanke med de uppgifterna kan ha samband med det faktum att Olles pappa Ruben spekulerade att poliser varit inblandade i Olles försvinnande. Det kan liksom verka mer sannolikt att livräddningsförsök utförs av polis än av kriminella gängmedlemmar.


Stefans upptåg påminner en aning om en annan tipsare för några år sedan, då gällde det 11-årige Johan Asplund som försvann 1980, OCKSÅ i Sundsvall.

Den tipsaren påstod att han på sin mobiltelefon hade spelat in en man som erkänt att han mördat Johan. SVT rapporterade exempelvis: ”Fallet har sedan dess varit ett mysterium med ser nu ut att kunna lösas tack vare ett tips som polisen fick i somras”.
Fyra månader senare erkände tipsaren för polisen att han ljugit, det fanns ingen film.
Några av SVT:s rubriker var:

Asplund-mytomanens förklaring till polisen var att han hade:
”…handlat i syfte att försöka skapa klarhet kring vad som hänt med Johan Asplund.”
Ungefär samma motivering uppgav Stefan Eriksson när han kontaktade SVT. I en video berättar reportern hur det gick till när scoopet kom till dem och vad Stefan sa:
”…han vill bidra till klarhet och att det här kanske kan lösa sig till sist.”

Rubriken ovan som inleds med ”GW” syftar på den så kallade Johanmannen som pekas ut och förtalas av GW, en man som Johans föräldrar jagade i många år med hjälp av en annan Sundsvallsbo: exbrottaren och advokaten Pelle Svensson som bistod paret Asplund med att väcka enskilt åtal mot Johanmannen. Det slutade 6 år efter Johans försvinnande med att hovrätten friade Johanmannen och riktade stark kritik mot Pelle Svensson för att ha dragit det till domstol utan tillstymmelse till bevis. Att det saknas bevis och att Johanmannen friades i hovrätten tycks dock inte påverkat GW:s och paret Asplunds inställning.
Se även:
Senaste mysteriet i Johan Asplund-fallet [LÖST].


Varför Stefan inte kontaktade polisen tidigare förklaras med att han var rädd för okända kriminella. Och att han då trodde att den dödade cyklisten och Olle inte var samma person och händelse.
40 år senare kontaktar han inte bara polisen… han fläker även ut sig i SVT och inför svenska folket.

En gissning är att det så småningom framkommer att Stefan varit intagen på mentalsjukhus eller psykiatriskt dito, eller har / har haft någon annan form av störning uti huvudknoppen. Den som överlever får se.



Mera:
Olle Högboms försvinnande




* Omgivningen i position (1) och (4): kan lätt kollas med Street View: position (1), position (4) (bildinsamling från aug. 2023). Kännetecken position (4): gräsmattan till vänster, trådstängslet till höger, byggnaderna och träden längre fram.

* Angående att polisen skulle ha hittat bromsspår vid Gymnastikhuset: den uppgiften kommer från Olles pappa Ruben. Enligt lokaltidningen och tf chefen vid spaningsroteln i Sundsvall hittades inga bromsspår där:
”Det finns i vart fall inga bromsspår eller några andra tecken på att han eventuellt skulle ha blivit påkörd på den plats där glasögonen upphittades, tillägger Hans Sporrong.” (Sundsvalls tidning, 23 sept 1983).